Ryska språket – bakgrund och utveckling

Språklikhet kan bero på Arv

Språklikhet kan bero på Arv Exempel Svenska: bror, syster, mjölk, tre, bära, bäver, äta, måne, mörker, gård Ryska: brat, sestra, moloko, tri, brat’, bobr, jest’, mesjats, mrak, gorod Engelska: brother, sister, milk, three, bear etc

Arvet manifesterar sig även i morfologi och ordbildning Svenska: i andanom, parisisk, asynja Ryska: po delom, parizjskij, bojarynja

Språklikhet kan också bero på… Lån

Språklikhet kan också bero på… Lån Exempel I svenskan: holme, Helge, Helga, gräns, torg, tolk, vodka, sputnik, telefon, revolution I ryskan: cholm, Oleg, Olga, granitsa (gran’), torg, tolk, telefon, revoljutsija

Eller på Barnspråk (”Lallwörter”) Exempel mamma, pappa, dadda, tata

Eller på ljudhärmning Onomatopoetiska ord Exempel Svenska: susa, vissla, viska, kvacka Ryska: sjumet’, svistet’, sjeptat’, kvakat’

Eller på – slumpen Småland/ Smolensk

Varför ändrar sig språk? Svår fråga!

Ungdomar vill tala på ett annat sätt än föräldrarna Språkliga substrat Täta kontakter med grannfolk, tvåspråkighet Mode

Generellt sett verkar språken gå från mera komplicerade system till enklare

Kan något bromsa språkutvecklingen?

Olika sätt att studera språk Historisk lingvistik eller diakron lingvistik studerar hur språk förändrar sig över tiden Den synkrona lingvistiken beskriver ett språk vid en viss tidpunkt Språktypologisk forskning studerar likheter och skillnader mellan språk oavsett släktskap (hur många språk i världen har ord för både ”hon” och ”han”?)

Språkfamiljer

Indoeuropeiska språk

Indoeuropeiska språkgrupper och språk i Europa Germanska språk Romanska språk Slaviska språk Baltiska språk Keltiska språk Grekiska Albanska

… och i Asien Hindi Urdu Persiska Tadzjikiska Kurdiska Romanes

Utdöda indoeuropeiska språk Hettitiska Frygiska Trakiska Sanskrit

Urindoeuropeiska Talades ca 7000 – 3 500 år f Kr, kanske på stäpperna norr om Svarta havet Man försöker rekonstruera urspråket genom att studera – nu levande språk, även dialekter – gamla skrifter, däribland även minnesmärken av utdöda språk

Schleichers fabel från 1868 På en kulle [stod] ett får utan ull [och] såg hästar – en drog en tung vagn, en ett stort lass och en bar snabbt en man. Då sade fåret till hästarna: ”Det smärtar mitt hjärta att se en man driva hästar.” Då sade hästarna: ”Lyssna, får, det smärtar våra hjärtan att se en man, en härskare, göra sig en varm klädnad av fårull, när fåret inte har någon ull.” När fåret hörde detta flydde det ut över fältet.

Tidig dialektskillnad i indoeuropeiska språk *khtom ”hundra” Kentumspråk – velaren bevaras. Sv ”hundra” Satemspråk – velaren övergår till en sibilant. Ry. ”sto” Jfr sv björk, korn ry berjoza, zerno

Utveckling till dagens slaviska språk (ungefär 17 stycken) Urindoeuropeiska (7000 – 3500 f Kr) Balto-slaviska språk Slaviska språk (fr ca 500 f Kr) Östslaviska, västslaviska, sydslaviska (ca 800 e Kr) Östslaviska: ryska, ukrainska, vitryska, rutenska Västslaviska: polska, tjeckiska, slovakiska, sorbiska, kasjubiska, rusinska Sydslaviska: bulgariska, serbiska, kroatiska, bosniska, slovenska, makedonska, kyrkoslaviska, montenegrinska

Ordet ”slaver”

Kyrillos och Metodios

Konstantin och Methodios Två bröder som i mitten av 800-talet på den östromerske kejsarens uppdrag började missionera i Mähren. De översatte de viktigaste gudstjänsttexterna till slaviska. Bröderna var födda i Thessaloniki och talade traktens makedonska dialekt. Deras slaviska skriftspråk är starkt påverkat av grekisk syntax. Konstantin vigdes till munk på sin dödsbädd och fick då namnet Kyrillos.

Slavernas äldsta skriftspråk skrevs med det glagolitiska alfabetet (800-talet)

Brödernas lärjungar skapade det kyrilliska alfabetet (kring 900)

Vilka folk använder idag det kyrilliska alfabetet?

Vilka folk använder idag det kyrilliska alfabetet? De ortodoxa folken, t ex ryssar, bulgarer, serber, ukrainare, vitryssar En del tidigare sovjetfolk som fick sitt skriftspråk först efter 1917

Kyrkoslaviska Ett konstspråk, skapat av Kyrillos och Methodios Bygger på den makedonska dialekt som bröderna talade (kyrkslaviskan är alltså ett sydslaviskt språk) Påverkat av grekiskan i syntax och ordbildning Kunde användas över hela det slaviska språkområdet

Kyrkoslaviskan i det ryska riket Kom till det ryska riket i samband med kristnandet 988 Kulturens språk ända fram till 1600-talet I det medeltida ryska riket rådde diglossi På 1600-talet började diglossin ersättas av tvåspråkighet

Några viktiga skillnader mellan ryska och kyrkoslaviska Kyrkoslaviska: Flera tempus för förfluten tid Krånglig syntax Omkastning av ljud i vissa ord, t ex *gord > ksl grad, sv gård; ksl glas, sv hals Ryska: Ett tempus för förfluten tid Pleofoni i vissa ord, t ex *gord > gorod, sv hals, ry golos

Ryskan starkt påverkad av kyrkoslaviskan Både ”gorod” och ”grad” finns i språket Novgorod, Ivangorod, Leningrad, Stalingrad golos – glas golos = röst glas i sammansättningar (abstrakta begrepp) glasnost’ = offentlighet, öppenhet

Texter på fornryska Lagtexter (Russkaja pravda) Texter från storfurstens kansli Det administrativa språket näverbrev

I Novgorod har man hittat över 1000 näverbrev (www.gramoty.ru)

Näverbrev

Näverbrev nr 9

Näverbrev nr 9, slutet av 1100-talet "Från Gostiata till Vasilij. Det som min far gav mig och släkten sköt till, det behåller han. Nu tar han sig en ny hustru, men mig vill han inte ge någonting. Han har jagat bort mig, och tar annan till hustru. Kom hit är du snäll!"

Pojken Onfime

Heinrich Wilhelm Ludolf Grammatica russica 1696

Kosjkins parlör från 1690-talet

Peter den stores grazjdanka

Kyrkliga böcker skrevs med det gamla bokstäverna

Språkstrider 1600- och 1700-talen kännetecknas av språkstrider. Vilken grund ska läggas för det nya litteraturspråket? Kyrkoslaviskan? Det talade språket i salongerna i Moskva och Petersburg? Kring år 1800 strid mellan arkaisterna och karamzinisterna.

Aleksandr Pusjkin (1799-1837)

Lånord Fram till 1600-talet från kyrkoslaviskan På 1700-talet från tyskan och holländskan (handel, sjöfart, administration, ”farvater”, ”Sankt Peterburg”) Slutet av 1700-talet franska (hovlivet, kulturen, fransk påverkan på syntaxen) 1900-talet sovjetismer (politik, adminstration, ideologi, t ex ”politruk”, ”komsomol”, ”SSSR”

Idag Lånord från angloamerikansk engelska (ekonomi, näringsliv, datortermer, modeord etc T ex marketing, vikend, killer, dajdzjest, sponsor, brejn-drejn, nou-chau, imidzj sponsirovat’, imidzjmejkerstvo Gamla ord och uttryck återupplivas: duma, komersant (комерсантъ), ”manna från himlen”

Gårdagens ryska – och dagens På sovjettiden var skriftspråket hårt normerat. Idag ett närmare förhållande mellan talat och skrivet språk. Bloggar och sms påverkar. Makten försöker att med lagar slå vakt om traditionella värden inom ryska språket. Inom skönlitteraturen dekonstrueras språket. Maktens strävanden utmanas, och de ses som ett hot mot den konstnärliga friheten.

En språklag från 00-talet förbjuder användningen av ”ord och uttryck som inte motsvarar normerna för det ryska standardspråket, med undantag av utländska ord som inte har en analogi på ryska språket”. Lagen riktar sig mot den rikliga användningen av utländska lånord och svordomar etc.

Den andra språklagen förbjuder icke-kyrillisk skrift för de minoritetsspråk som finns inom Ryssland. Den kyrilliska skriften är gemensam för språken, och förbudet att använda någon annan skrift gör det lättare att införliva ryska lånord i minoritetsspråken.

http://www. spraktidningen http://www.spraktidningen.se/artiklar/2008/08/regimen-vill-stoppa-ryskans-glamour Per-Arne Bodins artikel om ryskan av idag i Språktidningen.