Språkhandledningen IT Anna Winlund Muntlig presentation Språkhandledningen IT Anna Winlund Detta seminarium är till för att visa hur man organiserar sin text efter en internationellt accepterad och standardiserad norm.

Innehåll Planering – förberedelser Framförandet, kontakt med åhörarna, kroppsspråk, röst m m Känslor, nervositet, talängslan

Planering - förberedelser Analys av talsituationen Inventering av ämnet Insamling av material Bearbetning av materialet Formulering – språk Memorering – manus Öva

Analys av talsituationen Syftet Mottagarna Tiden Lokal och hjälpmedel

Syftet Informera? Övertala? Redovisa kunskap! Underhålla?

Persuadere (latin) Att framföra sitt budskap på ett övertygande sätt

Mottagarna Hur många är de? Vilka är de? Vad kan de? Hur intresserade är de?

Tiden Ju kortare tid – desto noggrannare planering! Läsaren ska kunna orientera sig om arbetet

Lokal och hjälpmedel Lokalens storlek? Möblering? Sitta eller stå? Mikrofon? Powerpoint? Overhead? Tavla? Blädderblock? Kritor, pennor?

Inventering av ämnet Vad vet jag med säkerhet? Vad vet jag kanske? Vad måste jag ta reda på? Här börjar själva texten Introducera problemområdet

Inventering av ämnet Ämnet Gör en tankekarta Lista allt du vet För- och motargument Olika infallsvinklar

Inventering av ämnet Vem? Vad? När? Varför? Hur? Olika infallsvinklar

Insamling av material Forska vidare! Läsa Intervjua Undersöka

Bearbetning av materialet Sovra! Välj bort material! Vad vill de som lyssnar veta?

Bearbetning av materialet Fokusera! Vad är kärnan i mitt ämne? Detta är en genomgång av tidigare forskning – den som är relevant för dig och det din uppsats/rapport ska handla om. Redovisning av den litteraturgenomgång man gjort. När man läser in sig på ämnet hittar man säkert olika områden som är intressanta för ens problemställning. Dessa kan fungera som en utgångspunkt för dispositionen av litteraturgenomgången. Man kan alltså organisera sin text utifrån dessa områden genom att beskriva den kunskap som finns för vart och ett område. Om man har formulerat ett preciserat problem – i form av en hypotes – presenteras det i slutet av litteraturgenomgången eller som ett eget kapitel. Det viktiga är att för läsaren presentera vad man ska undersöka innan man redovisar hur man gjorde. Den vetenskapliga publiken känner inte till just din vinkling av den forskning som presenterats. Därför rubrik som avspeglar just det. Sedan underrubriker som delar upp innehållet i mindre avsnitt.

Organisation och disposition Ordna materialet i lämpliga kategorier - olika infallsvinklar - grupper och undergrupper - träddiagram, tankekarta Presentera materialet i lämplig ordning enligt någon logisk princip röd tråd Syftet med metodbeskrivningen är att göra det möjligt för läsaren att själv bedöma resultatens och tolkningarnas rimlighet och generaliserbarhet. Den information som bör finnas är: beskrivning av individerna, beskrivning av teknikerna för att samla in information, hur vi gick tillväga samt ett eventuellt bortfall. Eventuell förundersökning redovisas också. Beskriv den avsedda undersökningsgruppen och hur stor den var. (Dvs. vi angav vilken grupp vi avsåg att vända oss till) .Har man gjort ett urval beskriv populationen och på vilket sätt man gjort ett urval – tänk på de enskilda individernas integritet. Även på vilka grunder vi gjorde våra val. Beskriv hur vi utarbetade själva instrumentet för att försäkra oss om att vi skulle få svar på vår frågeställning. Om man har olika enkäter blandat med annat ex intervjuer beskriv i tur och ordning. Följebrev, påminnelser och annat som använts – lägg som bilagor – allt för att den intresserade läsaren närmare ska kunna studera. Validitet: man måste veta att man undersöker det man avser att undersöka – Reliabilitet: måste veta att man gör det på ett tillförlitligt sätt. Instrumentets tillförlitlighet. Beskriv allt från det att du tog kontakt med de personer som skulle ingå i undersökningen tills du var klara att bearbeta informationen. Ang. enkäter ska det finnas information om svarskuvert , tidsangivelser och påminnelser. Ang. intervjuer beskriv hur du tog kontakt, var intervjuerna genomfördes och hur långa de var i genomsnitt. Beskriv också de analysmodeller du tillämpat för att besvara frågeställningarna. Sist i metoden kan man beskriva bortfallet – kan också ligga först i resultatet. När man genomfört undersökningen vet man det s.k. ”externa bortfallet”. Om man har ett bortfall på mer än 20% bör man ta reda på anledningen till detta. En ev. analys av bortfallet bör redovisas. Annat namn kanske mer talande: ”Undersökningens uppläggning och genomförande”. Rubriken ska spegla innehållet!!!!

Övergripande struktur Säg vad du ska säga! Säg det! Säg vad du har sagt! Värdera ditt eget arbete utifrån hur det fungerade – om ngt inte fungerade – beskriv hur det påverkade resultaten – eller om det inte påverkade resultaten, tala om för läsaren varför du anser det. Vrid och vänd på de viktigaste resultaten – Varför blev det så här? – Stämmer resultaten med de teorier och med tidigare forskning/undersökningar som du tog upp i din teoridel? Om inte – varför – borde någon annan teori använts i stället? – Diskutera resultaten i samma ordning som i resultatbeskrivningen – har du disponerat resultatbeskrivningen efter frågeställningen – diskutera nu i samma ordning. Fortsatt forskning – idéer du fått under arbetets gång – en annan fråga som du tycker borde undersökas mer osv. Anteckna under arbetets gång intressanta saker som du kommer på /dyker upp i tankarna – bra att ha i slutfasen när man kanske tycker att man sagt allt man har att säga.

Övergripande struktur Inledning - väcka intresse: fråga, påstående, bild? - skapa förtroende - presentera ditt ämne - ge innehållsöversikt

Huvudtext

Övergripande struktur Avslutning - sammanfatta - förstärka - avrunda

Planering - förberedelser Analys av talsituationen Inventering av ämnet Insamling av material Bearbetning av materialet Formulering - språk Memorering – manus Öva

Formulering - språkdräkt Enkelt Konkret Klart Naturligt Tydligt Vårdat

Formulering – Den röda tråden Språkets textbindande element ger flyt och sammanhang - dina åhörare får fatt i den röda tråden. Hur gör man?

Formulering – Textbindning Upprepningar, exakt eller med variation Syftning framåt och bakåt Motsatser Jämförelser Associationer, exempel, Frågor och svar – retoriska frågor

”Om det fortfarande finns någon därute som tvivlar på att USA är en plats där allt är möjligt, som undrar om drömmen hos nationens grundare fortfarande lever i vår tid, eller som ifrågasätter kraften i vår demokrati, i kväll fick ni svaret.” ”Det är svaret från ung som gammal, rik som fattig, demokrat som republikan, svart, vit, latinamerikan, asiat, ursprungs-amerikan, homosexuell, heterosexuell, handikappad och icke handikappad. Amerikanerna skickade ett meddelande till världen att … ”

”…vi aldrig har varit en grupp individualister eller en samling röda och blå stater. Vi är och har alltid varit de Förenta staterna.” ”Det är svaret till de som under så lång tid lärt sig att vara cyniska, rädda och fyllda av tvivel”

Formulering – Textbindning Sammanhangsmarkörer, struktursignaler Framåtsyftande/tidsmarkörer: dessutom, för det första, inledningsvis, samtidigt, slutligen … Jämförande/mosättning: däremot, å ena sidan, tvärtemot, i stället liknande …, på samma sätt, …

Formulering – Textbindning Allmänna sammanhang: I fråga om, i samband med, mot bakgrund av Exemplifiering/specificering: till exempel, det vill säga, bland annat … Orsakssamband/slutsatser: På grund av, alltså, som en följd av, därför …

Formulering – Textbindning Upprepning: - som nämnt, med andra ord … Emfas (eftertryck): det är tydligt, faktum är, det vill säga … Sammanfattning: - avslutningsvis, sammantaget, kort sagt …

Memorering - manus Skriv gärna ner hela presentationen men Läs inte innantill! Memorera – lära allt utantill ordagrant Extemporera – formulera sig fritt utifrån en tydlig struktur

Memorering - manus Ett fullständigt manus – hela texten med markerade rubriker och nyckelord Ett stolpmanus – rubriker och nyckelord Skriv ner inledning och avslutning Skriv ner citat, siffror etc

Öva, öva, öva! Memorera innehållet samtidigt som du framför talet högt (för dig själv eller någon som kan ge positiv respons) övar på att tala fritt och naturligt prövar formuleringar prövar betoningar, pauser och gester kontrollerar tiden

Framförandet Kontakt med åhörarna Ditt ämne och åhörarna står i centrum Engagemang, intresse och lyhördhet Ögonkontakt – låt blicken vandra Frågor och svar Kroppsspråk

Var inte rädd för tystnaden! Kroppsspråk Rösten förstärka, förtydliga och variera andas med magen artikulera röststyrkan tempot pauser Var inte rädd för tystnaden!

Kroppsspråk Stå eller sitta? Sträck på dig Känn att du står stadigt Rör dig ”lagom” mycket Händer och armar Något att hålla i (fickor, penna, manus) Ögonkontakt

Allmänna råd Var tydlig med när och om du vill ha frågor – under framförandet eller efter Upprepa frågor som ställs till dig så att alla hör Erkänn om du inte kan svara på en fråga

Allmänna råd Ta det lugnt om du kommer av dig - ta en paus, titta i manus, upprepa det sista du sa Ta hjälp av ”hjälparna” – de åhörare som ser positiva ut. Dra ner på perfektionismen – se det som en övning Var dig själv – ha roligt! Är du själv åhörare – stötta din kurskamrat genom att visa intresse och ge positiv respons

Känslor, nervositet, talängslan Det är vanligt att känna obehag inför muntliga framträdanden Nästan alla är lite nervösa Att ha det riktigt besvärligt är inte alls ovanligt och inget att skämmas för Att få hjälp med sin talängslan är en viktig demokratifråga Studenthälsan har ”Våga tala”-kurser

Avslutning Förberedelser är A och O Inledning och avslutning är viktigast Struktur och sammanhang är också bra Ha åhörarna i centrum Det är normalt att vara nervös

Kontakt Anna Winlund anna.winlund@svenska.gu.se