Arbetspaket 6 Kompetensförsörjning för lärande organisationer med fokus på teknikinformation.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Idéer för ett bredare entreprenörskap
Advertisements

LinkedIn som en tjänst för nätverksbildande Kiravo – kirjasto avoimena oppimisympäristönä Biblär – biblioteket som ett öppet lärcentrum.
Beskriver vad eleven ska försöka uppnå
Kvalitet i förskolan Erfarenheter från Kungälvs kommun
Livsverktyget Delrapport I "Deltagarnas behov av fortsatt stöd" Avrapportering till projektgruppen 14 Februari 2008.
Hålltider för dagen 9.00 Kaffe 9.30 Inledning, start
Learning Study / Stöd för genomförande och dokumentation
Brukarnas medverkan i kunskapsprocessen – Från egen erfarenhet till inflytande – Delaktighet och kunskapsutveckling David Rosenberg.
Ett webbaserat rekryteringsverktyg för alla branscher!
Beredningen för integration och mångfald
Kompetensutveckling för att ge rätt stöd till arbete och studier Projekt.
Stefan Arbrink Agneta Torstensson
Med kokleaimplantat i arbetslivet. Författare: Kerstin Persson
Praktisk arbetslivsorientering
Meritportfölj målet - CV och presentation
Migrationsverket - Asyl, besök, bosättning, medborgarskap medarbetare
Intranät – inte för alla?
etablera och utveckla en integrerad produktionsmiljö för att undvika dubbelarbete och redundant lagrad information - förbättra och effektivisera.
Inlärningsmiljö för att öka motivation
Sociala medier idag – några synpunkter Peter Höglund.
ATT PRODUCERA EN UNDERSÖKNING
Kompetensutveckling Processansvarig: Ulrika Sjöholm
Projektet IT-coacher 2013 Enkäter angående intresset av IT-utbildning för seniorer gjordes i kommunerna Lidköping, Götene och Munkedal. De som svarade.
personalhandläggare, rekryterare, chefer, fackliga m fl.
Personalomsättning REKRYTERINGSEKONOMI
Genomströmning i Sveriges ingenjörsutbildningar - studentperspektivet Skill Emma Eriksson & Lena Miranda.
Ledning och förståelse
Att styra med kompetens
Community Readiness Baseras på teorier om Community Developement -Organisationsteori -Psykologiteorier Har använts inom alkohol och drogmissbruk, våld.
WP 4 - Inventering och värdering av befintliga utbildningar inom Teknisk Information Viveca Asproth Ulrica Löfstedt Christina Amcoff Nyström Version 1.0.
Möte beträffande kvalitetsgranskning
EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
Skolutveckling via digitala medier
Behöver den lokala samverkan stärkas och kompetensen inom psykisk ohälsa utvecklas? KUR- projektet ger möjligheten! KUR-projektet vänder sig till anställda.
Nya föreskrifter och allmänna råd
Sammanfattning av varumärkesundersökning
Förslag på pilot: FoU-växthus i Nacka kommun version 0.2.
Sara Nyberg, ECE/Lärande Dan Borglund, ECE/Lärande
Affärsplaner för samhällsentreprenörer? Distanskurs i SHE 4 april 2011 Fredrik Björk, Malmö högskola.
Annonsanalysen.
Vimmerby Magnus Klofsten Generella framgångsfaktorer i kluster.
Aina Kalle Anders Ottosson JennyMee Le Hir
fokusgrupper En Kvalitativ datainsamlingsmetod Karina Kight
Studieklimatundersökningen 2015 Presentation av resultaten.
Copyswede./. Sony Mobile IMK seminarium Kompensation för privatkopiering – nu och framtiden Stockholm 28 Augusti 2015 Azra Osmancevic.
Lönekriterier – ett stöd till chefer. Varför lönekriterier?  Att ha tydliga lönekriterier är en förutsättning i samband med lönesättning.  Kriterierna.
STATUS WP3 Fredrik Grund – Innovatum –. Biogas2020 -tillsammans skapar vi en gemensam Skandinavisk biogasplattform WP3.1.1 Erfarenhetsutbyte, nätverk,
Sv Hur ska högskolan lyckas med breddad rekrytering? 16 maj 2016 Aleksandra Sjöstrand.
Pressmeddelande för Örebro augusti 2015.
Skövdemodellen Tillsammans skapar vi vägar till arbete
Fokus vård och omsorg Kompetensförsörjning inom välfärdssektorn
Att sätta mål Enligt SMART-kriterierna bör ett mål vara: specifikt
För enklare verksamhetsutveckling och samverkan mot en smartare välfärd SKL har, tillsammans med GR, tagit fram en digital samverkansplattform där man.
Presentation av pilotprojektet Den första ingenjören RESULTATET
Validering inom Lärarlyftet
EnergiEffektivisering av Byggnader i Arktiska Kommuner
Skövdemodellen Tillsammans skapar vi vägar till arbete
Navigating uncertainty
SVERIGES CHEFSORGANISATION
Malin Forssell, Karolina Henningsson
Lön och verksamhet BILD 2: Introduktion forts.
Upplägg En nätverksdriven samverkanslösning för smartare etablering på arbetsmarknaden Skellefteå, 31 oktober
Workshop Arbetsplatslärande.
Chefsverktyg vid lönespridning – Önskvärd lönekurva
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Logga in på din Nacka-sida. Sök på Varbi i sökrutan
Betyg i moderna språk nu redan i år 6
Uppdrag IT-universitet 2018
METOD Strategisk kompetensförsörjning
Presentationens avskrift:

Arbetspaket 6 Kompetensförsörjning för lärande organisationer med fokus på teknikinformation

deltagare MIUN – Björn Banck, Ulrica Löfstedt, Christina Amcoff Nyström SAAB – Mårten Szymanowski Syntell – Tobias Ljungqvist Semcon – Linus Magnusson TIKAB – Lars Andersson

AP 6 Kompetensförsörjning för lärande organisationer med fokus på teknikinformation Bakgrund Kompetensförsörjning inom TI-företag är en utmaning eftersom det saknas en självklar gemensam utbildning för de anställda Svårigheter att beskriva vilken kompetens en person har vid såväl intern kompetenskartläggning som vid nyrekrytering

AP 6 Aktiviteter Bedöma aktuell forskning och praktik Identifiera och analysera “best practice” Testa metoder och verktyg för att stödja informellt lärande Utforma en kompetensportfölj Utforma rekommendationer Förväntat resultat: Rekommendationer av lämpliga metoder och verktyg för kompetensförsörjning Mål: Att skapa en lärande organisation

Uppstart av AP 6 Efter uppstart av arbetspaket 6 – Kompetensförsörjning för lärande organisationer med fokus på TI formulerades bland annat följande fortsättning på aktuellt arbetspaket: En studie som scannar områdets ”state-of-the-art” avseende praktik inom kompetensutveckling samt rekryteringsfrågor och ”status” för TI. Detta utförs i form av intervjuer hos ingående företag. Samarbetsformer och informationsutbyte vid intern och extern kompetensutveckling samt användning av sociala media är några av områden som kommer att studeras. Intressanta frågor inom studien är t ex: Hur utformas annonser vid nyrekrytering, vilka egenskaper efterfrågas, vilken status har TI inom företagen, löneläge mm. ”Hur göra området mer attraktivt?”

Studie inom AP 6 För att närmare studera tillvägagångssätt, problematik och önskemål relaterat till rekrytering och kompetensförsörjning. Huvudsyftet är att göra Teknikinformationsområdet mer attraktivt. Innehåll i studien: Rekryteringsfrågor. Rekryteringsprocessen, beskrivning av befattningar, önskad utbildningsbakgrund, löneläge, ”status” mm Hur ser kompetensförsörjningsarbetet ut? Utvecklingsplaner, samarbetsformer, existerande befattningsbeskrivningar, lön, intern ”status” mm. Uppdragsförfrågan. Hur matchas intern kompetens, organisation och teknik, mot förfrågningar från kund? Hur ser processen ut? En översiktlig ”scanning” av arbetsmarknadsläget – tillgång och efterfrågan

Studie inom AP 6 Syftet med studien är att i ett första steg identifiera företagens ”kompetensportfölj” samt hur denna förändras över tiden. Förväntat resultat av studien är: en genomlysning av hur arbetet bedrivs idag och identifikation av problem som är knutna till rekrytering och kompetensförsörjning samt frågeställningar, idéer och förslag på lösningar utifrån studier av goda förebilder/”best practice” och idéer/uppslag från förstudien. Samarbetsformer och kompetensförsörjning med ett internt respektive externt fokus. Omvärldsbevakning utifrån uppdragsförfrågningar.

Studie inom AP 6 Intervjustudie bland 6 företag som arbetar med TI. 3 produktionsföretag och 3 konsultföretag Två delar i studien: Intervjuer bland chefer och intervjuer bland anställda.

Resultat till idag Intervjuer bland chefer - Profil och kompetens avseende Teknikinformatörer: Olika benämningar på de som arbetar med TI Utbildningsbakgrunden skiftar. De flesta anser att TI har lite lägre status Framtidsutsikterna för teknikinformatörer anses goda

Resultat till idag Rekrytering: En rekrytering triggas av ökad efterfrågan, nya uppdrag eller att någon slutar sin anställning. Rekryteringen sker hos de flesta såväl externt som internt. Olika utfall på de rekryteringar man gjort. Tidigare var det lättare med fler som sökte. De kompetenser som man i de flesta fall utgår från vid intern rekrytering är produktkännedom samt språkfärdigheter. Att få byta arbetsuppgifter och utvecklas är de skäl som ofta ligger bakom att någon söker internt. Interna sökanden söker ofta information kring nya tjänster i någon form av intern platsbank. Externa sökanden söker ofta efter lediga tjänster på Internet, Arbetsförmedlingen, via kontakter De interna och externa sökanden får i många fall samma introduktion.

Resultat till idag Rekrytering: De utlysta tjänsterna benämns oftast Teknikinformatör. Olika önskemål om kompetens hos de sökande. Högskoleutbildning och en teknisk bakgrund är i många fall viktigt. Tjänster har utannonserats i de flesta fall på Internet eller i en intern platsbilaga. Ej så många sökanden per utannonserad tjänst.

Resultat till idag Kriterier för utvärdering/val: Personliga egenskaper Attityd Kompetens Erfarenhet Utbildning Förmåga att skriva Teknisk bakgrund

Resultat till idag Introduktion av nyanställda: Introduktionsprogram/paket Fadderverksamhet

Resultat till idag Utfall av rekrytering: I de flesta fall är det lyckade rekryteringar Viktigt att ta god tid på sig Personliga egenskaper viktiga

Resultat till idag Intervjuer bland ”teknikinformatörer” Benämning på tjänst: Teknikinformatör Utbildningsbakgrund: Blandad bakgrund. Många med teknisk bakgrund. Erfarenheten av yrket varierade från 2 månader till 13 år. Statusen på yrket upplevs olika och många uttrycker att de inte vet hur de ligger till lönemässigt. Blandad yrkesbakgrund. Vissa har börjat på utbildning inom TI direkt efter gymnasiet. Arbetar i team, men ibland enskilt

Resultat till idag Rekrytering Teknikinformatörerna har blivit rekryterade såväl externt som internt. Den externa rekryteringen har skett mestadels via annonser och kontakter. Information om lediga tjänster skulle främst sökas via hemsidor, annonser, arbetsförmedlingen, rekryteringsföretag, kontakter och sociala nätverk. Vanligt med någon typ av introduktion vid rekrytering: Kurs med information om företaget samt fadder/mentor

Resultat till idag Kompetensförsörjning Flera har vidareutbildat sig genom att gå kurser och då främst i FrameMaker och XML. Initiativet till vidareutbildningen har kommit från såväl företaget som den anställde. I de flesta fall finns en plan för utveckling av kompetensportföljen och det sker i de flesta fall en avstämning/uppdatering årligen. Kompetenshöjningen borde enligt de flesta generera en löneökning. Dock upplever de att det inte är så.

Resultat till idag Intranät och samarbete samt kompetenshöjning Företagens Intranät används mest för att sprida information. De som arbetar som teknikinformatörer bidrar lite till innehållen i Intranäten. Om de behöver hjälp och stöd, så frågar de i de flesta fall en kollega. Det beror på vad saken gäller. För kunskapsutbyte har de även möten. Någon form av forum nämns som tänkbar lösning.

Resultat till idag Sociala medier används inte som stöd för kunskapsutbyte. De flesta är inte medlemmar i något community och har ingen kontakt med andra teknikinformatörer via någon form av sociala medier. För att få reda på kunderna/användarnas åsikter, så görs utvärderingar, besök och användarna har även möjlighet att ”tycka till” via t ex e-post. Trender inom området identifieras genom olika aktiviteter.

Vidare arbete med studien Slutföra studien Analysera materialet Presentera resultatet

Fortsatt arbete inom AP 6 Omvärldsbevakning Sociala medier

Fortsatt arbete inom AP 6 Aktiviteter Bedöma aktuell forskning och praktik Identifiera och analysera “best practice” Testa metoder och verktyg för att stödja informellt lärande Utforma en kompetensportfölj Utforma rekommendationer Förväntat resultat: Rekommendationer av lämpliga metoder och verktyg för kompetensförsörjning Mål: Att skapa en lärande organisation