Förklaringsmodell för spelberoende GRUPPBEHANDLING AV SPELBEROENDE Förklaringsmodell för spelberoende

Påminnelse Stäng av eller sätt mobilen i tyst läge!

Övergripande målsättningar Att beskriva sambandet mellan spelberoende och hjärnans belöningssystem. Att gå igenom de faktorer som kan bidra till att man blir spelberoende och att man fortsätter att vara det.

ÖVNING 1: Veckoregistrering Fyll i veckoregistreringen för hur du har spelat (om du har spelat) och för hur du utfört dina alternativa aktiviteter under veckan som har gått. Lämna veckoregistreringen till kursledarna när du är färdig.

Agenda – session 2 Övergripande målsättningar Agenda Närvarolista Återkoppling till förra sessionen Genomgång av hemuppgiften Biopsykosocial förklaringsmodell för spelberoende Hjärnans belöningssystem vid spelberoende Vilka andra faktorer gör att man fortsätter spela? Kartläggning och diskussion Övningar Hemuppgifter till nästa session Summering och frågor

Återkoppling till förra sessionen Rational för sessionen Agenda Närvarolista + ID-kontroll Introduktion: presentation och praktisk information Gruppregler Info om självhjälpsgrupper och andra organisationer Vårt arbetssätt under behandlingens gång Mål och värderingar Övningar Hemuppgifter till nästa session Summering och frågor

Genomgång av hemuppgiften Berätta för resten av gruppen om några av de alternativa aktiviteter som du har tänkt prova på under behandlingens gång. Diskutera hemuppgiften utifrån metaforen ”1000 saker på listan”. Vad är egentligen syftet med dina alternativa aktiviteter?

Biopsykosocial förklaringsmodell Beroende utan droger kan förstås utifrån den biopsykosociala förklaringsmodellen. Spelberoende ingår sedan 1980 i diagnosklassifikationen DSM-IV. Modellen tar hänsyn till biologiska, psykologiska och sociala faktorer i förklaringen till hur ett spelberoende uppstår och varför det fortsätter.

Biologiska faktorer Hjärnans belöningssystem Ärftlighet

Sociala faktorer Attityder/värderingar i samhället Exponering Tillgänglighet Utformning

Psykologiska faktorer Inlärningsteoretisk modell: Spelandet fyller en viktig funktion i spelarens liv, beteenden utlöses i början av att något positivt uppnås/förhöjs (t.ex. eufori) – vilket kallas positiv förstärkning Allteftersom beroendeutvecklingen framskrider blir istället att något negativt undviks (t.ex. abstinenssymptom) det som utlöser beteendet och gör att det fortsätter – vilket kallas negativ förstärkning

Beteendeanalys Kartläggning av ett problembeteende för att förstå: dess funktion – varför man gör det vad som utlöser det – när man gör det vad som vidmakthåller det – vad som gör att man fortsätter syftar till att försöka förändra beteendet genom att ersätta det med något annat, mindre destruktivt beteende

Beteendeanalys vid spelberoende Att identifiera situationer som utlöser spelande Att kartlägga faktorer som bidrar till spelande Att förstå de kortsiktiga positiva konsekvenserna som gör att man fortsätter spela

Analys i termer av S, R och K

S – Stimuli Olika situationer, tankar och känslor som utlöser problembeteendet att spela.

R – Respons Problembeteendet som man vill ersätta med något mindre destruktivt beteende

K – Konsekvenser Vad problembeteendet leder till på kort och lång sikt

Hjärnans belöningssystem vid spelberoende Spelberoende påminner mycket om drogberoende, trots att det inte kan förklaras av att man intagit någon substans. Det som förenar de olika beroendetillstånden är bl.a. hjärnans strävan att uppnå en förändring av sinnesstämningen (hur man mår och känner sig). Gemensam faktor: hjärnans belöningssystem och dopamin.

Dopamin på naturlig väg Frisätts i hjärnan vid naturliga aktiviteter som när man äter, dricker, motionerar eller har sex. Leder till en känsla av belöning, upprymdhet och tillfredsställelse. Viktigt för vår överlevnad att vissa aktiviteter upprepas.

Dopamin på konstgjord väg Dopamin frisätts även vid ”artificiella” aktiviteter som intag av alkohol och droger samt vid spel om pengar. Större mängder dopamin frisätts av konstgjorda än av naturliga aktiviteter. När ett beroende utvecklas ger man en aktivitet prioritet över alla andra aktiviteter som kan ge belöning. Om man blir spelberoende upplevs naturliga aktivteter inte längre som lika belönande

Motorväg – grusväg Vid ett beroende övertränar man vissa ”vägar” i hjärnan på bekostnad av andra. Överträningen gör att hjärnan blir mycket känslig för allt som kopplats samman med spel (stimuli). När något påminner om spel, väcks spelsuget omedelbart. Vägar vi använder ofta blir till motorvägar, andra växer långsamt igen och blir små grusvägar.

Försämrad impulskontroll Aktiviteten i frontalloberna, som kontrollerar impulser, är svagare hos spelberoende jämfört med personer som inte är beroende. Det kan ta ett år eller mer innan systemet normaliserats igen efter att man slutat spela. Behandlingen går ut på att skapa nya kopplingar i hjärnan och åter börja använda de små grusstigarna.

Hjärnans förmåga till omprogrammering Genom upprepad träning ersätts den gamla automatiska responsen att spela med andra beteenden som är mindre destruktiva. Man övar även upp sin impulskontrollförmåga, vilket gör det lättare att motstå frestelser.

Faktorer som gör att man börjar respektive fortsätter att spela Orsakerna till att man började spela behöver inte vara desamma som orsakerna till att man fortsätter T.ex. Orvar började spela på hästar med sin arbetskamrat i ett försök att hitta nya intressen efter sin skilsmässa. Idag spelar han för att dämpa sin ångest och oro över sina skulder som han har samlat på sig genom spelandet.

Inre faktorer som gör att man börjar respektive fortsätter att spela Behov av att fly från verkligheten/obehagliga känslor Drömmar om pengar, om att leva ett lyxliv Längtan efter spänning, en ”adrenalinkick” Ärftliga orsaker, annat beroende i släkten Hjärnans belöningssystem Tankefällor

Yttre faktorer som gör att man börjar respektive fortsätter att spela Att man vunnit eller har varit nära en ”stor” vinst Exponering för spel i ens uppväxtmiljö En positiv inställning till spel i samhället Spelets utformning Tillgänglighet och utbud

ÖVNING 2: Beteendeanalys Kartläggning av de tre senaste gångerna du spelat i termer av S (Stimuli, situation) R (Din reaktion) K (Konsekvenser på kort/lång sikt)

ÖVNING 3: Komplettera din värderingskompass med dina egna definitioner inom varje område – vad betyder det livsområdet för just dig? Formulera vad som skulle kunna utgöra hinder för att närma dig ditt mål på inom varje område.

Hemuppgift till nästa session Välj en av de aktiviteter som du har skrivit ned på din lista och ägna dig åt den. Syftet är att utvidga din repertoar av aktiviteter du kan ta till när du känner för att spela.

Summering & frågor Vad har vi gjort idag? Har ni några frågor?