Medieforskning och mediekritik Jaana Hagelberg

Medie- och journalistikforskning Profession Innehåll Publik

Värdekedja Innehålls- produktion Samman- ställning Slut- produkt DistributionMottagande

Känntecken för en profession (enl. Nygren 2008: Yrke på glid – om journalistrollens deprofessionalisering) Kunskapsmonopol Gemensam etik och yrkesregler Yrkesorganisationer Altruism Autonomi i arbetet

Forskning i journalistiskt arbete Mer än en tredjedel av medieforskningen i Finland koncentrerar sig på professionen Kan t.ex. titta på varför budskapet blir som det blir Vilka överväganden som görs på redaktionen innan nyheten publiceras Redaktionsrutiner i konvergensmedier

Exempel: Teknikens redaktionella effekter OrganisationsstrukturPraxis Representationen av användarna Teknisk utveckling Anpassning sprocess Red. effekter startarskapar formar

Klassiska nyhetsstudier Tuchman, Gaye (1978) Making News: A Study in Constructing the Reality Altheide, D (1974): Creating Reality Golding, P & P. Elliot (1979) Making the News Schudson, M (1991) The sociology of News Production Revisited

En nyhetsdag (red. Stig Arne Nohrstedt) En dags nyhetsarbete Svenska reportrars uppdrag under en dag – en totalundersökning Samtliga medier – svar från 126 stycken, dvs 88 procent Svårast att täcka riksmedier inom press och tv Enkät + intervjuer

Grävande journalistik På jakt efter sanningen ”A good thing” vs. ”a bad thing” Oftast utanför den normala nyhetsagendan Pilger (1999): Investigative journalism came into common parlance some ten years ago in correlation with the decline of inquiry, curiosity and mission among journalists.

Horisontell kommunikation i tv-arbete (Terry Adams 2007) Granskar kommunikationen mellan mellan de tekniska och redaktionella personalen Survey till regissörer och producenter, slumpmässigt urval Forskningsfrågor Demografi, finns det skillnader mellan grupperna Avdelningsindelning, har ägandet betydelse? Den andra gruppens professionella kompetens Hur ofta kommunicerar de med varandra Den andra gruppens kommunikativa kompetens Resultat Brister i kommunikationen, behöver bli bättre på det Samband mellan kanalens framgång och kommunikationen Metoden svår

Newsroom convergence – flermediala redaktioner ”single platform journalism” -> ”cross-platform journalism” stora variationer – ”convergence continuum” Puffa för varandra Planera och producera utgående från varje mediums styrka I västvärlden kan man säga att i princip alla medier fungerar på flera plattformar, eftersom de allra flesta också har en webbplats Förändringar i arbetskulturen: från konkurrens till samarbete

Tre skeden i forskningen i webbjournalistik Normativa studier Idealmodeller för webbjournalistik hype Empirisk forskning utgående från den första vågens resultat Analyser av webbplatser Enkäter och intervjuer Empirisk forskning utgående från en konstruktivistisk syn på teknologisk förändring Sociologisk ansats, kvalitativa metoder för att hitta orsakerna till varför verkligheten inte såg ut som modellerna

Medborgarjournalistik Public journalism, civic journalism, community journalsim berätta om saker som är viktiga för medborgarna presentera på ett sätt som är lätt och naturligt för medborgarna att förstå och tolka presentera saker med konversation och debatt man måste försöka att mobilisera medborgarna

Medborgarjournalistik (Risto Kunelius) Fyra ben: - Arena för information - Arena för narration - Arena för dialog - Resurs för medborgaraktivitet

Medborgarjournalistik – verkligt deltagande Öppna för publikens kommentarer Läsarna kompletterar Rapportering med ”öppen källa” Bloggrum (”bloghouse”) Bloggar för transparent journalistik Medborgarsida; redigerad version Medborgarsida; oredigerad version Tryckt version Hybriden; proffs och medborgare Integration; under samma tak Wiki-journalistik – läsaren är redaktör

Gatekeeping - grindvakt Själva uttrycket och teorin tillskrivs Kurt Lewin, som utvecklade tankegången på talen Lippman talade om samma saker redan på 1920-talet, men inte under den benämningen nyhetskriterier, vinkling, professionalism slumpmässigt urval (det som får plats) individbaserat urval (yrkeskunskap, kön, ålder osv) mediebaserat urval (medieprofilering) kom senare

Gatekeeping - gatewatching Journalistikens roll förändras i och med aktiva medborgare Tidigare tre ”flaskhalsar”: första nyhetsurvalet, slutligt nyhetsurval, insändarurval Många som väljer att inte producera nyheter själva, utan kommenterar – korrigerar – andras nyheter Collaborative gatewatching

Bloggar och journalistik Medborgar- bloggar Publik- bloggar Journalist- bloggar Medie- bloggar

De-professionalisering (Nygren 2008) Förändringar i yrkesrollen Arbetsfördelningen otydligare Kunskapsmonopolet bryts Professionens institutioner svagare Altruismen ifrågasätts Mindre autonomi

God journalistik (Kunelius 2006)

Forskningsessä Längd: 5–6 sidor, färdig senast Ett tema, ett par mera konkreta frågor inom det (=frågeställning) Vetenskaplig användning av källor (referenser i texten & litteraturförteckning på slutet: författare, år, rubrik, utgivningsplats) Slutsatser eller nya frågeställningar i slutet; koppling till eget fortsatt arbete Stil: vardagsprosa, definitionerna klara

Essäns struktur Inledning: motivering för forskningsfrågan (kort) Frågeställning (klar) Evidens från böcker = litteraturöversikt Diskussion om källornas huvudpoäng Sammanfattning, egna funderingar

Hänvisningar i text Vanligast så här (Held 1997,12-13) Om du hänvisar till en mening, blir hänvisningen så här: (Held 1997,12-13). Om du hänvisar till ett helt stycke, blir det så här:. (Held ) Flera källor: (Held 1997, 12-13; Curran 2001, 246; Ekecrantz 2003, 31) eller i alfabetisk ordning

Forskningsproblem Vad, hur = beskrivning Nya områden, fenomen Förändring Orsak, följd = analys Då det redan finns grundinformation om saken ”Nytt” perspektiv

Hjälpmedel Lindblom, Bettina & Henning, Anna: Ett steg i taget – guide för vetenskapligt skrivande (köp eller låna på bibban) Språkhjälpen, Helka: Artiklar i fulltext via unis bibba: Google Scholar: