2012-11-30 VISIT VISIT En mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0-25 år med uppgift att förebygga och behandla psykisk ohälsa.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
NORRBUS Gemensamma riktlinjer för barn- och ungdomar
Advertisements

Nu sätter vi fokus på dem som utsätts för våld i nära relation Myndighetssamverkan mellan länets kommuner, Norrbottens läns landsting, Polismyndigheten.
Psykisk ohälsa – överenskommelse 2014 mellan staten och SKL
PSYNK – Nuläge Östra Norrbotten.
Barnen allas ansvar PSYNKprojektet
Varför ska vi mäta? Spridningsseminarium barn och unga
VÄSTBAS TIDIGT – TILLSAMMANS Ett sätt att samverka kring barn och unga
Rökfria skolgårdar - när når vi dit?
Flödesschema Unga in Inflöde Start Individuell anpassning Utflöde Uppföljning Jobb Studier Annan känd planering Okänd orsak 1.
Vilka är vi? Utväg barn/ungdom
Folkhälsoseminarium den 12 september 2012 Klockan 18.00–20.30 Plats: Kunskapens Hus, lokal Olsagårdssalen.
Social investeringsfond Norrköpings kommun
Ökad tillgänglighet inom barn- och ungdomspsykiatrin, mars 2009 Stockholm Att arbeta för ökad kompetens i första linjen genom ett konsultationsteam.
SkolPlus Skol- Positivt Lärande Utifrån Samarbete.
Hur blev det så här? Anders Thorstensson, Hälso- och sjukvårdskansliet Borås ( )
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Depressioner hos barn Konferens Draken Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR.
SAM Eva Marie Sjöberg Leg arbetsterapeut, specialist inom hälso- och sjukvård Leg psykoterapeut med auktorisation inom KBT Samordnare vid Arbetsmarknadsenheten.
Psykisk hälsa barn och ungdom - Det krävs ett helhetsgrepp
Ungdomsmottagningarna Blekinge. Ungdomar år En mottagning i varje kommun kontakter 2010.
SKL och Socialdepartementets riktlinjer
HLT Hälsa Lärande Trygghet.
LÄNSLEDNING VÄLFÄRD Presentationen ger en bild av:
Målgrupp Barn och ungdomar i åldern 7 – 16 år i grundskola och grundsärskola. Låg Skolnärvaro Två delar i uppdraget -Tidiga insatser -”Problematisk skolfrånvaro”
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Målområde 4: Ökad hälsa i arbetslivet Trender och förändringar  Saknar indikator: Att få ett arbete är en viktig del i etableringen.
Område Psykiatriska specialiteters upptagningsområde
PRIO- dialog Psykisk ohälsa Ur primärvårdens perspektiv i VGR
Första linjen för barn och unga med psykisk ohälsa
Socialtjänstens utrednings- och behandlingsinsatser
1 EVENTUELL VINJETT Södertäljes Lotsfunktion.
Barn som anhöriga Barn känner på sig allvaret, fantasier kan vara otäckare än sanningen Barn behöver information och stöd Ofta handlar det om att stödja.
Ett friskare Sverige! En kort betraktelse över Miltonutredningen (SOU 2006:100) med särskilt fokus på barn och unga...
Överenskommelse om samordning kring barn
Barn i ekonomiskt utsatta hushåll Cecilia Karlsson, Folkhälsocontroller.
AME/EMS Samverkansuppdraget Eva Marie Sjöberg Leg arbetsterapeut, specialist inom hälso- och sjukvård Leg psykoterapeut med auktorisation inom.
Modellområde psykisk hälsa barn och unga
Integrerad Missbruks Mottagning Ludvika Smedjebacken
Psykisk ohälsa – Flödesprocess på Ungdomshälsan
projekt Skolintroduktion på sent anlända elevers villkor
Kvalitetsutveckling inom gymnasieskolans individuella program.
Folkhälsoteamet, norra Örebro län Barns och ung- domars livs- villkor och levnadsvanor 20 Äldres hälsa Samverkan/dialog Bokslut Samhällsplanering.
Vägledning Vägledning. 1. Bakgrund 2. Praktisk vägledning 3. Respektive parts ansvar Vägledningens delar.
Gävleborg/Hudiksvall
Verksamhetschef Barnsjukvården Östra Norrbotten
1 Barnkonventionen - en introduktion Fisksätra
Överenskommelser 2014 Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten - Regional stödstruktur för kunskapsutveckling - Regionalt.
Verksamhetschef BUP, Sunderbyn
Överenskommelse mellan Regeringen och SKL Prioriterade grupper Barn och unga år som har, eller riskerar att utveckla, psykisk ohälsa Personer.
Fem generella perspektiv i utvecklingsarbetet
DIVISION Vuxenpsykiatri Stöd till barn och familjer Hospiteringsprojektet Maud Söderholm Häll.
Samverkan barn- och unga Syfte nå en effektiv samverkan i frågor som berör samtliga parter Generellt uppdrag Samverkansgruppen ska stimulera, bevaka och.
PSYNK- projektet Samverkan för barn och ungas psykiska hälsa 1 april 2015 Jessica Lindskog Processledare PSYNK-projektet.
ELEVER I SKOLAN = ELIS
BCFPI - Brief Child and Family Phone Interview
Roligt att så många är här.
Åsa Heimer, projektledare, vårdutvecklare BHV-Nord, Stockholm
Information om VästBus/SIP till nyanställda. Skaraborgs Sjukhus Aktivitetsplan Genomförandeplan Vårdplan Handlingsprogram MVC & BVC HABILITERINGEN BUP.
Landstingets ledningskontor IFB-projektet Intensiv familjebehandling.
Förberedelse av pilot ”Fråga alla” Alla elever får vid elevhälsodamtalet frågor om psykosociala risker i i hemmiljön – pilot hösten 2016 i Enköping och.
Barn som anhöriga – Landstinget i Värmland livlinan.liv.se/barnanhoriga.
BARN I FARA ANMÄLNINGAR
Barn- och Ungdomshälsan
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Lisa Fröst Björnsdotter Leg. Psykolog Föräldra- barnhälsan
Team förebygg Samverkan mellan skola och socialtjänst
Vad är SkolFam? Skolsatsning inom familjehemsvården
Elevhälsobaserad modell för tidiga insatser för barn och ungas psykiska hälsa Workshop 14 maj 2018 Förstudie Tidiga insatser på skolans arena vid, eller.
Det goda livet i Västra Götaland Handlingsplan för psykisk hälsa
Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten
Vad är en familjecentral?
SKL 1 september 2018 Arbetsmaterial
Presentationens avskrift:

2012-11-30 VISIT VISIT En mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0-25 år med uppgift att förebygga och behandla psykisk ohälsa. Första utvärderingen av första linjens verksamhet, VISIT

Beredningsgrupp barnomsorg, skola, socialtjänst och vårdcentral Styrgrupp Barn och ungas hälsa i Hagfors kommun, 0-25 år (Resultat av närsjukvårdsprojekt 2007) Tydlig arbets- och ansvarsfördelning Hög tillgänglighet Beredningsgrupp barnomsorg, skola, socialtjänst och vårdcentral 80% av barn, unga och familjer ska vara nöjda 80% av barn och unga ska förbättrad psykiska hälsan VISIT Personal på förskola och skola ska få stöd genom konsultation Ungdoms- mottagning Planering för kommande insatser Besök för bedömning inom fem arbetsdagar Familjecentral Telefonrådgivning anmälningsdagen

Samverkansprojektet VISIT Tre olika aktörer Landstinget Socialtjänst Skola Yrkeskategorier Psykolog 100 % Socionom 50 % Specialpedagog 40% Totalt 1,9 tjänster Från 2012-10-01 projektkoordinator 50 % 2012-11-30 Första utvärderingen av första linjens verksamhet, VISIT 4

VISIT en del av Första linjen, enligt projektplan Specialist nivå Första linjens nivå VISIT Generell nivå

VISIT, dagsläget VISIT Specialist nivå Första linjens nivå 2012-11-30 Specialist nivå VISIT Första linjens nivå Generell nivå Första utvärderingen av första linjens verksamhet, VISIT

Första kontakten med VISIT VISIT , flödesschema Eget initiativ Hänvisning Föräldrar/ närstående Telefontid Landstinget; BUP, Vuxenpsyk, Vårdcentral Telefonsvarare sms Första kontakten med VISIT Socialtjänsten Drop-in Skolan Telefon rådgivning VISIT hänvisar vidare till annan aktör Till teamet Besökaren rekom- menderas ta kontakt med annan aktör Avslutar Återkoppling till besökare Kartläggning VISIT hänvisar vidare till annan aktör Besökaren rekom- menderas ta kontakt med annan aktör Första besöket Kartläggning Avslutar VISIT hänvisar vidare till annan aktör Besökaren rekom- menderas ta kontakt med annan aktör Fortsatta besök/ fortsatt kartläggning Kontakt samverkansparter Avslutar

BVC, psykiatrin, socialtjänsten BUP, CTS, psykiatrin, privat KBT BUP, BVC, IFO, psykiatrin, socialtjänsten, vårdcentralen BVC, psykiatrin, socialtjänsten

Framgångsfaktorer för VISIT Barnets behov i fokus Fungerande beredningsgrupp Hög kompetens Närhet, öppenhet, hög tillgänglighet Lotsfunktion/ samverkan Avdramatiserar ”psykiatristämplen” Ålder 0-25 år Barn och unga kan söka själva ”Gott rykte” bland samarbetspartners

Metoder och instrument SDQ1 och uppföljning KASAM och uppföljning Behovs-formulering Målbeskrivning Pedagogiska kartläggningar och tester Becks skalor Typ och grad av oro/ångest MADRS HAD Suicidstegen ORS/SRS CGAS CSQ

Svårigheter med skolgången Föräldrar Psyk-akuten Skol- kurator Ung vuxen 18-25 år Vårdcentralen VISIT Öppenvårds-psykiatrin

Social- tjänsten BARNET 0-6 år VISIT Sexualiserat beteende Förskola Socialtjänsten annan kommun Barnahus BUP Polisen Domstol vårdnadstvist Social- tjänsten Förskola BARNET 0-6 år Mamma Pappa VISIT