UTBILDNING AV BEDÖMARE INOM FRISTÅENDE EXAMENSSYSTEMET Elisabet Björk-Norrgård, avdelningschef Yrkesakademin i Österbotten Kungsgårdsvägen 30 A 65380 Vasa Tel 050-336 8281, 06- 324 2321 elisabet.bjork-norrgard@yrkesakademin.fi 14.10.2011

FRISTÅENDE EXAMENSSYSTEMET Systemet börjar bli tonåring (första lagstiftningen kom 1994 och kallades för yrkesexamenslagen) Samarbetet med arbetslivet är faktiskt lagstiftat! Examenssystemet uppkom som ett direkt svar på kritiken mot vuxenutbildningens ojämna kvalitet och dess bristande koppling till arbetslivets behov. Nationella examensgrunder för att garantera jämn kvalitet på kunnandet. Varje examen har sina egna examensgrunder, dvs en beskrivning av vad yrkesskickligheten består av och vilka kriterier som skall fyllas (kan, förstår, behärskar, känner till osv.) Examensgrunderna utarbetas av arbetslivet, utbildningsanordnarna och Utbildningsstyrelsen

FRISTÅENDE EXAMENSSYSTEMET Aktörer i systemet är Undervisningsministeriet, Utbildningsstyrelsen, examenskommissioner, utbildningskommissioner, utbildningsanordnare, intresseorganisationer Det praktiska arbetet övervakas av examenskommissioner som består av arbetsgivarpartens, arbetstagarpartens och utbildningsorganisationernas representanter Examensarrangören (en skola) anhåller om rätt att ordna examen och gör ett avtal med examenskommissionen

FRISTÅENDE EXAMENSSYSTEMET Tre examensnivåer för fristående examen: grund-, yrkes- och specialyrkesexamen Grundexamen bedöms med vitsord (1 - 3), yrkesexamen och specialyrkesexamen med godkänd - underkänd Yrkesskickligheten påvisas och bedöms i examenstillfälle, där kunnandet mäts i förhållande till examensgrunderna Examinanden har rätt att få tidigare kunskaper erkända (påvisande av kunnande utan examenstillfälle ) Det finns ca 360 examina, varav dryga 80 kan avläggas på svenska

FRISTÅENDE EXAMENSSYSTEMET Fristående examenssystemets centrala principer Arbetslivscentrerat Oberoende av hur yrkesskickligheten förvärvats Yrkesskicklighet visas vid examenstillfällen Personlig tillämpning (se Fristående examenssystemets centrala principer bild med spindel – bilden utvecklad av Gun-Lis landgärds och Christel Holmlund-Norrén)

PERSONLIG EXAMENSPROCESS Personlig tillämpning – som att åka metro i Helsingfors (se bild utgående från Jouni Kyllönens tolkning, bilden översatt och utvecklad av Gun-Lis landgärds och Christel Holmlund-Norrén) Steg 1: Ansökningsskedet - Kartläggning Vad kan examinanden från tidigare www.jagkan.fi Eventuella intyg från arbetsgivaren Anhållan om erkännande av kunnande Vad inom examen kan påvisas på arbetsplatsen Behövs andra miljöer för examenstillfället Bedömarresurs på arbetsplatsen Handledare/mentor på arbetsplatsen (får inte fungera som bedömare) Finansiering Beslut om fortsättning

PERSONLIG EXAMENSPROCESS Steg 2: Plan för avläggande av examen Examinanden utreder möjligheterna att avlägga examensdelen ( plats, tidpunkt mm ) Examinanden planerar och beskriver hur kunnandet inom examensdelen skall påvisas Examinanden kommer överens med bedömare om tider och platser för påvisande av kunnandet och för trepartsdiskussion arbetsgivarrepresentant arbetstagarrepresentant representant för examensarrangören (examensmästare)

PERSONLIG EXAMENSPROCESS Examinandens plan för examenstillfället och självvärdering Examinanden beskriver vem hon/han är, bakgrund mm Examinanden beskriver i sin plan för examenstillfället hur han/hon skall påvisa yrkeskunnandet Examinanden gör en självvärdering av sitt yrkeskunnande inom varje mål och kriterier för bedömning Examinanden lämnar in planen/självvärderingen till examensansvariga inom Yrkesakademin

LÄRPROCESSEN Steg 3: Lärprocessen Personlig studieplan Olika lärstigar Möjlighet att delta i förberedande utbildning Målet skall vara klart och tydligt Uppgiften skall kännas meningsfull Examinanden skall stå i centrum och ha medbestämmande Det skall finnas möjligheter att lära sig och förändra Motivation skall vara väckt

INNAN EXAMENSTILLFÄLLET Examensarrangören anmäler till examenskommissionen om vilka examenstillfällen som skall förverkligas (skall göras två veckor innan examenstillfället förverkligas) Vissa kommissioner har detta förfarande Examensarrangören skickar bedömningsmaterialet till de utsedda bedömarna (skall göras minst en vecka innan examenstillfället förverkligas)

BEDÖMNING AV YRKESKUNNANDE Bedömning av yrkesskicklighet i fristående examina enligt handbok om fristående examina (UBS 2007) SYFTE: Grundligt och omsorgsfullt granska hur examinanden påvisar sin yrkesskicklighet UTGÅNGSPUNKT: bedömningskriterier i examensgrunderna

BEDÖMNING AV YRKESKUNNANDE BEDÖMNINGEN Vem får bedöma, trepartsprincipen Bedömare (arbetsplatsen) arbetsgivarrepresentant Bedömare (arbetsplatsen) arbetstagarrepresentant Bedömare (läroanstalten) examensmästare Bedömare med stor yrkesskicklighet, förmåga att se helheter, social beredskap och vilja att utveckla yrkesskickligheten hos andra människor Jävig att fungera som bedömare är examinandens egen släkting, ansvarig lärare för förberedande utbildning, arbetsplatshandledare eller närmaste förman. Bedömare bör själv meddela jäv.

BEDÖMNINGS-DISKUSSION AT 1 BEDÖMNINGS-DISKUSSION BEDÖMNINGS-FÖRSLAG AG EXM 1 1 EXAMINANDENS SJÄLVVÄRDERING

FÖRVÄNTNINGAR PÅ BEDÖMARE Fördjupar sig i examensgrunderna Läser examensplanen och jämför mot examensgrunderna Besöker examinanden under examenstillfället, och ser hur examinanden arbetar i den praktiska verkligheten (jmf med examensgrunderna) Deltar aktivt i bedömningsdiskussionen genom att ge konstruktiv feedback till examinanden som; att leda och sporra examinanden i sin yrkesutveckling att utveckla sina förutsättningar att bedöma sig själva att se utvecklingsområdena i sin yrkesskicklighet.  

FÖRDELAR MED ATT VARA BEDÖMARE Du håller ajour med yrken och kraven på yrken Du lär dej olika yrken inom branschen på olika nivåer Du uppdaterar ditt eget kunnande Du kan vara med och påverka examenstillfällen, förberedande utbildning samt fortbildning inom området. Du lär känna yrkesmänniskor inom branschen Du får en liten pondus inom ditt eget arbetsteam Du kan lättare påverka utvecklingen på din egen arbetsplats

BEDÖMNING AV YRKESKUNNANDE Yrkesskicklighet handlar om att kunna utföra/göra (tillsammans med kolleger/kunder/patienter) veta om/känna till kunna lösa problem (förutse) kunna utvärdera själv (på olika sätt) kunna utveckla/finna nya sätt (vara innovativ/kreativ) kunna marknadsföra/sälja (sig själv) vara förberedd för framtida utveckling och förändring Betydelsen av dessa aspekter varierar från sammanhang till sammanhang, tidpunkt till tidpunkt, tilltänkt anställd till en annan. P. Salo (2009)

BEDÖMNING AV YRKESKUNNANDE Tyngdpunkten vid bedömningen av yrkeskunnandet ligger på det praktiska arbetet och arbetsmetoderna Bedömning av Vad en person kan och vet Hur en person tänker, processerar, löser problem, är kreativ Varför personen agerar som hon gör - betydelsen av kunskaper, handlingar och känslor Examenstillfällena skall vara utformade så att man under examenstillfället kan bedöma om examinanden har det centrala kunnandet som behövs för yrket

BEDÖMNING AV YRKESKUNNANDE Examinandens självvärdering Enligt handbok om fristående examina (UBS 2011) Examinanden ges möjlighet till självvärdering av sina prestationer Självvärderingen: Hur man använder sig av sina kunskaper och färdigheter i ett givet sammanhang? Hur man kommer att klara av olika typer av uppgifter i olika sammanhang i framtiden? Hur man själv uppfattar sina kunskaper/färdigheter och styrkor/svagheter?

BEDÖMNING AV YRKESKUNNANDE Mål och kriterier för bedömning - Vad säger examensgrunderna? Känna till: ex känner till lagarna i examensgrunderna Hjälpfrågor: Vad? Vem? Hur skulle du definiera? Vad säger lagarna?  

BEDÖMNING AV YRKESKUNNANDE Mål och kriterier för bedömning - Vad säger examensgrunderna? Kunna/förstå: ex har kunskap om och förstår relationer och samband i det han/hon lärt sig. Hjälpfrågor: Vad är det viktigaste i situationen? På vilket sätt skiljer sig/liknar dokumentationen inom hemservice och ett äldreboende?

BEDÖMNING AV YRKESKUNNANDE Mål och kriterier för bedömning - Vad säger examensgrunderna? Behärska: Kan tillämpa sina kunskaper i nya situationer Kan analysera situationen, utvärdera idéer, kunskap, metoder och hitta lösningar Hjälpfrågor: Hur kan du tillämpa...? Vilka bevis hittar du som stöder…? Vad händer om…? Hur kan vi förbättra / lösa problemet? Vad är din åsikt om..?  

BEDÖMNING AV YRKESKUNNANDE Frågor man kan ställa under examenstillfället Hur tänkte du när du.... Vad grundar sig ...... Vad är följande steg..... Hur förklarar du.... Vad tänker du göra... Varför valde du... Vad är det för nytta med detta i ditt arbete... Hur skulle du utveckla din organisation/vår organisation... Kan du ännu förtydliga... Hur har du lyckats med din arbetsuppgift... Vad är du speciellt nöjd med? Varför? Vad skulle du göra på ett annat sätt – Varför? På vilket sätt?  

EXAMENSTILLFÄLLET Examenstillfället avbryts om risk föreligger gällande patientens/ klientens säkerhet eller om examinanden visar sådana allvarliga försummelser som kan äventyra egen eller medarbetarnas säkerhet. Examinanden har rätt att komplettera ett pågående examenstillfälle ifall bedömarna anser att det finns behov för det. Kompletteringen kan ske skriftligt, i form av diskussion eller Som förtydliganden i praktiska situationer. Komplettering kan även ske under bedömnings- diskussionen om arten av komplettering är sådan. Examinanden har rätt att vid behov göra en omtagning av examenstillfället, utan extra kostnad för examinanden. Arrangören för examenstillfället ansvarar för att omtagningen Sker vid en för examinanden lämplig tidpunkt efter att denne har förkovrat sig tillräckligt i den aktuella examensdelen. Omtagning av examens tillfället sker så snart som möjligt.

BEDÖMNINGSMÖTE Efter avlutat examenstillfälle hålls en bedömningsmöte där arbetsgivar-bedömare, arbetstagarbedömare och examensmästaren deltar. Vid detta tillfälle genomgås hela examensdelen och examinandens självvärdering Examensmästaren leder diskussionen, alla deltagande parter är aktiva i diskussionen Bedömningsmötet hålls om möjligt samma dag, senast inom en vecka efter avslutad examenstillfälle OBS Christel kolla detta

BEDÖMNINGSFÖRSLAG Under bedömningsmötet utformas ett förslag till bedömningsbeslut om Examinandens yrkesskicklighet utgående från bedömningsmaterialet. Om bedömarna är av olika åsikt kontrollerar och jämför man med grunderna för examen. Alla bedömares åsikter väger lika tungt. Man strävar efter att lösa eventuella meningsskiljaktigheter för att nå en gemensam åsikt. Efter mötet meddelas examinanden genast resultatet. Samtidigt meddelas examinanden om förfaringssättet vid begäran om rättelse av bedömning.  

EXAMINANDENS BESVÄRSRÄTT Rättelseyrkan för bedömning fr.o.m 1.1.2006: Enligt § 16 i lagen om yrkesinriktad tilläggsutbildning är det examenskommissionen för ifrågavarande examen som fattar beslut om rättelse av bedömning av examen eller examensdel. Rättelseyrkande ska göras inom 14 dagar från den tidpunkt, då examinanden för egen del har delgivits bedömningsbeslutet och motiveringen för bedömningen. Examinanden sänder rättelseyrkan skriftligt till examenskommissionen. Till rättelseyrkan bifogas motivering till rättelseyrkan, examenstillfällets bedömningsblankett samt vid behov en blankett för självutvärdering. Examenskommissionen kan begära eventuella tilläggsutredningar kring examensprestationerna av bedömarna.  

DOKUMENTATION Material i anslutning till bedömningen sparas åtminstone 2 månader (ev rättelseprocess) Examensansvariga samlar in bedömningsdokument av bedömarna, sammanställer dem och sänder dem till examenskommissionen. Examensansvariga ansvarar för att bedömningsmaterialet arkiveras.  

EXAMENSBETYG Examensbetyget undertecknas av ordförande i examenskommissionen GODKÄND EXAMEN ................... och sen blir det examensfest  !!!!!!!!!!!!!!!!

Fasta verksam-hetspunkter Jakobstad Pedersöre Nykarleby Vasa Korsnäs Närpes Kristinestad