Handlingsöverenskommelse, HÖK Norrbottens läns landsting 2013

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Hälsolyftet och LSH-studien
Advertisements

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Nationella screeningprogram
Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Ledningssystem SOSFS 2011:9.
Hälsofrämjande Hälso- och Sjukvård Helsingborgs Lasarett
Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor
Införande i Landstinget Gävleborg
Är det väl använda pengar?
Hälsoenheten Södertälje
Regiongemensam utveckling av hälso- och sjukvården Regionstyrelsen
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för god vård och omsorg
Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården
Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter
En hälsoinriktad hälso- och sjukvård
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och levnadsvaneprojektet Raija Lenné Raija Lenné 2014.
Presentation av fokusrapporten: Prevention inom hälso- och sjukvården
Mår du bra nu? Fråga 1=Ja 2=Nej 3=Vet ej. Andel i Östergötland som anger sin hälsa som utmärkt eller bra.
Lars Weinehall, prioriteringsordförande
Fitnesskultur i ur och skur Birgitta J Huuva Ordförande samverkansgruppen för Hälsofrämjande sjukvård ÖLL.
Sjukgymnastik för äldre personer
De nationella riktlinjerna: Vad innebär de för läkaren? Levnadsvanor och läkarrollen 2012 – Lars Jerdén Lars Weinehall.
Landstingets folkhälsouppdrag Brett hälsoperspektiv utifrån de nationella målområdena ska anläggas på alla politiska beslut. Kunskapssammanträde
Kontaktytor mellan energieffektivisering och Folkhälsa
Levnadsvanor vid sjukdom - etiska aspekter
SIKTA Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård- ett samverkansprojekt mellan Region Skåne och Kommunförbundet.
SAMTAL OM ALKOHOL, TOBAK, FYSISK AKTIVITET OCH MATVANOR
Vision, mål och uppdrag Nätverken Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa.
Nationella Riktlinjer för Sjukdomsförebyggande Metoder Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Katarina Ossiannilsson Sjukgymnast/Rehabchef.
RMPG Hälsofrämjande strategier
SIKTA- Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård- ett samverkansprojekt mellan Region Skåne och Kommunförbundet.
MEDDIX Webbaserat IT-stöd vid samordnad vårdplanering och informationsöverföring mellan huvudmän.
1 Fysisk aktivitet på recept, FaR Samverkansjukvård Föreningsorganisationer och friskvård Norrbottens Idrottsförbund En metod för hur hälso- och sjukvården.
Kompetenslyftet eHälsa i primärvården Dialogseminarium – Levnadsvanor för Rehab Välkommen!
1 Statens beredning för medicinsk utvärdering. 2 SBU:s uppgift att vetenskapligt utvärdera tillämpade och nya metoder ur (ett samlat) medicinskt, ekonomiskt,
- tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor
Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) Det svenska nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) …en del av det internationella.
SIKTA Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård- ett samverkansprojekt mellan Region Skåne och Kommunförbundet.
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Värmland Missbruks- och beroendevård för Värmlänningen!
Kunskapsseminarium 9 november 2010 Ullevi, Göteborg
Susanne Fredén och Karin Kauppi
Kunskapsstyrning?. Kunskapsstyrning Regeringens uppdrag (2011) att utveckla modellen för God vård. Uppdraget innehöll tre delar: Utveckla en nationell.
Södra Regionvårdsnämnden
Inspirationsdag Hälsofrämjande primärvård 15 nov 2012.
Ingemar Götestrand Goda exempel på hälsoinriktad struktur Vårdprogram Flödesmodeller Livsstilsteam Livsstilsmottagning Hälsorum Egenvårdsrum.
Kunskapsstyrning Region Kronoberg - Att alltid ge patienten bästa möjliga vård baserad på bästa tillgängliga kunskap.
Hälsofrämjande Sjukvård (HFS) Margareta Kristenson Professor/Överläkare, Socialmedicin Institutionen för Hälsa och Samhälle Linköpings Universitet.
Folkhälsopolitiskt program för Östergötland Beslutat av landstinget och kommunerna i Östergötland.
Mats Hellstrand, för temagrupp Indikatorer-Avtal-Ersättning Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) Indikatorresultat verksamhetsår 2014.
HFS – nätverkets grundidé Margareta Kristenson Professor/överläkare i socialmedicin Linköpings universitet/Region Östergötland Nationell koordinator för.
Kartläggning av huvudmännens styr- och ledningsdokument avseende hälsofrämjande hälso- och sjukvård En exempelsamling Milan Knezevic Presentation.
Ingemar Götestrand Temagrupp Uppdrag/Uppföljning Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) Uppföljning av år 2015 HFS-nätverket.
Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS)
ANDT förebyggande arbete Jämtlands län
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Målområde 6: En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård
Välkommen till Baskurs ”Riskbruk, missbruk och beroende”
En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett av de nya nationella målen för folkhälsan
Målområde 8 En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård
Utvidgad uppföljning i Primärvården Förstärkt vårdgaranti
Somatisk hälsa och goda levnadsvanor i Region Jönköpings län
Uppdragsstyrning – hur hänger det ihop?
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson
Självstudier Nationella riktlinjer Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Socialstyrelsen.
Helén Kastemyr Hälsovalsenheten
Jannette Grahn Vera Lisa Brunzell
Nätverksträff Vårdval Fysioterapi
Besök levnadsvaneprojektets Hälsotorg!
Presentationens avskrift:

Handlingsöverenskommelse, HÖK Norrbottens läns landsting 2013 Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Fyra levnadsvanor Tobaksbruk Riskbruk av alkohol Otillräcklig fysisk aktivitet Ohälsosamma matvanor

Kunskapsstyrning Landstinget arbetar aktivt med kunskapsstyrning vilket innebär : ”Val och beslut i alla delar av systemet ska baseras på rekommendationer som utarbetas utifrån bästa tillgängliga medicinska kunskap”. Socialstyrelsens nationella riktlinjer omfattar stora behovsgrupper och representerar 80 % av hälso- och sjukvårdens kostnader. Därför har arbetet med Socialstyrelsens riktlinjer har en central plats i landstingets arbete med kunskapsstyrning. Arbetet leds av en styrgrupp under ledning av landstingsdirektören. För handläggning av nationella riktlinjer som omfattar stora behovsgrupper tillsätts expertgrupper med uppgift att utarbeta lokala handlingsöverenskommelser.

Expertgruppen sjukdomsförebyggande Margareta Eriksson, Folkhälsocentrum, ordförande Barbro Ukonsaari, Folkhälsocentrum, sekreterare Britt-Marie Karlsson, Folkhälsocentrum Barbro Nilsson, Länsenheten barnhälsovård Barbro Landström, Länsenheten mödrahälsovård Annelie Danielsson, Jokkmokks hälsocentral, Division primärvård Dan Aspgren, Öppenvårdspsykiatri Kiruna, Division psykiatri Gun Andersson, Kirurgmottagningen Sunderby sjukhus, Division opererande Margareta Dofs, Medicinmottagningen, Sunderby sjukhus, Division medicin Ann-Sofi Schäufele, Staben, Division medicin Christina Persson och Birgitta Seb Olsson, Dietistlänsenheten, Division medicin

Syfte handlingsöverenskommelsen Sammanfattar riktlinjerna och tydliggör hur riktlinjerna ska tillämpas i Norrbotten. Underlag för framtagande av verksamhetsspecifika vårdrutiner, checklistor mm. Därigenom standardisering av arbetssätt som garanterar likvärdig vård och att stöd erbjuds alla patienter när behov finns. Fungera som stöd för att utveckla och följa upp det hälsofrämjande arbetet inom landstingets verksamheter. Tydliggöra vilka insatser som ska erbjudas och vem som har ansvar för att de utförs och i vilka vårdprocesser de ska tillämpas.

Mål handlingsöverenskommelsen Sjukdomsförebyggande metoder avseende levnadsvanorna tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor ska integreras i ordinarie verksamhet och med landstingets övriga satsningar på en hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Ökad hälsoorientering i hälso- och sjukvården i Norrbotten. På sikt främjas en positiv hälsoutveckling i befolkningen och sjukligheten minskar, till följd av förbättrade levnadsvanor. Antalet friska levnadsår ökar i Norrbotten. Effektivt utnyttjande av hälso- och sjukvårdens resurser viket medför besparingar på lång sikt i form av minskade sjukvårdskostnader för levnadsvanerelaterade sjukdomar.

Innehåll handlingsöverenskommelsen Bakgrund till riktlinjerna, bl.a. sjukdomsbördan, hälsoutveckling och förekomst av ohälsosamma levnadsvanor i Sverige och Norrbotten. Beskrivning av riktlinjerna, bl.a. sjukdomsförebyggande arbete, vilka patientgrupper omfattas, vad innebär riktlinjerna. Beskrivning av rådgivningsnivåerna Dokumentation Hälsofrämjande förhållningssätt Rekommenderade samtalsmetoder, bl.a. Motiverande samtal Förändringsprocessen Levnadsvanorna: tobaksbruk, riskbruk alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor.

Exempel på innehåll i avsnitten om de fyra levnadsvanorna Vad säger riktlinjerna? Beskriver vilka patienter som ska erbjudas de olika rådgivningsnivåerna, och vilka verksamheter ska erbjuda dessa samt vilken rådgivningsnivå som har bäst effekt för just den levnadsvanan. Bakgrund och Definition fakta om levnadsvanan, förekomst och ohälsoeffekter. Identifikation av ohälsosam levnadsvana, avser patientens egna uppgifter, Socialstyrelsens indikatorfrågor används. Beskrivning av vårdåtgärd Expertgruppens förtydligande av enkla råd, rådgivande samtal och kvalificerat rådgivande samtal kopplat till respektive levnadsvana. Uppföljning, utvärdering och dokumentation Personalens kvalifikationer Patienter som ska genomgå operation (tobak och alkohol).