FRÅN PROBLEM TILL SLUTSATS

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Seminarieboken Kapitel 4 – Metodmedvetenhet
Advertisements

Från Vasatid till Vasalopp Lpp Historia åk 5, Vasatiden
KANDIDATUPPSATS.
Från Fanta till Fleece Lokal pedagogisk planering Biologi åk 5
Källbystugans kvalitetsarbete
Seminarieboken Kapitel 3 – Uppsatsens olika delar
Hej hypotestest!. Bakgrund  Signifikansanalys  Signifikansprövning  Signifikanstest  Hypotesprövning  Hypotestest Kärt barn har många namn Inblandade:
Vetenskaplig Metod.
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade
Mål och betygskriterier
Rapportskrivning – rep.
Examensarbete • Planering •Planeringsrapport •Genomförande •Ett utfört arbete •Skriftlig rapport •Opponering •Muntlig •Skriftlig dokumentation.
Formellt, skarpt och snyggt
Syften med utvärderingar • Kontrollera och ge beslutsunderlag Har man gjort det man skall? Har man följt riktlinjerna? Behövs det kompletterande åtgärder?
ATT PRODUCERA EN UNDERSÖKNING
Som man frågar får man svar. Vad är intressant? Varför?
Kurstillfälle 5 och 6 i MFM310
observation förutsägelser experiment förenklingar.
Bedömningsmodell Mål för examensarbete Värderingsdimensioner Bedömningar Mål för examen.
Lars Niklasson Linköpings universitet
Statsvetenskap 3, statsvetenskapliga metoder
Hur går forskning och vetenskapligt skrivande till?
Den vetenskapliga undersökningen Metod. Att välja problem - att inse vad som man inte vet - att se vad som går att ta reda på - att se vad som är värt.
Läroplansträff Välkomna.
Introduktion fallstudie ATHF01 Ht Gatradhus i Landskrona, Elding och Oscarson.
Vetenskaplighet En gissning blir inte vetenskap för att den råkar visa sig vara sann. Vetenskap handlar om att ge tillräckligt goda /rimliga skäl för att.
Del 1: Naturvetenskap s. 6-7
? Gymnasiearbetet Hur kan biblioteket hjälpa dig
Forsknings- och utvärderingsmetoder, 15 hp
Ett naturvetenskapligt arbetssätt
Kvantitativ strategi viktiga begrepp 1
Välkomna hit! Film – på vilket sätt är bedömning en (liten) del av all vår verksamhet? Kursplanens uppbyggnad. Skillnad strävansmål / uppnåendemål? Kunskapssynen.
Att formulera vetenskapliga problemställningar
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
Experimentell utvärdering Språkteknologisk forskning och utveckling (HT 2006)
Att arbeta vetenskapligt
Håkan Jönson Socialhögskolan i Lund
The Big 5 ANALYSFÖRMÅGA KOMMUNIKATIV FÖRMÅGA METAKOGNITIV FÖRMÅGA
Undersök och analysera K14. FÖR1. Hur ser marknaden ut? Vilka åsikter har målgruppen?
Metodkurs 21 februari 2008 Björn Thuresson MDI-gruppen
Teoretisk referensram
Skriftlig individuell uppgift Interaktionsdesign i digitala medier (A.1) HT-2012, 7,5 hp Lärare: Daniel Nylén.
Samhällsvetenskapligt arbetssätt
Statsvetenskap 3, statsvetenskapliga metoder
Naturvetenskaplig undersökning
Att välja metod Från Henrik Boström Vad används metoden till?
V E N T I L E R I N G 5 juni Försvar av examensarbetet och opposition
Vimmerby Magnus Klofsten Generella framgångsfaktorer i kluster.
Analysförmåga Jämföra: Likheter och skillnader, för- och nackdelar
Formellt, skarpt och snyggt
Föräldrakraft En studie om implementering av ett föräldrastödsprogram i Bergsjön, Linnéstaden, Mark och Orust Inga-Lill Jakobsson Kontakt:
Ifous Små barns lärande APT 22 april 2015
Helena Lindgren 1 MDI – fördjupningskurs (D – nivå) Kursens mål ge teoretisk fördjupning i ämnet människa-dator interaktion, ge kunskap om metoder.
Marknadsundersökning Kap 9
Skolutveckling genom aktionsforskning
Vad är fysik? Ordet fysik härstammar från grekiskan och latin. Ordet betyder ”naturlig” Vad är naturligt? Skriv upp minst 5 ord som du förknippar med naturlig.
Krav på vetenskaplig tolkning
Metod i samhällsvetenskap
Anpassning av Europarådets språkliga referensnivåer för omsorgsarbete En lärande arbetsplats.
Att försvara sina teser. En uppsats ventileras. En disputation mellan respondent och opponent 1. Resp ges möjlighet att korrigera och komplettera. 2.
Metod i samhällsvetenskap s Ur centralt innehåll och kunskapskrav  Tillämpning av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder.
Statistisk hypotesprövning. Test av hypoteser Ofta när man gör undersökningar så vill man ha svar på olika frågor (s.k. hypoteser). T.ex. Stämmer en spelares.
Examensarbete Byggledare, intag Schema  V 47 – måndag den 16 nov, kl  V 48 – måndag den 23 nov, kl  V 49 – måndag.
Specialpedagogik Ht 12. Introduktion 7 sept kl , 12:131 Erfarenhetsutbyte/diskussion och information inför ventileringen 5 december kl ,
1 UNDERSÖKNINGSMETODIK Ett gemensamt syfte för alla undersökningar är att få ökad kunskap om ett visst problemområde Statistiska undersökningar kan vara.
STATISTISK METODIK 1. INLEDNING / VAD ÄR STATISTIK? 2. UNDERSÖKNINGSMETODIK 3. DESKRIPTION 4. SAMBAND.
UPPSATSPLAN HUR GÖR MAN EN SÅDAN?. UPPSATSPLAN Nytt steg i processen, PM godkänt PM är början på planen Handledartilldelning Samarbete med handledare.
SMGAO Jan-Olof Åberg Utvärdering I SMGAO Jan-Olof Åberg.
Undersök och analysera
Projektrapport Olika mallar. En vanlig sådan bifogas.
Presentationens avskrift:

FRÅN PROBLEM TILL SLUTSATS Problem – fråga Syfte Metod

- Man ”ser” problemet utifrån vem man är. PROBLEMFORMULERING   - Man ”ser” problemet utifrån vem man är. Man ”ser” också en tänkbar lösning. - Ofta ej tillräckligt formulerat, vilket ger felbedömning av svårigheter.

NÄR ÄR EN FRÅGA ”FÄRDIGFORMULERAD?   Pröva: - Man kan ganska lätt avgöra vilka data man ska ha med och vilka man kan låta bli att ta med - Man kan relativt snabbt och enkelt förklara för andra personer vad undersökningen går ut på och få dem intresserade.

KRITERIER FÖR VAL MELLAN FRÅGOR   - Behövs resultatet? - Har jag ett angreppssätt och finns data? - Hinner jag med inom tidsramen? - Kunskaper och intresse. - Personligt utvecklande och nyttigt.

SYFTESFORMULERING   Bedömningsbart - utredaren anger om syftet uppfylls - läsaren skall kunna bedöma om syftet uppfylls Vaga syften - oklart vad man vill. Ex. belysa, studera Ändrat syfte - syftesförskjutning?

Vad undersökningen Vad man vill göra med Skillnad mellan SYFTE - PROBLEM PROBLEM SYFTE Vad undersökningen Vad man vill göra med skall handla om problemen/frågorna Vad man vill åstadkomma

METOD   Modellangrepp - synsätt, infallsvinkel (faktorer, samband) Materialinsamling (valida mätinstrument)

Modeller   * Beskriva - perspektiv, aspekter, begrepp, observerar, tolkar * Förklara - förklaringsmodeller * Förstå - hermaneutik (förförståelse) * Förutsäga - prognosmodeller * Besluta - beslutsmodeller

Varning!   Övertro på modellers korrekthet Modellens enkelhet/komplexitet Välja data efter vad som finns tillgängligt Ej primärdata utan manipulerade data

TYPER AV UNDERSÖKNINGAR   Explorativa (utforskande)         - inhämta information om ett problemområde        - generera intressanta frågor         - förundersökning, inhämta saknad info         - ej för generalisering         - teknik för informationsinsamling, t ex intervjuer och deltagande observationer         - huvudstudie, fallstudier, fältundersökningar

Deskriptiva (beskrivande)           - förhållanden (fenomen) som har ägt rum eller pågår, bakgrund till eller konsekvenser av eller relation mellan fenomen          - enkätundersökningar (total eller stickprov), observationsstudie

Hypotesprövande            - ge förklarande kunskap        - utifrån teorier och erhållen kunskap formuleras hypoteser som testas empiriskt          - förenklad modell                 a) variablers samvariation                 b) förutsägelser mellan variabler                  c) orsaksförhållanden (kausalitet)         

Hypotesprövande - alla faktorer under kontroll (ovidkommande faktorer, bakgrundsfaktorer, situationsfaktorer, tidsförhållande)           - experiment – möjlighet till kontroll          - statistisk hypotesprövning, regressionsanalys, multivariatanalys

Experiment            - oberoende (manipulerbara) och beroende (effekt) variabler         - laboratorieexperiment - fältexperiment        - kontrollgrupp

Survey-undersökning          - undersökning på större avgränsad grupp med något frågeinstrument          - oftast vid deskriptiva studier - stort antal variabler

Ex ante facto resp ex post facto Ex ante facto – vetskap om att en händelse skall inträffa - möjlighet att studera utgångsläge och förändring under händelsens gång   Ex post facto – studerar effekter i efterhand - endast peka på möjliga samband i relation till en teoretisk modell

Fallstudie (Case study)           - undersökning på mindre grupp          - helhetsperspektiv med stor täckning på info          - studera processer och förändringar          - kombination av tekniker – intervjuer, observationer, självrapportering, dokument          - explorativ, deskriptiv  

Fallstudie (Case study)         - styrka – ekologisk validitet, dvs generaliserbar från en kontext till annan          - svaghet – populationens validitet Fältundersökning          - bedrivs i naturlig miljö (jfr fallstudie)

Aktionsforskning (Action research)         - systematiska försök att utveckla organisationer och minska avståndet mellan teoretisk kunskap och praktisk tillämpning         - forskaren är aktör           - forskningsproblem formuleras utifrån upplevda problem i verkligheten ej från teoretiska utgångspunkter - deltagande observationer, intervjuer, frågeformulär

FAKTAINSAMLINGSMETODER   Dokumentstudier         - indirekt observerande        - problem – på förhand styrt material          - ”billigt” sätt att samla info          - alltid vid planering och förstudier

FAKTAINSAMLINGSMETODER   Observationsmetoder         - explorativ infallsvinkel       - man kan avgöra vad som skall registreras          - ej beroende av deltagarnas samarbetsvilja          - ej fakta från förfluten tid          - resurskrävande - observatörens ev påverkan

FAKTAINSAMLINGSMETODER   Frågemetoder          - Intervjuer         - Enkäter         - Info om förfluten tid, framtidsplaner, dolda förhållanden, andra personer, mm

SLUTSATSER   - Deduktion Slutsatser som följer på givna postulat - Induktion Generella slutsater från ett speciellt case Systematisering Kreativitet - andra sätt? Generalisering - under vilka förutsättningar Relevansbedömning - värdefullt för vilka

GRANSKNING OCH BEDÖMNING   Allmänna förutsättningar ·        Är frågorna intressanta och i så fall för vem? ·        Vem har formulerat frågorna i undersökningen? ·        Finns det direktiv? Vem har formulerat dem? ·        Hur har direktiven tolkats? ·        Finns fler tolkningsmöjligheter? ·        Vilka värderingar företräder utredaren? ·        Redovisas utgångspunkter och referensramar?

Avgränsningar           Vilka aspekter saknas och vilka är onödiga?        Vem har bestämt avgränsningarna?        Har avgränsningar skett av resursskäl och är de rimliga        Är avgränsningarna intressanta? För vem?

Metoder        Vilken övergripande metod eller modell används? Är den beskriven på ett begripligt sätt?          Vilka alternativ finns och varför har de inte använts?          På vilket sätt utnyttjas tidigare kunskap i form av teorier, modeller osv       Hur har insamlingen av material gått till? Är det ett rimligt sätt?

Innehåll         Vilka resultat har kommit fram? Är dessa rimliga?        Hur stämmer faktiska resultat med de avsedda?        Är innehållet klart och logiskt uttryckt?       Är språket begripligt för tänkt målgrupp?          Har källhänvisningar och källförteckningar utformats på lämpligt sätt?

ATT BEDÖMA - GRANSKA Brister - förtjänster   * Logisk precision - problemets relevans och betydelse - anknytning till tidigare kunskap - relation problem - hypotes - relation problem - metod - resultatredovisning - metodik genomförande - bärkraft i data - metod - logisk relation till problem

- diskussion - relation tolkning - problemställning - håller tolkningen - förslag till fortsatt forskning och praktiska tillämpningar förankrade - spekulativa inslag? - bortförklaringar?  

* Kommunikativ precision   - teknisk utformning - metod, resultat - enkel att följa - redovisning även av motstridiga data - objektiv, neutral