- ett program för socialt och emotionellt lärande

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

Hur kan vi arbeta mot mobbning. eller Hur kan vi arbeta för vänskap
Men det här är väl ingenting nytt?
Motivation och förändring
KOLLEGIAL HANDLEDNING REFLEKTION TILLSAMMANS I ARBETSLAG
Vi bläddrar i minnenas arkiv eller Va’ va de vi sa Om framtiden !
Att tydliggöra de långsiktiga målen i Lgr -11 och kunskapskravens fem övergripande förmågor för elever, föräldrar och pedagoger.
Förskolan Körsbäret Handlingsplan Ht-10, Vt-11
Lösningsinriktad Pedagogik.
”Tidigare har läraren skrivit hur det har gått för mig i skolan som mamma och pappa fick läsa hemma. På utvecklingssamtalet har mest de vuxna pratat och.
Bemötande o etiskt förhållningssätt med utgångspunkt i lagstiftning
Maria Bergström Socionom och sakkunnig RFSU
Kvalitetssäkring 2010/2011 Tullens förskola, avdelning: Kobben
Föräldrastöd inom barnhälsovården individuellt och i grupp ICDP som en del av flera i föräldrastödet inom barnhälsovården International Child Development.
Föräldramöte 11/ Välkomna till Syskonavdelningarnas föräldramöte 2011.
Mål och betygskriterier
Vi vill att varje 5 – åring som lämnar våra förskolor i Avesta kommun…
Pedagogisk dokumentation
En reviderad läroplan för förskolan
ÄR GENERATION Y EN SAMHÄLLSENTRERENÖRIELL GENEREATION?
SET Social Emotionell Träning
Inlärningsmiljö för att öka motivation
Att samtala med ungdomar om tobak
Livskunskap för de allra yngsta
Preventions och Utvecklingsenheten (PrevU)
Sundsbroskolans IUP Individuell utvecklingsplan
Introduktion av kunskapsbaserade arbetsmodeller i skolmiljö
Vad är du för typ av person?
Hur socialt anpassa barn med ADHD ? Konsekvenspedagogik
Matematiklyftet Märta-Stina Gahlin Lundberg
Ta ställning och handla!
Vår tolkning av Förskolans Läroplanenfastställd december 2010
Start & Stegen Tidigt lärande i förskolan
Aktivt lyssnade.
Förskolan Sandviks lärmiljöer utifrån läroplanen
Nonviolent Communication NVC”Giraffspråk”. Marshall Rosenberg Vad är det som gör att vi tappar kontakten med vår medkänsla? Varför beter sig människor.
3 timmar om Constructive Alignment (CAL); Konstruktiv länkning
Vad kan man vinna? Hälsoekonomi med samverkansperspektiv
Hur ser världen ut - och vad vill ÅAB vara i den? margita vainio
KÄNSLOR OCH SOCIALA FÄRDIGHETER – FÖRÄLDERN SOM VÄGLEDARE
Läroplansnätverk förskola
Välkommen till Kattfots föräldramöte!
Kommunikation och samspel
Date LEDARUTVECKLING Coachning Jan 2010.
Informationsmöte Furulidsskolan VÄLKOMNA! Furulidsskolan - med målet i sikte -
Introduktion till Motiverande samtal (MI)
Lönesamtalet.
- ett program för socialt och emotionellt lärande
ART Aggression Replacement training
Barnens bild av Sigtuna, Sigtunas bild av barnen Avdelning: År:
Prioriterat utvecklingsområde 10/11
Portfolion / Dokumentationen bidrar till utveckling
Idrottspsykologi.
SET= Socio Emotionell Träning
Analysförmåga Jämföra: Likheter och skillnader, för- och nackdelar
PrevU Social Resursförvaltning
Preventions och Utvecklingsenheten (PrevU)
Utveckling och lärande i förskolan
Socialpsykologi.
Rudboda skolas fritidshem och fritidsklubb
SET Social Emotionell Träning  Birgitta Kimber
Föräldrakraft oktober 2006 Föräldrakraft. ”Moderna familjen” – dagens föräldrar har sällan tillgång till andra vuxna.
Sege parks förskola våren 2016 Utvecklingsområde Miljö Material Alla barns rätt till stöd 1.
Konfliktens ABC A Attityd C sakfrågor Motsättningar B Beteende.
Coaching.
Planering i matematikundervisning
Värdedokument Uddens Förskola rev. Aug. 2016
Värdedokument Uddens Förskola rev. Aug. 2017
Tips för bättre kommunikation
Namn Presentation av er själva samt koppling till ABC. Datum.
Presentationens avskrift:

- ett program för socialt och emotionellt lärande StegVis StegVis - ett program för socialt och emotionellt lärande

Föräldrar Samarbetspartners

Sociala färdigheter Samarbete – dela med sig, hjälpa andra, följa regler och direktiv Empati – se saker från andras perspektiv och förstå hur andra har det, visa omtanke och respekt för andras känslor och synpunkter, inlevelse och medkänsla Positiv självhävdelse – hävda egna uppfattningar och rättigheter på ett tydligt och positivt sätt. Ta initiativ, presentera sig och kunna stå emot grupptryck Problemlösningsfärdigheter – ha strategier för att kunna reflektera över social problemlösning. Självkontroll – använda tankarna för att få kontroll över känslorna Ansvarstagande – hålla avtal och överenskommelser, visa respekt för andras egendom och andras arbete

Varför StegVis?

Några skäl: Vara mer pro-aktiv Förebygga negativ utveckling som psykisk ohälsa, drogmissbruk och kriminalitet Lära sig hur man får och hur man behåller kamrater Lära sig viktiga färdigheter inför skola, kamrater, arbete, familj etc.

Fler skäl: Utveckla språkbegrepp för att samtala om känslor och relationer Motverka utanförskap Fredsarbetet börjar i förskolan Minska problembeteende i förskolan och förebygga problembeteende i skolan Skapa förutsättningar för det akademiska lärandet Få en systematik för arbetet

Vad gör StegVis intressant? Gedigen teoretisk grund Ger ett gemensamt språk Ger systematik Riktar sig till hela gruppen - Social inkludering Proaktiv inriktning Användarvänligt Utvecklar både eleverna och pedagogerna Omfattar hela dagen Projektiv uppläggning Internationellt Utvärderat

Pedagogiska principer Från enkla färdigheter till mer komplexa Diskutera – Träna – Tillämpa Systemiskt – Involvera andra Projektivt arbetssätt Fokus på språket som verktyg Man lär sig i dialoger

Internationellt Second Step – USA, Kanada Steg for steg - Norge Trin for Trin - Danmark Faustlos - Tyskland Sekando Suteppo - Japan Stig af stigi - Island StegVis - Sverige Askeleittain - Finland Srdce Na Dlani - Slovakien Tulleriit - Grönland Second Step - England žingsnis po žingsnio – Litauen Segundo Paso – Venezuela, Costa Rica, Guatemala, Chile, Mexico Polen Kurdistan

StegVis för fyra åldersgrupper StegVis 1 för 4 – 6 åringar i förskola och förskoleklass StegVis 2 för 7 – 8 åringar i första och andra klass StegVis 3 för 9 – 10 åringar i tredje och fjärde klass StegVis 4 KOLLA! för 12-15 åringar

Bildplanscherna

Baksidans instruktioner

Vägledningshäfte Hur man genomför en lektion/samling Teori om empati, problemlösning och självkontroll De basala känslorna Dockmanus Sångtexter Föräldrabrev Litteratur Vägledningshäfte

Affischer

HanddockornaValpen och Snigeln Musik-CD

Del III - Självkontroll StegVis tre delar Del III - Självkontroll Del II – Impulskontroll och problemlösning Del I - Empati

De tre delarna Empati - upptäcka och förstå egna känslor och att kunna avläsa andras känslor. Impulskontroll och problemlösning - att stanna upp, tänka sig för och definiera problemet och sedan välja den bästa lösningen efter att ha värderat olika möjliga lösningar. Självkontroll - att hantera ilska och förebygga och förhindra aggressivt beteende och använda olika tekniker för att kunna möta provocerande situationer på ett lugnt sätt.

Empatiträning Barnen lär sig att: Sätta ord på egna känslor Avläsa känslomässiga tillstånd hos andra Kunna sätta sig in i en annans situation Kunna handla utifrån den empatiska förståelsen

Emotionell vägledning Avvisande Fördömande Låt-gå God vägledning 1. Uppmärksamma känslan 2. Låt känslan bli ett tillfälle till närhet och vägledning 3. Lyssna inkännande och bekräfta känslan 4. Hjälp till att sätta ord på sina känslor 5. Sätt gränser och hjälp till att hitta lösningar på problemet John Gottman

Empatidelen 4-6 år Definiera känslor: Glädje, ledsnad, ilska, förvåning, rädsla, avsmak Likheter – skillnader vad gäller andras känslor Känslor kan förändras Förutse känslor Avsiktligt – oavsiktligt Rättvisa Jag-budskap Att lyssna Att visa omsorg

Empatidelen 7-8 år Definiera känslor: Glädje, ledsnad, ilska, förvåning, rädsla, avsmak Känslor kan förändras Förutse känslor Jag-budskap Preferenser Orsak och verkan Avsikter – olyckor Rättvisa

Empatidelen 9-10 år Definiera känslor: Glädje, ledsnad, förvirring/osäkerhet Känslor kan förändras Ambivalens Aktivt lyssnande Visa medkänsla Acceptera olikheter Skillnader och likheter Önskningar och preferenser kan förändras Uppfattningar kan vara olika och förändras Att förutse känslor Jag-budskap

Impulskontroll och problemlösning STOPP – Vad är problemet? VÄNTA – Vilka lösningar kan finnas? Fråga för varje lösning: Vad är bra för mig? Vad är bra för andra? Vad kan hända? GÅ – Välj en lösning, gör en plan Pröva lösningen Fungerar den? Om inte pröva en annan lösning!

Problemlösningsdelen 4-6 år Vad är ett problem Förstå ett problem Brainstorming Tillämpa lösningar Utvärdera lösningar Dela Turas om Byta Uppmärksamhet Att avbryta

Problemlösningsdelen 7-8 år Sociala problem och färdigheter Utforska problem Brainstorming Lösning i flera steg Värdera lösningar Ignorering Avbryta artigt Dela/byta/turas om Vänta Timing Förutsättningar för lek/spel Be om lov och acceptera Ursäkt och gottgörelse

Problemlösningsdelen 9-10 år Impulsiva handlingar Utforska problem Brainstorming Lösning i flera steg Hålla löften Föra samtal Hantera skvaller Ansvar för sina handlingar, be om ursäkt Motstå press Motstå stöld

Självkontroll STANNA UPP – när du märker ilskan SLAPPNA AV TÄNK HÖGT Ta tre djupa andetag Räkna till tio Tänk på något positivt Säg till dig själv: Ta det lugnt. Jag kan klara det här. TÄNK HÖGT …och lös problemet stegvis TÄNK EFTER Vad var det som gjorde mig så arg? Vad gjorde jag? Vag fungerade? Vad fungerade inte? Vad kunde jag gjort annorlunda?

Självkontroll 4-6 år Tecken på ilska Avslappning Ej slå tillbaka När man blir retad När andra tar något Att ta ett nej

Självkontroll 7-8 år Vad tänder ilskan Yttre och inre tändare av ilska Avslappningstekniker Tänka positivt Eftertanke Våld och fredliga alternativ När man blir retad Att ta kritik Självhävdelse Att acceptera konsekvenser

Självkontroll 9-10 år Tecken på ilska Yttre och inre tecken på ilska, Stanna upp Avslappning Tala högt Eftertanke Undvika slagsmål Sänkningar-kränkningar Att ställas utanför Att hantera besvikelser Att hantera beskyllningar Att framföra klagomål

Lektionen Övergripande mål Uppvärmningsövning Aktivitet, rollspel, övningar Tema Berätta och diskutera Vardagssituationer Nyckelbegrepp Mål Föräldrainformation Du behöver Att tänka på Bildminiatyr

Lektionernas ordning Lektionsnummer

Förhållningssätt - sammanfattning Läraren som modell Dialog Öppna frågor Neutralitet Parafrasering Fokusering Uppföljning Introducera (berättelse) - träna (rollspel) - generalisera (vardagssit.) Användandet av nyckelord Mindre undervisningsgrupp Regelbundenhet Långsiktighet Kreativitet – lekfullhet

Föräldrakontakt Startinformation Föräldrabrev Veckobrev Utvecklingssamtal Vardagliga kontakter

Implementering StegVis-mentor / Styrgrupp Skol/förskole ledningen Utvärderingar Arbetslaget Schemat Övrig personal Övriga ämnen/teman StegVis Hälso-arbetet Fortbildning Måldokument Fritids-förskola-skola Föräldrarna

Att komma igång Diskussion på förskolan och förankring hos förskolechef/rektor, koppling till arbetsplan Ställningstagande Beställning av material Genomgång med Prevu om hur arbetet ska stödjas internt, mentor, uppföljning, etc.

Viktiga saker Dialog Läraren som modell Barnens pedagoger Kreativitet och lekfullhet Inkluderande arbetssätt Föräldrar och kollegor med sig Ledningens stöd Barnens pedagoger Stegvis ordning Regelbundenhet Långsiktighet Introducera-träna-tillämpa Nyckelbegreppen

Aggression Decreases, Positive Behavior Increases Grossman, D. C., Neckerman, H. J., Koepsell, T. D., Liu, P. Y., Asher, K. N., Beland, K., & Rivara, F. (1997). Effectiveness of a violence prevention curriculum among children in elementary school: A randomized controlled trial. Journal of the American Medical Association, 277(20), 1605–1611. The Centers for Disease Control and Prevention funded a one-year experimental evaluation of the SECOND STEP curriculum to examine its impact on aggression and positive social behavior among second- and third-grade students. Middle School Pilot Evaluation Orpinas, P., Parcel, G. S., McAlister, A., & Frankowski, R. (1995). Violence prevention in middle schools: A pilot evaluation. Journal of Adolescent Health, 17, 360–370.

Increased Knowledge of Social Skills McMahon, S. D., Washburn, J., Felix, E.D., Yakin, J., & Childrey, G. (2000). Violence prevention: Program effects on urban preschool and kindergarten children. Applied and Preventive Psychology, 9, 271–281. McMahon and colleagues examined the effectiveness of the SECOND STEP program in improving social-skills knowledge and social competence among 109 urban low-income, ethnically diverse children in preschool and kindergarten. Teacher ratings, child reports, and observational data were used to assess children's social-skills knowledge and social competence over a year. After one year of program involvement, children demonstrated increased knowledge of social skills. Results for disruptive or problematic behavior varied by grade and measurement.

Less Adult Conflict Intervention, Improved Social Competence Frey, K. S., Nolen, S. B., Edstrom, L. V., & Hirschstein, M. K. (2005). Effects of a school-based social-emotional competence program: Linking children's goals, attributions, and behavior. Journal of Applied Developmental Psychology, 26, 171–200. Researchers from Committee for Children and the University of Washington collaborated on a study that examined the effectiveness of the SECOND STEP program in helping children resolve conflicts, avoid disputes, and behave more prosocially.

Increased Social Competence Taub, J. (2002). Evaluation of the SECOND STEP violence prevention program at a rural elementary school. School Psychology Review, 31(2), 186–200. A quasi-experimental evaluation of the SECOND STEP curriculum was conducted with 87 third- through fifth-grade students in a rural elementary school.

Decline in Anxious and Depressed Behavior Schick, A., & Cierpka, M. (2005). Faustlos: Evaluation of a curriculum to prevent violence in elementary schools. Applied and Preventive Psychology, 11, 157–165. An experimental study of the Faustlos program (German translation of the SECOND STEP program) was conducted with 716 children ages five to eight.

Gains in Prosocial Skills and Behavior Edwards, D., Hunt, M. H., Meyers, J., Grogg, K. R., & Jarrett, O. (2005). Acceptability and student outcomes of a violence prevention curriculum. The Journal of Primary Prevention, 26, 401–418. Researchers investigated the effectiveness of a version of the SECOND STEP curriculum adapted to include an anti-bullying component on a sample of fourth- and fifth-grade students (N = 455). Students who received the SECOND STEP program showed significant gains in knowledge about empathy, anger management, impulse control, and bully-proofing. Report card data also revealed modest gains in prosocial behavior.

Sosial kompetanse i skolen “Evaluating principal`s and teacher`s implementation of Second Step. A case study of four Norwegian primary schools” Torill M. B. Larsen Universitetet i Bergen 2005

Bente Granberg 1999. ”Læring av sosial kompetance og sociale færdigheter gjennem undervisningsprogrammet Steg for Steg.” Universitetet i Oslo, Det utdanningsvitenskapelige fakultet, Pedagogisk forskningsinstitut.

Socialt och emotionellt lärande i skolan En kvalitativ uppföljning av ett flerårigt arbete med SEL-programmet Stegvis Ulrika Sylwan, leg. Psykolog SVENSKA INSTITUTET FÖR KOGNITIV PSYKOTERAPI

Pedagogers värdering av programmet KvaLita FHV ”Vad är problemet?” Pedagogers värdering av programmet ’StegVis’ i skolan

Utvärderingsresultat Ökad begrepps-kunskap i sociala färdigheter En observerad minskning av fysisk aggression, verbal aggression och störande beteende De positiva relationerna mellan barnen har ökat och det har blivit bättre på problemlösning. Lärarna har blivit bättre rollmodeller

Webbadresser www.cfchildren.org www.cesel.dk www.prososial.no www.casel.org www.fhi.se www.gislasonlowenborg.com www.spf-utbildning.com

gislason@telia.com

Lycka till!