ATT SKAPA MÖJLIGHETER FÖR LÄRANDE GENOM LEARNING STUDY Ulla Runesson Göteborgs Universitet Högskolan i Skövde

Fokus i diskussionen Elevernas motivation, intresse, aktivitet, ansvar Organisation Metoder Medier Studieplaner Lärarrollen

Fokus i diskussionen Elevernas motivation, intresse, aktivitet, ansvar: Organisation Metoder Medier Studieplaner Lärarrollen “Bättre” kunskaper “Nya” kunskaper

Vad gör skillnad för elevers möjligheter att lära?

Vanligt förekommande inslag i den goda matematikundervisningen Icke rutin problem som undervisningsfokus, utan instruktion om hur problemen ska lösas. Anpassning av materiel och undervisning i relation till den aktuella situationen Lärarens kunskaper om elevernas intressen och behov. Olika arbetsformer (individuellt arbete, smågrupper, helklass). En ”gemensam matematikdiskurs”, med läraren som ”jämbördig deltagare” som värdesätter och bygger på elevers lösningar och tillvägagångssätt. Identifiering av och fokusering på väsentliga matematikidéer. Informella utvärderingsmetoder som underlag för undervisning. Möjligheter för eleverna att reflektera över aktiviteter och sitt lärande. (Clarke 1997 s. 280)

Brown hävdade (1999) att kvalitativt lärande är viktigare än klassrumsorganisation … det är inte om man arbetar i helklass, små grupper eller individuellt, utan snarare vad man lär ut och hur man kommunicerar matematiskt med barnen som verkar vara det som betyder något (s 7).

Ett nytt fokus i diskussionen Innehållets behandling Elevernas motivation, intresse, aktivitet, ansvar: Organisation Metoder Medier Studieplaner Lärarrollen “Bättre” kunskaper “Nya” kunskaper

Olika möjlighter att lära? ½ + ½ = ½ + ¼= Ge flera exempel på två bråk som har summan 2/6

Olika möjlighter att lära? Innehållet behandlas på olika sätt Olika sätt att behandla samma undervisningsinnehåll skapar olika möjligheter till lärande

Olika möjlighter att lära? ½ + ½ = ½ + ¼= Ge flera exempel på två bråk som har summan 2/6

Olika möjlighter att lära? Eleverna ges möjlighet att få syn på olika egenskaper (drag, aspekter) av bråk Vissa av dessa är avgörande (kritiska) för lärandet

Hur får vi dem att lära sig det vi hade tänkt?

Learning study Teori: variationsteori Modell: lesson study Fokus på den förmåga som skall utvecklas Hur eleven lär/förstår det som skall läras Vad som är nödvändigt för att lära detta (kritiska aspekter) Mönster av variation/invarians? Modell: lesson study Kollektiv process Iterativ, cyklisk Systematisk prövning Feed-back Utvärderande

Learning study

Vi lär oss erfara världen genom att urskilja aspekter Att skapa möjlighet att lära innebär då att ge möjligheter att urskilja kritiska aspekter av det som vi vill att eleverna skall lära. Olika mönster av variation ger olika möjligheter för lärandet.

Learning study Teori: variationsteori Modell: lesson study Fokus på den förmåga som skall utvecklas Hur eleven lär/förstår det som skall läras Vad som är nödvändigt för att lära detta (kritiska aspekter) Mönster av variation/invarians? Modell: lesson study Kollektiv process Iterativ, cyklisk Systematisk prövning Feed-back Utvärderande

A

A A

A a

A A

Erfarenheter av LS: “Subtila” skillnader mellan lektioner i termer av hur innehållet behandlas får effekt på elevernas lärande (Gustavsson, 2008; Kullberg, 2004; Lo et al., 2005; Pang, 2002; Runesson, 2007)) Lågpresterande elever verkar att gynnas (Gaversjö & Lööf Widing, 2008) Lärarna ges ett redskap att förstå, beskriva och förändra sin undervisning (Gustavsson, 2008; Runesson, 2007; Runesson, in press) Pedagogisk utveckling sker direkt i klassrummet

hög

Kännetecknande för LS är att: den är en form av aktionsforskning eller ”lärarforskning” den är en modell och ett verktyg för lärare/studenter att bedriva kunskapsbaserad utveckling den tillför något till lärares yrkeskunskap, nämligen en kunskapsproducerade kompetens den är forskningsliknande till sin process eftersom man ringar in ett problem och formulerar en undersökningsbar fråga som man systematiskt undersöker utifrån explicita teoretiska utgångspunkter den resulterar i en kollektiv kunskapsprocess med ett identifierbart resultat som leder vidare till nya frågor och fördjupad reflektion verksamhetens och universitets lärare deltar på lika villkor, men har olika roller i processen det är en kollektiv kunskapande process

Learning study Lagarbete Förbättra undervisningen Fokus på de förmågor, det kunnande som eleverna skall utveckla Pedagogisk utveckling direkt i klassrummet Ett specifikt teoretiskt perspektiv på lärande, vissa teoretiska begrepp osv. används som redskap för att skapa möjligheter för eleverna att utveckla de önskade förmågorna

Learning study Exemplet decimaltal

Samma mål: Öka förståelsen för decimaltal genom att eleverna skall förstå att det finns oändligt många tal mellan två decimaltal.

Uppgift (för-och eftertest, under lektionen Jonna påstår att det finns ett tal mellan 0,97 och 0,98. Pelle säger att det inte finns något sådant tal. Vem har rätt och varför?

Första lektionen

Resultat uppgift ”Finns det tal mellan 0,97 och 0,98?   Klass A Antal elever Förtest ”Det finns många” ”Det finns 10 tal” Annat svar eller inget svar 1 18 Eftertest ”Det finns många” eller ”oändligt” Det finns 10 tal” 4 9 6 N=19

Andra och tredje lektionen

Resultat av förtest och eftertest

hög

Hur hanteras lärandets objekt? Lektion 1 Uppräkning av tal mellan 0,97 och 0,98 Tal med olika antal decimaler jämförs Lektion 2 Successiv delning av avståndet mellan t.ex. 0,97 och 0,98 Växling del – helhet Siffrornas platsvärde jämförs Tal med olika antal decimaler jämförs Formen för ett rationellt tal varierar (bråk-/procent-/decimalform)

Hur innehållet behandlades 0.97, 0.98 som tal i en talföljd punkt i ett intervall med andra punkter/tal Detta erbjuder en viss innebörd 0.97, 0.98 som en form av ett tal en del - helhets relation Detta erbjuder en annan innebörd

Identifierade kritiska aspekter Olika former av rationella tal Del-helhets förhållandet 97% 97/100 0,97

Eleverna måste få erfara Kritiska aspekter Eleverna måste få erfara Del-helhets-aspekten Talet som en punkt på tallinjen Siffrornas platsvärde SAMTIDIGT

Diagram 5.3.2 Resultat från förtest, eftertest inom bråk i skolår 4-5.

Learning study som kompetensutveckling Systematisk reflektion och revidering av lektionerna ökar möjlighten att skapa gynnsamma förutsättningar för lärande Kunnandet flyttas från individ till gruppen – från den enskilda läraren till kollektivet Lärarna utvecklar ett gemensamt språk för att tala om lärandets objekt (vad eleverna skall kunna).

Förutsättningar Arbetslagens sammansättning En Learning Study tar ca 10 veckor om man har ett möte i veckan på ca 60-90 min. Vi gjorde en studie/termin. Man bör inte hålla på med andra projekt under tiden. 2 dagar per studie kompades ut, trots att studierna gjordes inom den arbetsplatsförlagda tiden. En gruppledare behövs som filmar, hittar litteratur och ”håller i” mötena.

Tiden? Lärarna använde sin kompetensutvecklingstid trots att mötena låg inom arbetstid 2 dagar per learning study fick kompas ut på höstlov/efter skolavslutning Lärarna deltog inte i andra projekt samtidigt En person behöver ca 3 timmar i veckan för att filma, testa mm

Premisser för handledaren Övergripande ansvar, framtagande av litteratur, sammanhållande av möten. Utformning, genomförande och analys av förtester. Filmning av undervisning. Utformning, genomförande och analys av eftertester. Sammanfattande funktion. Tuula

Vision En Learning study på gång alltid. Ett ännu större fokus på undervisningens betydelse för elevers lärande i de olika kollegierna och arbetslagen. Ett ännu bättre elevresultat än idag. Inga underkända slutbetyg i något ämne. Learning study som en naturlig del av vår fortbildning och verksamhet: - ”Vilka två studier ska vi ha nästa år och vilka vill vara handledare?” Inga-Lill

Tack