Program 09.30 Samling - KAFFE 09.50 Inledning 10.00 Lagen om skydd mot olyckor - Syfte bakgrund / Krav på handlingsprogram 11.00 Utvärdering av LSO 11.15 Helhetsperspektiv LSO och övrigt kommunalt ansvar 12.00 LUNCH 12.45 Brainstorm risker i kommunen 13.00 Lokala förhållanden Underlag och resultat 13.45 Målstyrning 14.10 KAFFE 14.40 Redovisning av grupparbete 14.50 Exempel från Borås 15.00 Egenkontroll Utvärdering av innevarande mandatperiod. 15.10 MSB stöd 15.20 Avlutning Program

Lag om skydd mot olyckor 2003:778 Ersatte räddningstjänstlagen 2004. Från detaljstyrning till målstyrning av räddningstjänst. Tydligare uppdelning mellan enskildas, kommuners och statens ansvar.

Lag om skydd mot olyckor - Nationella mål Nationellt säkerhetsmål: Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Nationellt verksamhetsmål: Räddningstjänsten ska planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt.

Räddningstjänst Olyckor och överhängande fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljö. Motiverat av: behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt

Krav på HP i lagen (förebyggande) 3 kap 1§ För att skydda människors liv och hälsa samt egendom och miljön skall kommunen se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder samt, utan att andras ansvar inskränks, verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder. 3 kap 2§ underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter. 3 kap 3§ Mål / risker (som kan leda till räddningsinsatser) Hur verksamheten är ordnad och planerad

(räddningstjänst) 3 kap 7 § skall ta tillvara möjligheterna att utnyttja varandras resurser för räddningstjänst 3 kap 8§ Mål / risker (som kan leda till räddningsinsatser) Förmåga (Resurser pers/mtrl) befintlig / planerad

HP skall antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod, för förbund den beslutande församlingen. Innan HP antas krävs samråd med de myndigheter som kan ha väsentligt intresse i saken. Kf kan uppdra till ansvarig nämnd att under perioden anta närmare riktlinjer.

Särskilda krav på kommunerna Av lagen följer dessutom särskilda krav på kommunerna. T ex ansvar för sotning, brandskyddskontroll, olycksundersökning, alarmering ….

Propositionen Av propositionen kan man mera i detalj utläsa vad lagstiftaren avser med lagtexten. Här framgår t ex Länsstyrelsens tillsyn över kommunernas verksamhet skall nu inriktas mot att bedöma om kommunerna lever upp till de nationella mål och de verksamhetsmål som framgår av lag och satts upp i handlingsprogram. Kommunerna skall genom egenkontroll följa upp och utvärdera den egna verksamheten; länsstyrelsen har därefter att granska denna uppföljning och se till att en utvärdering görs.

Riskinventering / -analys Grunden är: Beskrivning / bedömning av lokala förhållanden. Risknivå Inventering av riskkällor (kunskap och fantasi) Sannolikhet och konsekvens (statistik eller kvalificerade bedömningar med hjälp av grovanalys) Sannolikhet ( t ex ggr /v, mån, år, årtionde, århundrade ) Konsekvens (liten, måttlig, stor, mycket stor, katastrofal) [liv/hälsa, egendom, miljö]

Skyddsnivå Förebyggande arbete kan i viss mån minska sannolikheten för att olyckor skall inträffa men framför allt kan förebyggande arbete skapa förmåga att begränsa konsekvenser av inträffade händelser.

För frekventa olyckor måste jämförelser av resultat kunna göras För frekventa olyckor måste jämförelser av resultat kunna göras. Medan det för ”sällanhändelser” kan anses vara tillräckligt att generell skyddsnivå och förmåga kan bedömas och jämföras.

I analysen behöver i vart fall någon rudimentär form av kostnadsnyttoanalys göras. Detta för att prioritera resurser.

Underlag - resultat SKL Öppna jämförelser \\lansstyrelsen.se\VAX\home\550916-001\My Documents\Word\727ratj\SKL Öppna jämförelser 2009 doc39623_1.pdf ex sid 30-31 IDA IDA-portalen Räddningstjänst i siffror http://www.msb.se/sv/Kunskapsbank/Statistik--analys/Statistiska-rapporter/ \\lansstyrelsen.se\VAX\home\550916-001\My Documents\Word\727ratj\raddningstjanst_i_siffror_2008.pdf Sid 83 , 92 Årsredovisningar http://www.msb.se/sv/Kunskapsbank/Statistik--analys/Arsuppfoljning-LSO/ Insatsstatistik etc

SMARTa mål SMARTa mål är en metod/verktyg för att formulera mål. Gör så här: 1. Teckna ned vad som är specifikt. Använd aktiva ord som innebär en riktning, öka, minska, utveckla. Undvik allmänna ord som värna om, ta tillvara, tillgodose. 2. Gå vidare och formulera vad som är eller skulle kunna vara mätbart. Det som går att mäta blir gjort, bruka man säga. Ägna tid åt att komma överens om för er relevanta mått, i enheter pengar, tid eller procent. 3. Finns acceptans för detta mål? Hur vet ni det? Mål bör sättas av dem som ska uppfylla dem och de måste vara accepterade. 4. Är det realistiskt? Går målet/målen att nå? Det måste finnas tillräckligt med realistiska förutsättningar att nå dem. Det går att lägga ribban olika högt. Ibland talar man om trygghetsmål, realistiska mål och barriärbrytande mål. 5. Har ni satt en tid när målet ska vara nått/klart? Det är lätt att snabbt slå till med en tidpunkt när något ska vara klart. Men här gäller att tidpunkten bestäms av alla som är involverade.