kring barn och unga i Helsingborg

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

Granskningsområden Måluppfyllelse och resultat Tillsynen granskar inom detta område förskolornas måluppfyllelse gällande resultatet av förskolornas arbete.
2-årigt samverkansprojekt
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig
Kvalitet i förskolan Erfarenheter från Kungälvs kommun
Mottagande i särskolan för elever med utländsk bakgrund
– en rättighet för ALLA barn?
Om risk- och skyddsfaktorer
SkolFam® − Skolsatsning inom familjehemsvården
Varför ska vi mäta? Spridningsseminarium barn och unga
Enkät till socialsekreterare om placerade barns hälsa och skolgång
Vardaglig observationer
speciallärare specialpedagog pedagogisk kartläggning
Pedagogisk dokumentation
VISIT VISIT En mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0-25 år med uppgift att förebygga och behandla psykisk ohälsa.
DROPOUTS Det behöver inte vara så. σ Sigma Variation Stigma t-esta.
STANNA Ett projekt för ökat stöd och delaktighet i etablering i Gävleborgs, Jämtlands och Västernorrlands län Projektet STANNA ska utveckla mottagandet.
SkolPlus Skol- Positivt Lärande Utifrån Samarbete.
Barnens behov i centrum
Kvalitetsredovisning 1 ÖSTERÄNGENS REKTORSENHET. kvalitetsredovisning 2.
Bertil Almgren.
Hej och välkomna!.
Tillgänglighets- uppdraget
Projekt ”Barnets rättigheter i vårdnadstvister” Projektet drivs i samarbete med Socialstyrelsen, FoU i väst GR, regionförbundet i Örebro och sex kommuner.
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig Gymnasieutbildning Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2008,
Kvalitetsarbetet och redovisningen
SkolFam − Skolsatsning inom familjehemsvården
”Vi är bäst på att utnyttja de möjligheter den nya världen ger!” Strategi för framgång! Vi lyfter blicken! Bejakar förändring! Går på expeditioner!
Välkommen till årets Ordförandeseminarium 4 – 5 oktober 2014 Här möts vi som vill göra skillnad! 1.
- fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner
RIALTO Jenny Alvolin Barn- och ungdomsombud Broschyren: Kartläggning av barnets förmågor och behov. Underlätta för barnets vistelse i fsk/skola.
SkolFam2 Norrköpings kommun. SkolFam2  Beviljat: våren 2011  Belopp: 3,9 miljoner kronor  Samverkande parter: social- och utbildningskontoret.  Syfte:
Barn som anhöriga till föräldrar med missbruk m.m.
Disposition och utgångspunkter
En heldag om hälsa, lärande och prevention i skolan. Katrineholm 10 nov Aktuell forskning visar att elever som trivs och fungerar väl i skolan löper.
Aktionsforskning en del av kvalitetsarbetet i Falköping
Kvalitetsredovisning Resultat för grundskola 1 Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2007 Antagen av Utbildningsnämnden.
Verksamhetsstöd Fristående gymnasieskolor 24 april SIDAN 1.
Tidiga insatser för psykisk hälsa
Modellområde psykisk hälsa barn och unga
projekt Skolintroduktion på sent anlända elevers villkor
Kvalitetsutveckling inom gymnasieskolans individuella program.
Vägledning Vägledning. 1. Bakgrund 2. Praktisk vägledning 3. Respektive parts ansvar Vägledningens delar.
SIKTA Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård- ett samverkansprojekt mellan Region Skåne och Kommunförbundet.
Strategiska perspektiv på verksamheten
BFL Bedömning för lärande
Träff med fritidsgårdar Örebro län 24 nov 2009 Hällefors kommun VÄLKOMNA!
I Gymnasieförvaltningen Mölndals stad I I Kvalitetsredovisningar i dagsläget Ett led i den.
Att bryta långvarig skolfrånvaro Workshop 8 oktober Psynk
Hur kan vi förstå begreppet?
Unga vuxna (18-24 år) Finansinspektionens studier och SCB data : Unga vuxna har begränsad egen ekonomi och erfarenhet.
ELEVER I SKOLAN = ELIS
Lgr 11 - fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner.
Att jobba språkutvecklande
En arbetsmodell som syftar till att förbättra skolresultat för barn i familjehem Rikard Tordön, doktorand Linköpings Universitet nationell samordnare Skolfam.
Landstingets ledningskontor IFB-projektet Intensiv familjebehandling.
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
Möjlighet till Egen Kraft!
Förbättringsområde: Förbättrade förutsättningar för goda levnadsvanor
Team förebygg Samverkan mellan skola och socialtjänst
Ny Remissrutin till BUP
Vad är SkolFam? Skolsatsning inom familjehemsvården
Kvalitetsberättelse 2017.
Det goda livet i Västra Götaland Handlingsplan för psykisk hälsa
Stöd och anpassning av undervisningen för varje elev. Vad krävs?
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Elevhälsan – en kartläggning av aktiviteter
Personen från Skolverket
Välkomna! Dagordning Inledning: Helene Moquist, Uppföljningsenheten
Ett teamarbete mellan socialpedagoger och specialpedagoger i förskolan
Presentationens avskrift:

kring barn och unga i Helsingborg Förebyggande arbete kring barn och unga i Helsingborg www.helsingborg.se/part Kristin Ett samverkansarbete mellan Skol- och Fritidsnämnden, Socialnämnden, Utvecklingsnämnden, Kulturnämnden, Kommunstyrelsens förvaltning samt Helsingborgs Lasarett genom Sektionen för Mödra- Barn och Ungdomshälsovård

Målgrupper i behov av preventiva insatser Största riskgrupperna för ogynnsam utveckling över tid: Familjehemsplacerade barn Barn som växer upp i familjer med långvarigt försörjningsstöd Barn som är nyanlända i Sverige Barn som tidigt debuterar med antisocialt beteende Kristin Källa: Bl.a. Rädda Barnens årsrapport 2007

PArT – Lokal samverkan med gemensamt fokus SFF SOF KSF KF PArT UVN Lasarett LOKAL LEDNING Kristin ARBETE MED BARN I RISKGRUPPER

Ett forskarstött samverkansarbete mellan Skol- och Fritidsnämnden och Socialnämnden i Helsingborg www.helsingborg.se/skolfam Kristin

Bakgrunden till SkolFam Jämfört med genomsnittet har de familjehemsplacerade barnen i högre utsträckning: Mycket dåliga skolresultat En väsentligt lägre utbildningsnivå Hög risk för suicid Förhöjda risker för missbruk och psykisk sjukdom En högre andel tonårsgraviditeter Högre risk för arbetslöshet Karin

Kort fakta om SkolFam 25 barn = ”25 projekt” 24 familjehem 22 skolor 2 kartläggningar/barn Karin

Psykolog, spec.ped, soc.sekr. Lärare/ skola Familjehem Psykolog, spec.ped, soc.sekr. Elev Anna Kartläggning 1 Pedagogisk och psykologisk Planering och uppföljning Kartläggning 2 Pedagogisk och psykologisk

Psykologisk kartläggning Tester: WISC (begåvningskartläggning) VMI (visuell motorisk integration) Beck (bedömning av emotionell och social problematik) SDQ (skattning av styrkor och svårigheter) Relation mellan lärare och elev (känslomässigt/kunskapsmässigt) Kristin

Pedagogisk kartläggning Tester: Vilken bild är rätt? DLS läshastighet med förståelse DLS rättstavning DLS ordförståelse Läskedjor Olof Magnes matematikdiagnoser Observation av barnet i klassrummet Vid behov: Inlärningsstilsanalys, fonologiska tester, ”fria skrivningar”, nationella prov. Skattning av ”skolkompetenser” Anna

Erfarenheter efter kartläggning 1 Barnen är normalbegåvade Barnen är relativt väl emotionellt fungerande Barnen har relativt bra självförtroende MEN: De flesta, 15 av 25 barn, ”underpresterar” i skolan (i förhållande till sin potentiella utvecklingskapacitet) Många av lärarna övervärderar barnens prestationer Testerna/ kartläggningen och de individuellt anpassade insatserna leder snabbt till markanta förändringar för många enskilda barn Kristin + Anna

Analys av barnets utvecklingskapacitet Exempel: Eleven ”underpresterar” i ämnena svenska och matematik (i förhållande till sin potentiella utvecklingskapacitet). Anna startar WISC = Wechsler Intelligence Scale for Children (begåvningskartläggning)

Utvecklingsbehoven styr insatserna Utvecklingsområden/ mål Skriva, läsa, matematik Socialt samspel Självförtroende, ambition, autonomi Fysik (ex: motorik, syn, hörsel) Självkänsla, mående Allmänbildning, ordförråd Göra läxor Genomförda aktiviteter Pedagogisk handledning; exempelvis MG-programmet Psykosocial handledning/ klassrumsklimat/ organisation Synliggörande av kompetens - strategier för undervisning Handledning kring motorik - kontakter med experter: MTI, FMT m.fl Samtal med barn/ kontakt med BUP Handledning till familjehem Skapa förutsättningar för hemarbete Anna om MG som ex. Kristin om Socialt samspel

Erfarenheter efter kartläggning 2 Skolsatsning ger resultat! Barnen visar en markant högre kognitiv prestationsförmåga Medelvärdena har förbättrats i nästan alla pedagogiska tester Läshastigheten har markant ökat bland barnen Relationer och prosocial förmåga har förbättrats bland barnen MEN: Några av barnen mår emotionellt sett sämre enligt självskattning. Analys av orsak pågår. Trots detta har barnen gjort pedagogiska framsteg Områdena matematik och ordförståelse behöver generellt sett förbättras och utvecklas (arbetsmetoder och inlärning) Kristin + Anna

WISC Kristin

Anna

Anna

Upplevda framgångsfaktorer i arbetet Kartläggningen – vikten av att kartlägga barnens förutsättningar och synliggöra behov Problem lyfts från barnet till miljö/samspel/organisation Anpassning av det pedagogiska upplägget utifrån elevens behov Arbetsalliansen – den allians som skapas mellan involverade parter Arbetsmodellen – kontinuerlig systematisk uppföljning av arbetet Initierande av en lärandeprocess i skolan kring elevens utveckling Familjehemmens och föräldrarnas kompetens synliggörs inför skolan Socialsekreteraren kan bättre hävda barnets behov i skolan Pedagoger får dels inspiration kring andra professionella verktyg i sitt pedagogiska arbete samt erbjuds och drar nytta av ”coaching” Rektorn är med i arbetsprocessen Karin

Utbildning, Samverkan, Insatser, Kristin Utbildning, Samverkan, Insatser, kunskap, Tillämpning, Ekonomi, Resultat

Vidareutveckling i UTSIKTER Nya målgrupper Fokus även på hälsa Ambition att bedriva verksamhetsutveckling Barn i familjer med långvarigt ekonomiskt försörjningsstöd Barn som är nyanlända i Sverige Kristin

SkolFam UTSIKTER Målområden 2009-2011 2008 2005 Kristin Bättre utbildning och hälsa för barn i riskgrupper Förutsättningar: Skolutveckling Hälsoutveckling Koppling forskning – praktik Föräldramedverkan Kulturens medverkan Kommunikation Effektiv resursfördelning Vidgad målgrupp Fokus även på hälsa Verksamhetsutveckling 2005 SkolFam UTSIKTER Kristin