Det kognitiva perspektivet Använd huvudet!
Kognitiva perspektivet Kortfattat: Människans tankar i centrum. Kognition innebär människans intellektuella funktioner. Vi är informationsbehandlare (behandlar, lagrar & plockar fram information), och våra handlingar styrs av tankarna. Det som skiljer oss från djuren: Vår förmåga att tänka, reflektera över vårt handlande och lösa problem. Psykologerna inom det här området studerar alltså vårt tänkande, vår begreppsbildning & samspelet med känslolivet. Stora figurer inom kognitivt perspektiv: schweiziske psykologen Jean Piaget (1896-1980) och ryska psykologen Lev Vygotskij (1886-1934). Piaget studerade hur vårt tänkande utvecklas, från barn till vuxen Kom fram till att barns tänkande först är väldigt konkret och kopplat till situationer som de upplever/upplevt.
Kognitivt perspektiv – Piaget & Vygotskij En tonåring har utvecklat förmågan till abstrakt tänkande & hypotetiskt, dvs. situationer som är tänkta eller påhittade. Vygotskij å sin sida ansåg att språk & tanke hade en nära koppling, dessutom ansåg han att den miljö som barnet mötte under sin uppväxt (social och kulturella), hade en stor påverkan på barnets utveckling. Vi kan också använda oss av kognitivt perspektiv när det gäller människans förmåga till inlärning, eller att minnas nya saker. Kognitivt perspektiv är exempelvis användbart för perceptions- och vittnespsykologer, och i synnerhet användbart vid behandling av psykiska sjukdomar & störningar, en s.k. kognitiv terapi.
Kognitivt perspektiv Vi uppfattar verkligheten olika. Beroende på uppväxt, kultur m.m. kan två personer uppleva samma situation, men tolka den på två olika sätt. Kognitiva psykologins första utgångspunkt är att människan tänker, tolkar, minns och fattar beslut utifrån vissa så kallade kognitiva scheman (eller mönster), som denne har fått genom inlärning och tidigare erfarenheter. Dessa typer av scheman är vad som styr vårt sätt att tänka, uppfatta och tolka nya situationer.
Kognitivt perspektiv – Jean Piaget & utvecklingsstadier Piaget gjorde en indelning och uppdelning av barns kognitiva utveckling, som bestod av fyra faser. Senso-motoriska stadiet (0-2): Beroende av sinnesintryck. Först helt beroende av vad sinnen kan ta in där och då. Så småningom lär sig barnet att saker och ting kan finnas, utan att de syns eller hörs just då. (objektpermanens) Preoperationella stadiet (2-6): Symboliskt tänkande uttrycks i språket. Till en början ser du saker endast ur ditt perspektiv, alla upplever världen precis som barnet gör och bibehåller inte alltid uppfattningen om verkligheten. Vatten från glasflaska=de tror att mängden vatten blir mindre.
Jean Piaget – barns kognitiva utveckling Konkreta operationers stadie (7-12): ett inre logiskt tänkande och förmåga att sätta sig in i andra människors perspektiv har utvecklats, så även en bättre uppfattning om tid, och kan tillämpa logiska resonemang. Formella operationers stadie (12-): Abstrakta begrepp som frihet, demokrati och kärlek börjar förstås. Mer vetenskapligt tänkande och mer hypotetiskt tänkande kan användas. I det här stadiet kan barnet förstå att det finns mer än ett svar på en fråga.
Kognitivt schema - modell
Kognitivt schema Du ska snart få träffa Stefan, som är god vän med din bästa kompis. Du vet inte särskilt mycket om den här Stefan, det enda din kompis har sagt är att Stefan pysslar mycket med att skriva poesi. Vilka av dessa yrken skulle du säga att Stefan jobbar med? 1. Tandläkare 2. Programmerare 3. Professor i litteraturvetenskap 4. Lagerarbetare på IKEA Rätt svar? Troligtvis har du svarat C, för vårt kognitiva schema kopplar ihop en ”professor” med att denne gillar poesi, läser och skriver mycket etc. Men det behöver inte stämma det minsta.
Kognitiva perspektivet – Tanke När något händer i vår omgivning, gör vi en omedelbar tolkning och det gör vi med hjälp av våra scheman. Omedelbart & Ofrivilligt. Kan vara en mental bild eller en kort verbal mening. Glömma mobilen hemma skulle, i ett kognitivt schema, bli ”:*!#¤#!” (sätt in valfri svordom) Våra automatiska tankar är inte särskilt objektiva och kan också vara felaktiga, då våra tidigare erfarenheter och antaganden är felaktiga. Exempel? En kvinna som åker buss med världens skrikigaste barn”Hon är en dålig & oansvarsfull mamma”. Du får ett sött sms av din partner, men hakar upp dig på att denne skrivit ”Änskar dig” istället för ”älskar dig”.
Dina kognitiva scheman Vi har ofta flera olika scheman, vissa situationsbundna och de behöver inte nödvändigtvis vara helt åtskilda varandra. Privat självschema – din bild av hur du är. Subjektiv och påverkad av dina tidigare erfarenheter, måste inte stämma överens med vad andra tänker om dig. Officiellt självschema – Hur du tror att andra ser dig. Vi anstränger oss ibland lite extra för att ge människor en viss bild av dig, vad det må vara. Också den är subjektiv, innehåller dina uppskattningar av hur andra ser dig. Kollektivt självschema – Vilka grupper du anser att du tillhör och hur väl du anser att du passar in där. Hockeyspelare, körmedlem m.fl.
Tänka fel? Våra uppfattningar av verkligheten grundas i mycket. Kultur, religion, vårt sätt att leva och vårt vanemässiga sätt att se verkligheten. En uppfattning eller föreställning som leder fel och sätter innehavaren i bekymmer, kallas av kognitiva psykologer för dysfunktionell (icke-funktionell). En tro att man är för tråkig för sin partner, och att denne kommer lämna för någon annan är ett exempel. Naturligtvis styr inte alltid tankarna våra känslor. Det är ofta ett samspel mellan dem. Om du läser tidningar som slår på stora trumman med artiklar om det farliga med fet mat och att det ska undvikas, samt har med bilder & texter som trycker på ”smalhetsidealet”, så kan du lagra det i ditt huvud om hur man bör äta.
Kognitivt perspektiv När du går förbi köttdisken på ICA och ser en oxfilé till billigt pris, tänker du kanske ”det vore gott” (tanke), men känsla av obehag & skuld till sådan mat gör att du skyndar förbi (tanke+känsla=handling) Filosofins ståndpunkt: Människan skapar och formar sin inre värld. Immanuel Kant, tysk filosof, sa att människan aldrig vet hur ”den egentliga världen” ser ut. Våra yttre sinnen (syn, hörsel, lukt, smak, känsel) avgör vad vi uppfattar. Vi kan då inte uppfatta alltför höga ljud eller snabba rörelser. Våra inre föreställningar styr också vår uppfattning av världen. Vissa anser att allt har en orsak, och eftersom vi tror på orsak letar vi också efter sådana, såsom naturlagar & omständigheter. När vi funnit en lämplig orsakBekräftelse av vår ursprungliga uppfattning.
Kognitivt perspektiv Som sagt, Kognitiva psykologins första utgångspunkt är att människan tänker, tolkar, minns och fattar beslut utifrån vissa så kallade kognitiva scheman. Kognitiva perspektivet andra utgångspunkt är att vårt sätt att uppfatta & tolka en situation, avgör hur vi reagerar känslomässigt. Alltså, en människas reaktioner kan ibland vara orsakade av sättet denne tänker, inte av de yttre omständigheterna. Förlorar du jobbet p.g.a. motgångar, kan du hantera förlusten genom tanke. Se det som en möjlighet till att hitta ett nytt jobb!
Kognitivt perspektiv Psykologisk konservatism – en term som kognitiva psykologer använder. Den innebär att våra grundläggande uppfattningar styr vad vi ser och vad vi tolkar, så att dessa hela tiden blir bekräftade. Om mitt kognitiva schema är att världen är hemsk & orättvis, kommer jag således att se bevis & exempel på det varenda dag. Ofta kopplar man in känslor till dessa uppfattningar: avskyr dem som inte ser den vidriga världen, och är kanske t.o.m. stolt att du genomskådat deras falska fasad. Sådan typ av psykologisk konservatism kan bl.a. observeras hos människor med fobier & tvångshandlingar, då de har starka tankar om sin oduglighet.
Kognitivt perspektiv - grundantagande Negativt grundantagande farligt, blir lätt självbekräftande. Ser du världen pessimistiskt och tolka varenda händelse på sämsta möjliga sätt, får det negativa grundantagandet förstärkning. En positiv grundsyn = vardagen tolkas positivt (dessa positiva grundantaganden är förstås också självförstärkande) En terapeut som arbetar kognitivt med deprimerade, börjar ofta med negativa känslor. Därefter till negativa tolkningar, för att sen tackla negativa grundantaganden. Därefter kan patient testa sina negativa tankar mot verkligheten. Sokratiska frågor (få patienten att tänka själv) viktiga i terapin. Upptäcker då att en del av negativa tankar kanske inte överensstämmer med verkligheten.
Kognitivt perspektiv – Kognitiv terapi & KBT ”ren beteendeterapi” – förändra beteende, inte tankar. ”ren kognitiv terapi - Tvärtom KBT (Kogntiv Beteendeterapi) – En släng av båda grejerna. Orsaken till människans ohälsaMänniskans tankar. Kognitiva terapin fokuserar på att skilja mellan tanke & känsla. Förändra depressiva känslor genom att komma åt & förändra de bakomliggande tankarna. Ett negativt grundantagande, ”jag är värdelös”, styr övriga tankar. Om personen står & pratar med en annan, och en tredje part kommer in i bilden, kan grundantagandet förstärkas: ”jag är inte intressant”, och då blir känslomässigt nedslagen.
Kognitivt perspektiv - Terapi Kognitiv terapi kör också med ”hemuppgifter”. Det kan vara något man inte prövat, då man tror att man inte klarar av det. Är uppgiften realistiskt uppsatt och patienten klarar den, har denne motbevisat den negativa tanken. Steg för steg tar man sig an det här, tacklar negativa tankar, ifrågasätta och förändra negativa grundantaganden. På så sätt kan man få bort depressiva känslor. Kognitiv terapi användbart på flera områden. Bland annat: behandling av depression, tvångstankar & ätstörningar. Ofta kombinerat med beteendeterapi (voiláKBT) Kognitiv terapi-Förändra beteende, tankar & känslor som patient har.