Samverkan mellan social ekonomi och Göteborgs stad Anneli Assmundson, Stöd till social ekonomi, Social resursförvaltning 2013-08-19

Social ekonomi – kort definition Organiserade verksamheter som primärt: har samhälleliga ändamål har demokratiska värderingar är organisatoriskt fristående från offentliga sektorn De bedrivs huvudsakligen i form av: föreningar kooperativ stiftelser sociala företag och liknande sammanslutningar Verksamheter inom den sociala ekonomin har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse, som främsta drivkraft. (definitionen av social ekonomi antogs av Kulturdepartementet 1999)

Göteborgs stads politiska vilja Det finns behov av att utveckla den sociala ekonomin, framförallt stadens gemensamma arbete med idéburna organisationer Den civila sektorn är helt nödvändig för offentlig verksamhet. Föreningslivet i Göteborg är mycket viktigt som ett socialt kitt i staden Driften av daglig verksamhet ska utvecklas, exempelvis genom att anlita kooperativ verksamhet Arbetsmarknadsinsatser för grupper långt från arbetsmarknaden ska öka och det finns ett värde i att fler sociala företag växer fram.

Fördelning av stöd till föreningar i Gbg 2012

Överenskommelser

Nationella Överenskommelser Oktober 2008 Regeringen antar Överenskommelsen mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting. Det viktigaste målet med Överenskommelsen är att stärka de idéburna organisationernas självständiga och oberoende roll som röstbärare och opinionsbildare. April 2010 Överenskommelse mellan regeringen, idéburna organisationer inom integrationsområdet och Sveriges Kommuner och Landsting antas

Idékom- ett lokalt samverkansråd Januari 2010 Efter beslut i kommunfullmäktige beslutade Social resursnämnd om inrättande av gemensamt ett råd för samverkan mellan Göteborgs Stad och social ekonomi. Mars 2010 Idékom bildas Ledamöterna i rådet består av politiker, tjänstemän och representanter från olika organisationer verksamma i Göteborg Idékoms första uppgift blev att arbeta fram en lokal överenskommelse för Göteborg. www.idekom.org

Process och dialog Under processen kring uppstarten av Idékom och överenskommelsen anordnas sammanlagt 5 dialogträffar Viktigt att överenskommelsen blev ett gemensamt dokument – inte en kommunal produkt Överenskommelsen togs fram i dialog mellan Idékom och ett 60-tal organisationer Organisationerna har haft en bred representation i intressefrågor samt omfattat såväl stora som små organisationer liksom paraplyorganisationer.

Undertecknandet av överenskommelsen Maj 2012 Kommunfullmäktige fattar beslut om lokal överenskommelse September 2012 Undertecknandet skedde vid en ceremoni på Börsen. 50 organisationer skrev under på plats. Inte enbart en överenskommelse inom det sociala området som den nationella överenskommelsen utan med samtliga organisationer som vill.

Överenskommelsens vision ”Göteborg är en stad där medborgarna engagerar sig och där engagemanget tas tillvara.” Göteborg är redan idag en stad med ett levande föreningsliv och som vi sett tar staden även tillvara detta och ger ett omfattande stöd till social ekonomi. Men vi kan ta tillvara på engagemanget på ett ännu bättre sätt. 50% av den vuxna befolkningen engagerar sig ideellt. Men hur ser den gruppen ut? I vilken åldersgrupp är det vanligast att man utför ideellt/ frivilligt arbete? 16-29 39,5% 30-44 58,4 % 45-50 45,1 Det ideella engagemanget är som vi ser mycket utbrett bland befolkningen. Men det finns vissa mönster som framträder när det gäller svenskarnas ideella engagemang: De som engagerar sig arbetar ofta heltid eller studerar och har hemmavarande barn. De har själva ofta haft föräldrar som engagerat sig ideellt. De har även tillgång till olika sociala arenor. Arbete, fritidssysselsättningar , aktiviteter kopplade till barnen. En typisk person som engagerar sig både ideellt och informellt är en välutbildad, svenskfödd, socioekonomiskt välförankrad, gift eller sambo eller och har god inkomst och barn. Det är personer som är välintegrerade i samhället som engagerar sig. Vilka är det då som inte engagerar sig ideellt? 26% av alla vuxna uppger att de aldrig arbetat ideellt. Mönstret man kan se här är att de som aldrig arbetat ideellt är de unga 16-29 år eller riktigt gamla över 75 år. Majoriteten är ensamstående, lågutbildade och lever utan barn, har generellt lägre inkomster än befolkningen i stort och bor i storstäder. Alltså en grupp som ofta även är marginaliserad i övrigt. De som uppger att de inte har arbetat ideellt har fått frågan varför. Allra flest 58% uppger som orsak att de inte tycker att de har tid och 29 % uppger att de aldrig har blivit tillfrågade. Detta är en utmaning om vi ser till överenskommelsens vision. ”Svenskarnas engagemang är större än någonsin” av Lars Svedberg, Johan von Essen, Magnus Jegermalm)

Överenskommelsens mål att stärka demokratin, öka delaktigheten och minska utanförskap att skapa tydliga förutsättningar och strukturer för dialog och samverkan mellan parterna att synliggöra och stärka den sociala ekonomins självständiga och oberoende roll som opinionsbildare och som röstbärare för marginaliserade, utsatta och åsidosatta grupper att utveckla möjligheter för den sociala ekonomin att utgöra en viktig aktör inom välfärdsutvecklingen.

Överenskommelsens principer Överenskommelsen bygger på 6 gemensamma principer för parternas ömsesidiga förhållningssätt ● Integritet och oberoende ● Dialog ● Kvalitet ● Långsiktighet ● Öppenhet och insyn ● Mångfald Den lokala överenskommelsen bygger på 6 principer. Dessa principer är samma som i den nationella överenskommelsen. Integritet och oberoende Organisationernas initiativförmåga och självbestämmande ska respekteras. Dialog Kommunikationen ska präglas av en ömsesidig respekt. Kvalitet Under den här principen står det att uppföljning och utvärdering ska ske med respekt för parternas olika perspektiv och förutsättningar. Och att när social ekonomi utför verksamhet på uppdrag av staden så är det staden som anger kraven på kvalitet och tillgänglighet. Uppföljning och utvärdering är naturligtvis mycket viktiga. Men kraven på organisationerna måste vara rimliga. Vi som arbetar med stöd till social ekonomi kan se att flera större organisationer i sin iver att tillgodose kvalitetskraven nästan har byggt upp en organisationsstruktur likande den kommunala. Långsiktighet Den här principen tar upp vikten av organisationernas möjligheter att planera sin verksamhet och driva verksamhet utifrån en kontinuitet. Det kan ofta vara svårt för organisationerna att planera sin verksamhet utifrån den kortsiktighet som finns i olika stödformer. Göteborgs stad ska underlätta organisationernas planering genom att ha långsiktighet som grund för sina insatser. Öppenhet och insyn Samverkan ska präglas av öppenhet och insyn både från stadens och organisationernas sida. Det ska vara möjligt för organisationerna att följa handläggningen av de ärenden som rör dem. Mångfald Den här principen handlar dels om en öppenhet inför nya organisationer och organisationsformer dels om en öppenhet inför att släppa in social ekonomi som en aktör i välfärdsutvecklingen.

Överenskommelsens åtgärdsplaner Kunskapsökning i Göteborgs stad om den sociala ekonomins organisationer Kunskapsökning i social ekonomi Förstärkt samspel och tidigt samråd Stärka sociala ekonomins förutsättningar Dialogforum och dialogformer Samhällsutveckling och utvecklingsfrågor Finansieringsformer för den sociala ekonomin Mångfald av utförare Samverkan inom den sociala ekonomin Delaktighet Jämställdhet och mångfald Spridning av överenskommelsen Uppföljning och utvärdering av överenskommelsen

Grupper Grupp 1- Kunskapsökning och spridning Grupp 2 - Förstärkt samspel, dialog och utveckling Grupp 3- Finansieringsformer och mångfald av utförare

Mall för handlingsplan Vad? Vilka mål kan vi sätta upp? Hur? Aktivitetsplan för att nå målen När? När ska det vara klart? Vem? Vem är ansvarig? Hur mäter vi att vi har lyckats?

Mer att läsa finns på: www.idekom.org www.overenskommelsen.se www.framtidskommissionen.se www.esh.se