Språkhistoria Svenskan tillhör den Indoeuropeiska språkstammen, den språkstam som vi vet mest om. Språk från Indien, Iran och nästan hela Europa finns.

En presentation över ämnet: "Språkhistoria Svenskan tillhör den Indoeuropeiska språkstammen, den språkstam som vi vet mest om. Språk från Indien, Iran och nästan hela Europa finns."— Presentationens avskrift:

1 Språkhistoria Svenskan tillhör den Indoeuropeiska språkstammen, den språkstam som vi vet mest om. Språk från Indien, Iran och nästan hela Europa finns representerade här. Svenskan tillhör den gren som kallas de germanska språken. Rent släktskapsmässigt skulle norskan och danskan kunna ses som syskon, isländskan och färöiskan som äldre syskon och tyskan och engelskan som kusiner. Arvord är gamla ord som funnits i ett språk sedan begynnelsen. Tar man till exempel broder, uppvisar det likheter mellan språken som ingår i den indoeuropiska familjen. Andra exempel på arvord är bröd, fader, vatten, äta, måne och sten.

2 Den indoeuropeiska språkstammen

3 De tio största språken på vår jord
mandarin 700 milj. engelska 320 milj spanska 270 milj hindi 220 milj arabiska 150 milj bengali 150 milj ryska 150 milj portugisiska 140 milj japanska 120 milj tyska 120 milj

4 Vårt språks historia brukar delas in i följande perioder:
Äldre fornsvenska Äldre nysvenska Yngre fornsvenska Runsvenska Yngre nysvenska 1732- 800 900 1000 1200 1300 1400 1500 1600 1700 1800 1900 2000 Vid några tillfällen i historien har det inträffat stora språkliga förändringar på ganska kort tid. Forskarna låter sådana tydliga förändringar bli gräns mellan två perioder i språkets historia. Bland alla skrifter som tryckts i Sverige anses några ha orsakat tydliga förändringar - särskilt av skriftspråket. Den första boken är Äldre Västgöta lagen (ca 1225), Nya Testamentet (1526) och Then Swänska Argus (1732). Dessa skrifter har fått inleda en ny period i det svenska språkets utveckling.

5 Runsvenska ca 800-1225 I Sverige finns de flesta runstenarna i
Skandinavien, över 3000. Runinskrifterna är oftast korta och innehåller många person- och ortnamn. De anger ofta att en sten rests till någons minne. Runsvenska ca Under runsvensk tid användes svenska I skrift för första gången. Det alfabetet kallades för futharken. Det fanns också ristare som reste runt och utförde arbeten mot betalning. Man brukade också rista slingrande mönster av olika djur och växter som dekoration. Stenarna sattes nästan aldrig på något riktigt gravfält. De flesta stenar hittas placerade på vackra ställen i naturen.

6 Lite mer fakta om runor och runskriften.
Vikingatiden Runorna är ett sorts chiffer(kodspråk) - runa betyder hemlighet eller trollramsa Runorna skrevs på hudar, sten, trä, läder, näver. Den yngre runraden kallas futharken. Runskriften var folkets språk Vi har lärt oss en hel del från runorna ex namn Erik, Sven, Åsa, Inga Några skillnader mot idag: språket var primitivt=enkelt -alfabetet innehöll få tecken, men flera ljud ex. hade b och p samma bokstav -ordföljden ex. reste sten denna - reste denna sten vissa ljud har vi inte kvar i svenskan ex th -diftonger var vanliga ex. au, ai ingen punkt inga stora bokstäver vokal framför sista konsonanten saknas likr - ligger kumbr - kommer

7 På 1100-talet blev Sverige kristnat
På 1100-talet blev Sverige kristnat. Biskopar och präster tillsattes, kyrkor byggdes. Runorna ersattes av det latinska alfabetet. Äldre Västgötalagen från omkring 1225 blev den första boken på svenska med latinska bokstäver. Äldre fornsvenska ca I mitten av 1300-talet fick vi en lag för hela riket. Magnus Erikssons landslag. Svenskan började nu användas mer i skrift.

8 Några exempel på språkliga förändringar under Äldre Fornsvenskan:
vokalljuden ä och ö tecknas ofta med ae och o lång konsonant dubbeltecknas punkt är det enda skiljetecknet meningarna är ofta långa och invecklade orden, särskilt substantiven, har många fler böjningsformer än idag. ordföljden ändras enligt den latinska