äldre forskning med en inriktning mot mediekonsumtionens sociala former; etnografiskt orienterat, inte minst James Lull och teve- studier ”Television programs do not simply arrive uniformly in the homes of their audiences. Programs and commercials are received, interpreted, and acted upon in many different ways by individuals and families.” ”socio-orienterade” respektive ”begrepps-orienterade” kommunikationsmönstret socio-orienterade familjer: starkt fokus på harmoniska relationer, att inte ta strid, undvika kontroverser, inte visa ilska – känsloorienterat begrepps-orienterade familjer: här stimuleras barnen att uttrycka sina uppfattningar, att utmana andras uppfattningar; diskussion och debatt uppmuntras – orienterat mot åsikter och idéer stor betydelse för t.ex. politiskt engagemang

Lulls undersökning: undersöka sambandet mellan dessa familjetypers kommunikationsmönster och deras användning av tevemediet som resurs för att uppnå särskilda sociala mål 30 olika individuella sätt att använda televisionen två grundläggande typer av användningssätt: strukturella respektive relationella. de strukturella delades in i miljömässiga och regulativa de relationella delades in i kommunikationsbefrämjande, för inkludering/exkludering, för social träning och som kompetens/dominans- resurs vanligaste sättet generellt sett: gate-keeping-sättet annat som hamnade mycket högt var familjeavkopplingsfunktionen, som sällskap, som agenda för samtal och som styrning av samtalsmönster de socio-orienterade familjerna använde överhuvudtaget televisionen i betydligt högre grad för sociala syften än de begrepps-orienterade. Men inte för gate-keeping, inte för att utöva auktoritet de begrepps-orienterade generellt mindre, men just för gate-keeping och utövande av auktoritet

märk väl! de socio-orienterade inte bara passivt underkastar sig och låter sig styras av teven och tevetittandet; det handlar också om ett aktivt och medvetet användande de som mest använde mediet för social kontroll var de begreppsorienterade föräldrarna ”latenta funktioner” (Katz) men samtidigt väl medvetna om att de använder teven som en social resurs

Att fundera över inför 18 april (då du läser Lull) Lulls artikel handlar om användning av en medieform som resurs för att uppnå sociala mål. Ge exempel på andra användningar och sociala mål! Försök även tillämpa kategorierna strukturella (structural) respektive relationella (relational) användningar. Tag gärna dig själv som exempel. Artikeln publicerade Tror du en motsvarande undersökning idag skulle komma till andra resultat? I så fall: vilka och varför då?

Med det ”sociala” i ”sociala medier” kan man mena åtminstone två mer eller mindre skilda aspekter, dels den interaktion som sker i och genom själva kommunikationsteknologin, dels den påverkan kommunikationsteknologin och vårt umgänge med den har på våra sociala liv i stort. Resonera i en sammanhållen text över den senare aspekten, det vill säga hur olika former av socialitet drivits fram av olika typer av medieumgänge. Utgå från kurslitteraturen (i synnerhet från den senare delen av kursen, det vill säga Anderson, Ekström, Sjöholm och Lull). Använd gärna dina egna kunskaper om dagens medier liksom annan litteratur (inte minst från kursens förra halva), men huvudsakligen ska du ge historiska perspektiv på denna aspekt med hjälp av angiven kurslitteraturen. Skriv 5–6 sidor.