Marie Edwinson Månsspn 2005-04-12 Institutionen för Hälsa, vård & Samhälle

Rädsla, ångest, oro Jessner, Blom, Waldfogel (1952)

VARFÖR VILL BARNEN INTE??? Jag vill bara att De ska förstå att det är för Deras eget bästa.

Piaget´s fyra stadier

Sensomotoriska stadiet 0-2 år Sensomotoriska stadiet 0-2 år. Upptäcker med munnen, ögon, öron & händerna. Är upptagen av sin egen kropp. Allting händer under denna period, sinnena (sensoriskt) och med kroppen (motoriskt).

Föroperationella stadiet 2-7 år Föroperationella stadiet 2-7 år. Barnet härmar i sina lekar verkligheten i symboler. Kan skilja ord & symboler. Är självupptagna, har svårt förstå rätt & fel. ”Alla saker kan tänka och känna” - Animism. Tror sig kunna påverka omvärlden på ett magiskt sätt.

Den konkret operationella perioden 7-11 år. Tanken är logisk. Kan förklara och dra egna slutsatser. Kan utföra i huvudet vad som tidigare tänktes i handlingar. Andra kan ha annan uppfattning.

Formella operationernas stadium 11-vuxen Formella operationernas stadium 11-vuxen. Lär sig ett abstrakt tänkande och resonerar logiskt. Tänker sina tankar, konstruerar och funderar realistiskt om framtiden.

San Francisco Los Angeles Ottawa Montreal Halifax Boston New York Chicago Baltimore Washington

TRE OLIKA LEKAR Ostrukturerad Strukturerad Avreaktionslek Petrillo, M & Sanger, S (1980)

Ostrukturerad lek

Strukturerad lek

Aktiv strukturerad lek

Avreaktionslek

INFORMATIONSMETODEN SKA förse barnet med information om kommande händelser uppmuntra barnet till att uttrycka känslor och ängslan grundlägga förtroendet mellan barnet och personalen på sjukhuset. mem -05

INFORMATIONSMETODEN ska innehålla moment Ge barnet kunskap om vad som ska hända. Låta barnet känna på materialet som ska användas under behandling och/eller undersökning. Låta barnet få leka och prova de olika momenten på en docka (beroende på barnets ålder). Ge barnet möjligheter till att rekonstruera den givna informationen (delaktighet). mem -05

FÖRÄLDRAR Överbeskyddande Samband moderns/faderns ängslan och barnets beteende Övergivet - utan föräldrar Mer traumatiskt än nödvändigt Stressfylld, svårt se sitt barn få behandling rädda/oroliga föräldrar mem -05

SYSKON Delaktig i vad som hänt Skuldkänslor, fantasier om vad som händer på sjukhus Skapar sig felaktig bild av verkligheten Övergivet Viktigt göra syskon delaktig Möjlighet att träffa, se, ”rita” Stöd till att klara av ny situation mem -05

barn trygghet föräldrar se känna lära ”leka av sig” avdelnings- utan stress unders.avd. personal föräldrar barn avdelnings- se känna lära ”leka av sig”

Bakgrund & Syfte Liberal användning av Premedicinering för att minska oro/ängslan inför undersökning Syfte:att undersöka om användning av premedicinering minskat efter införande av förberedelse inför röntgenundersökningar Retrospektiv studie mem -05

Metod Barn som genomgått röntgen urografi, MUCG Gr 1; 117 flickor, 43 pojkar före införande av förberedelseprogram Gr 2; 177 flickor, 52 pojkar efter införande av förberedelseprogram Premedicinering för minskning av barnens oro och rädsla Mem -05

Antal premedicinerade barn före (1980 A) samt efter (1980 B) införande av förberedelser (p< 0.001 ***) mem 05

INKLUSIONSKRITERIA 1. Barn inlagda med buksmärtor 2. Ålder 7 - 15 år 3. Utan peritonitstatus.

MATERIAL 24 barn 11 , 13 Ålder 11 + 3 Grupp ”sedvanlig information” Grupp ”detaljerad information”

UTVÄRDERING Stress skala 0 - 10 cm Analys av cortisol, ACTH, Katekolaminer i blod Puls, blodtryck.

Child reaction VAS Detailed info Usual info Emergency room Admission unit Operating unit Start of anaesthesia

KONKLUSION Psykologisk förberedelse inför akut operation minskar stress. Detaljerad information förebereder barnet! Mem -05

Psychologic Preparation Program for Children Undergoing Acute Appendectomy Marie Edwinson, RN, Einar Arnbjörnsson, MD, and Rolf Ekman, MD PEDIATRICS Vol. 82 No. 1 july 1988

UPPFÖLJNINGSINTERVJU Strukturerad intervju utförd i hemmet VARIABLER rädsla smärta illamående

RESULTAT Minne av: Kontroll grupp Rädsla Obehag inför narkos Ville fått mera information Informerad grupp Smärta Illamående

KONKLUSION Ej förberedd grupp kommer ihåg rädsla. Förberedd grupp kommer ihåg de somatiska symtom. Skillnaden stärker betydelsen av ett preoperativt förberedelse program.

Preoperativa psykologiska förberedelser av barn inför operation har betydelse även postoperativt. Läkartidningen 1988; 85 (47): 4072 Arnbjörnsson E, Edwinson M, Naredi C, Sjöström S.