Utredningskunskap ”identifiera, strukturera, analysera och kommunicera ett samhällsproblem och föreslå lösningar på kort och lång sikt”.

Vad är en utredning? utredning, klarläggande, anskaffning och sammanställning av uppgifter, även benämning på kommitté med uppgift att utreda en viss fråga samt framför allt på dess arbetsresultat: kommittén verkställer således en utredning. (Nationalencyklopedin)

Utredningskunskap “klarlägga”, “anskaffa och sammanställa uppgifter” Är det alltså så att världen egentligen är klar och tydlig: det handlar bara om att “reda ut” det tilltrasslade?

Utredningskunskap Preliminär inringning av vårt område: underlag för beslut om frågor på organisations- och samhällsnivå inklusive utvärdering av ett visst tillstånd eller effekter av redan fattade beslut, omvärldsanalyser, marknadsanalyser m.m. (dvs. inte utredningar på individnivå typ polis, försäkringskassa, migrationsärenden etc. inte - men bra nära - forskning inte undersökande journalistik)

Var görs utredningar? Staten -offentliga utredningar (kommitté, SOU) -departementsinterna -myndigheter med utredningsuppdrag typ Riksrevisionen, Statskontoret, Konkurrensverket -myndighetsinterna Kommuner -utredningskontor, tjänstemannaarbeten Offentliga organisationer: affärsverk och bolag Konsulter i utredningsbranschen EU, FN, OECD, Världsbanken och andra internationella organisationer Inom andra privata företag och andra organisationer

Egna erfarenheter (Bo) ”Långsiktig kunskapsuppbyggnad: En förstudie av bas- och ramanaslag” (BVN-rapport 1994:3). ”Informationskampanjer inom trafiksäkerhetsområdet: En kunskapsöversikt”. Rapport till Vägverket 1995. SOU 1996:29 Forskning och pengar (bilaga tillsammans med Ulf Sandström). ”Peers on peers. Allocation Policy and Review Procedures at the Swedish Research Council for Engineering Sceinces” (tillsammans med Ulf Sandström m.fl.). Utvärdering beställd av Teknikvetenskapliga forskningsrådet. “Typifying scientific advisory structures and scientific advice production methodologies: The cases of Denmark, Finland, and Sweden”. Rapport till EU-kommissionen 2003. IMPLORE: country report Sweden. Rapport om forskningssamarbete. Rapport till EU-kommissionen 2007.

Egna erfarenheter (Peter) SOU 1995:112: “Svensk sjöfart-näring för framtiden”? (bilaga med JanOwen Jansson: “Samhällsekonomisk analys av sjöfartsavgifter och investeringar i farledssystemet”) SOU 2005:4: “Postmarknad i förändring” SOU 2007:106: “Lotsa rätt” (bilaga: “Prissättning och finansiering av lotstjänster i Sverige”) SOU 2008:53: “Styra rätt” (bilaga: “Tekniska och praktiska perspektiv på lotsningens och isbrytningens organisation och prissättning) SOU 2009:82 “En ny postlag” Slutbetänkande av 2008 års postlagsutredning (bilaga: “Vetenskapliga och empiriska rön om samhällsomfattande posttjänster”) “Tio år efter postmarknadens avreglering: effekter och reformförslag”. Konkurrensverket 2004. “The liberalisation of postal services in Sweden – goals, results and lessons for other countries”. Swiss Dept. of Trade and Industry “Effektiv lotsningsplanering”. Slutrapport till Sjöfartsverket oktober 2008. “Samhällsekonomisk utvärdering av svenskt sjöfartsstöd” (med Forsblad S.). Bilaga till Utredningen om svensk sjöfarts konkurrensförutsättningar. Juni 2010.

Utredningskunskap: kvalitetsfaktorer enligt Pol Kand 2010-09-08 Uppspel: problem, syfte, avgränsning, definition Underbyggnad: fakta, statistik… Uppläggning: struktur Utfall: besvara fråga, förslag, lösningar…

Kursdeltagarnas uppfattningar om “en bra utredning” Direktiv till “rätt” problem Intresseväckande Bra presentation, design, olika perspektiv, bra sammanfattning Konsistens bakgrund-analys-slutsats Kritiskt förhållningssätt till källor, metod etc., utförligt om metod Egna undersökningar, bredd på materialet Svara på direktiven Relevanta och tydliga slutsatser (enligt seminarium 2009-09-03)

Utredningens huvudsakliga faser Uppdragsformulering och –precisering Förankra Besluta/revidera/ implementera Problemprecisering, projektplanering Samla in fakta och underlag Analysera och dra slutsatser Kommunicera

Vad kännetecknar en utredning av hög kvalitet Vad kännetecknar en utredning av hög kvalitet? Utredningens problem och utformning i relation till forskning. Detta måste utredas…. Vi behöver tillsätta en expert… Vad vet vi egentligen om det här? Vad är en bra utredning? När kan frågan sägas vara utredd? Kvalitet i utredningssammanhang? Kontrastera vetenskaplig kvalitet med utredningskvalitet? ”Det här måste vi gå till botten med!” Utredningsväsendet måste sättas in i ett sammanhang: präglas av tidsanda, politiskt styre, historiska erfarenheter. Under 1970- och 80-talen stark kritik, mytbildning och viktigt föremål, frö skämt: frågor sattes i långbänk; Om man inte ville agera tillsatte man en utredning. ”danskarna drog söderut, norrmännen västerut, finnarna österut och svenskarna tillsatte en utredning”.

Problemformulering: några riktlinjer Vem/Vilka ställer frågorna? Vem /vilka är de avsedda användarna? Problemlösning: att lösa eller utgå från ett problem? Teman, problemfrågor och hypoteser. Perspektiv och utgångspunkter Beskriva, förklara och utvärdera Regeringen beställer en utredning kan vara: regeringen, en minister, i praktiken en statssekreterare, eller en avdelning på näringsdepartementet. Vem skall använda resultatet?: avsedda användare ( primärt regering, men också tex. riksdag och myndigheter), oavsedda: intressegrupper etc. I boken diskuteras termen problem: vad menas? Ej med nödvändighet negativ: snarare utmaning, reda ut. Skall ett problem lösas, eller är ett problem utgångspunkten. Behöver inte att koma fram med en konkret lösning, utan snarare stärka kunskapsunderlaget för att kunna fatta ett ”informerat beslut”. Kunskapsunderlag (vad vet vi om detta område? Problemfrågor? Vilka är effekterna av privatiseringen av sophämtningen? Varför har antalet hyresbostäder minskat i Linköping under 2000-talet? Hypoteser: Kan den det nya bidragssystemet lett till att bostadsbyggandet minskat mer i storstäder? Teorins betydelse? Ambition men inte att pröva eller utveckla teori, snarare kan teorin vara ”nyttig” för att ge perspektiv. Ibland styr teorin också metoden som används (exemplet Mona Sahlins utredning om integration). METODBOK, PROBLEMFORMULERING

Utredning och forskning: likheter och skillnader (I) ”Detta är ju inte forskning; snarare någon form av utredning” Vad menas? Grundforskning, med vilket avses ett systematiskt och metodiskt sökande efter ny kunskap och nya idéer utan någon bestämd tillämpning i sikte Tillämpad forskning, med vilket avses (se ovan)….med en bestämd tillämpning i sikte Utredningsarbete, med vilket avses ett systematiskt sammanställande av tidigare kända kunskaper och idéer så att de kan användas som beslutsunderlag – i praktiska eller teoretiska sammanhang Kvalitet: uppslagsdefinition, Vetenskaplig kvalitet: Utredningskvalitet? Kvalitetsidealet (Tore Nilstun): ”vedertagna krav på explicit problemformulering, redovisning av premisser, material och metod, samt presentation av resultat och argument” (trovärdighet, testbarhet, ge rättvisande bild)

Utredning och forskning: likheter och skillnader (II) Olika mål? Balansen mellan vikten av användbarhet och nytta och... ...vikten av teorianknytning och generaliseringsanspråk Grad av autonomi i förhållande till uppdragsgivare Tidsaspekten Olika mål: skillnaderna dock relativa… Autonomi, ett relativt begrepp: Autonomi: val av frågeställning, autonomi när det gäller metoder/angreppssätt, autonomi när det gäller slutsatser, autonomi: resurser/tid. Frågeställning (olika) Metoder/angreppssätt (autonomi stor i båda fallen) Slutsatser (starkare tryck på en utredare att komma fram till användbara/lämpliga slutsatser) Resurser tid: å ena sidan kan en utredning ha stora resurser, men ofta snäva tidsramar, men inte nödvändigtvis, en del utredningar kan verka många år (och blir därmed mer forskningslika). Forskning har idealt stora resurser och tidsramar (men inte nödvändigtvis, kanske det tom i första hand beskriver ett idealtillstånd. Det finns dock oftast en viss förståelse för (från ”beställarnas” sida) att forskning måste kosta och ta tid. VEDUNG OM PROBLEMFORMULERING…EV METODBOK - Forskning: starkt fokus på förklara generella spörsmål: Vilka konsekvenser har valsystemet på könsfördelning i valda politiska församlingar? Varför gör börsen upp när räntan går ner? (om det är så: Peter?)

Kvalitet: vad är det? Kvalitetsidealet (Tore Nilstun): ”vedertagna krav på explicit problemformulering, redovisning av premisser, material och metod, samt presentation av resultat och argument” (trovärdighet, testbarhet, ge rättvisande bild)

Kvalitet i utredningsprocessen Kvalitet: hantverksskicklighet och originalitet? Relevanskriteriet Valditet Mäter instrumenten rätt saker? Mäter instrumentet det vi avser att mäta (eller tror att vi mäter)? Relibialitet Hur väl fungerar våra mätinstrument? Kan vi lita på resultatet? Skulle en annan utredare komma fram till samma resultat efter en analys av samma material? Det kritiska förhållningssättet Öppenhet och tydlighet Balansen mellan anpassning och integritet Finns det kvalitetskrav som ställs på utredningar men inte på forskningsresultat/rapporter? Kvalitet: uppslagsdefinition, Vetenskaplig kvalitet: Utredningskvalitet? Kvalitetsidealet (Tore Nilstun): ”vedertagna krav på explicit problemformulering, redovisning av premisser, material och metod, samt presentation av resultat och argument” (trovärdighet, testbarhet, ge rättvisande bild) Originalitet? Kvalitet All produktion av någon form av kunskap bedöms efter dess relevans: För vilket mål? För vem? För vad? I vilken form? På vilken sikt? Validitet och reliabilitet SE TIDIGARE FÖRELÄSNINGAR I METOD SAMT ”POLICYANALYS” Validitet ofta inte möjlighet att ta hänsyn till allt material, verklighetsuppfattning ibland ”styrd” Reliabilitet: ibland osäkert på vad slutsatser grundar sig på, : ej lika noggrant med belägg, referenser, personens bakgrund (tex politiskt) kan spela roll. Värderingar/slutsatser grundade på empiriska belägg.

Utredning vs. vetenskapligt arbete av typ uppsats? Uppdraget formuleras i regel i direktiv, projektbeskrivning etc. av en uppdragsgivare problemformuleringen behöver preciseras/ utvecklas i samråd Det givna uppdraget redovisas, ofta i bilaga “problemformulerings-privilegiet” ligger hos den som gör arbetet problemformuleringen behöver preciseras/ utvecklas i samråd Problemdiskussion inleder framställningen

Arbetet bygger för-hoppningsvis på vetenskapliga metoder och teorier Teorier och metoder redovisas inte eller kortfattat Källhänvisningar görs sparsamt Arbetet måste bygga på vetenskapliga metoder och teorier Teorier och metoder redovisas öppet och ifrågasätts (ideal: upprepningsbart) Källor redovisas konsekvent

Resultat redovisas utförligt och öppet Processen kan drivas med uppdragsgivare, referens/expertgrupp Oftast strikt deadline Analys och slutsatser redovisas och skiljs från resultat Mynnar oftast ut i konkreta förslag, handlingsalternativ etc.; “konvergent” Resultat redovisas utförligt och öppet Mer intern process, endast handledare Deadline flexiblare Analys och slutsatser redovisas och skiljs från resultat Mynnar oftare ut i res-onemang, diskussion, förståelse än konkreta förslag. “divergent”

Utredningens praktik formaliserad: Kommittéhandboken Ger instruktioner och råd kring hur en statlig kommitté bör hantera sitt uppdrag, tex…. Praktiska råd för att hantera tidsbegränsning Kvalitetskrav på faktaunderlaget Syfte? Vem skall läsa? Vad skall läsarna använda betänkandet till? Praktiska råd: ”Välj korta ord framför långa” (!), ”Abstraktionsnivån får inte vara för hög”….osv. Jag skall prata mer om kommittéväsendet på måndag, men … Tid: (sid 85-87) Kvalitet – faktaunderlag (s. 90) Syfte-användare sid. (109-110) Praktiska råd: (kap. 10, avsnitt 10. 3 i synnerhet)

Peters (goda?) råd Förhandla alltid om uppdragets precisering – tänj på gränserna om nödvändigt men se till att uppfyll uppdraget! Om möjligt, omge sig med bra folk: -ämneskunniga (sakfrågan, juridik osv.) -analytiska partners -kommunikation Realistisk tidsplan och disposition

Ut och studera verksamheten i praktiken: -studiebesök, intervjuer, deltagande obser-vation osv., helst i olika skeden Var beredd på svekfaktorn! Skriv, skriv och skriv, tidigt. Preliminärt innehåll med tydlig utformning. Löpande avstämningar med relevanta intressenter och ditt “bra folk” Underbygg med relevanta fakta från olika typer av källor: primär- och sekundärdata, intervjuer och statistik…

Var inte rädd för att analysera, dra slutsatser om än kontroversiella Bra utredning diskuterar för- och nackdelar, ser olika aspekter, vänder på stenar, tar därefter ställning och kommer till en underbyggd slutsats dålig utredning tar endast upp faktorer som talar till förmån för det önskade Skriv tydligt! Var inte rädd att föra ut budskapet! Använd olika kommunikationsvägar! Räkna med att bli ifrågasatt. Dö inte om förslagen hamnar i papperskorgen!