Kunskapsbryggor mellan skolor och universitet - ämnesdidaktik som skolutveckling. Professor Bengt Schüllerqvist, forskningsledare Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik

Bakgrund Ett föredrag på ett seminarium på Lärarnas Hus i Stockholm där 9 forskarskolor för yrkesverksamma lärare presenterades på en nationell konferens

2007: En innovation i skolutveckling och utbildningsforskning! 250 miljoner till forskarskolor för yrkesverksamma lärare inom ämne och ämnesdidaktik Medel att sökas av universitet och högskolor i samarbete. Finansiering av regeringen 80% och av resp. arbetsgivare. Lärarna skall fortsätta som lärare under utbildningstiden på 20%. Mycket bra idé, då projektet aktiverar en rad aktörer och relationer i utbildningssystemet och sätter fokus på ämne och ämnesdidaktik! Internationellt unikt!

Forskarskolor för yrkesverksamma lärare Ett flertal möjliga positiva effekter: Bättre utbildade lärare i skolorna: ämnesmässigt, ämnesdidaktiskt, forskningskompetens. Kunskapsbryggor mellan skolor och universitet – i båda riktningarna! Universiteten: Bättre forskning, mer forskning om lärares arbete, elevers lärande och samspel i klassrum. Utveckling av det ämnesdidaktiska forskningsfältet.

Möjliga effekter för skolorna En ny typ av kompetens, lämplig för huvudlärare, arbetslagsledare, skolutvecklare, skolchefer, som kan leda till spridning av ämnesdidaktisk kompetens – om kunskapsuppdraget sätts i centrum. Premiss: Mer kompetenta lärare förbättrad kunskapsutveckling hos elever högre måluppfyllelse

Kunskapsbrygga – i båda riktningarna Premisser: Skolväsendet behöver närmare kontakter med universitet och forskning. Universitetsforskningen behöver tätare samarbete med skolor och lärare. Lärar/forskarsamarbete: bästa vägen till kvalitativ och skolutvecklande praxisnära skolforskning. (Praxisnära forskning= forskning där elevers lärande, lärares arbete och klassrumssamspelet är studieobjekt).

Två uttalanden om relationen lärare-forskning Professor, chef för lärarutbildning: - Bönder är bättre än lärare på att följa med forskningen än lärare Lärare: - Den pedagogiska forskningen ger mig inte mycket, jag har slutat läsa forskningsrapporter.

Möjliga effekter av kunskapsbryggor Lärar/forskarsamarbete kan leda till bättre forskning - spetsigare, högre relevans för lärarna Lärar/forskarsamarbete kan leda till bättre spridning av forskningsresultat Spridning av kompetensen att tillgodogöra sig forskning, ”forskningskonsumtion”

Kunskapsbrygga?

Hur blev det? Avhandlingarnas kunskapsområden Ämnesfördjupande lic-avhandlingar ca 32 Ämnesdidaktiska avhandlingar ca 84

Ämnesdidaktik som kunskapsområde och forskningsfält Premisser: Undervisning och lärande sker på olika sätt i olika skolämnen. En spetsigare forskning om lärares arbete, elevers lärande, samspel i klassrummet behövs. Denna spetsigare forskning kan ge lärarna bättre redskap i arbetet att förbättra elevernas kunskapsutveckling.

Svensk ämnesdidaktisk forskning Långsam utveckling fram till 2000: Endast vid Göteborg universitet fanns stark ämnesdidaktisk forskningsmiljö : naturvetenskap, matematik, språk Orsak? Ett nytt forskningsfält skall konkurrera med etablerade forskningsfält om forskare, forskningsmedel och akademisk status Ämnesdidaktikens starka grannar: Ämnesforskning, etablerad sedan länge, professorer, institutioner Pedagogisk forskning, etablerad sedan länge, professor, institutioner Ämnesdidaktik: Svag institutionell ställning (tjänster, institutioner, i forskningsråd) Drivs framåt av enstaka entusiaster

Svensk ämnesdidaktisk forskning Starkt stöd av lärarutbildningsreformen 1999/2000: Problematiserar ämnesbegreppet, pekar på behovet av ett särskilt lärarutbildningsämne = inriktning, som skall byggas upp - från den vetenskapliga disciplinen - från skolans normativa läroplan - från barns och vuxnas frågor om världen Vill se ämnesdidaktisk forskning vid alla institutioner som ger lärarutbildning

Ämnesdidaktik i lärarutbildningen Reformen stärker ämnesdidaktik som inslag i de olika ämnena/inriktningarna i lärarutbildningen, som särskilda kurser/moment eller integrerat i ämnesundervisningen.

Ämnesdidaktiska forskarskolor Nationella forskarskolor i matematikdidaktik, naturvetenskapsdidaktik, svenska med didaktisk inriktning startas Forskarskolorna utbildar doktorer i ämnesdidaktik Nu utbildas för första gången en professionell ämnesdidaktisk yrkeskår, formellt utbildade ämnesdidaktiker

Svensk ämnesdidaktisk forskning 2000-tal Ämnesdidaktiska centrumbildningar inrättas, exempel: Forskargruppen LISMA, vid Högskolan i Kristianstad (naturvetenskapsdidaktik) Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik i Karlstad, CSD Ämnesdidaktiska professurer vid Stockholms universitet Nationella (och nordiska) nätverk Ändå: Ämnesdidaktik står svagt institutionellt jämfört med mer etablerade forskningsfält

Ämnesdidaktisk reflektion på tre nivåer Enskilda lärarens reflektion inför, under och efter undervisningen, lektionsvis och årsvis, reflektion över egna erfarenheter Grupper av lärares reflektion, när de jämför varandras undervisning, planerar hur ämnesundervisningen skall utformas på egna skolan, skriver lokala arbetsplaner Praxisnära ämnesdidaktisk skolforskning, erfarenheter från hela Sverige och i princip hela världen kan systematiseras och jämföras, har som uppgift att stödja nivåerna 1 och 2, och att utveckla lärarutbildning och lärarfortbildning Premisser: Utvecklade kontakter finns mellan lärare, lärargrupper och forskning, forskare. Lärar-forskarsamarbete kring praxisnära forskning är det kraftfullaste instrumentet för att stärka samspelet mellan nivåerna.

Ämnesdidaktisk forskning Kan ge lärare och grupper av lärare tillgång till analytiska redskap, ämnesdidaktiska begrepp Kan ge en mer nyanserad förståelse av ämnet, hur egen och andras ämnesundervisning fungerar och kan utvecklas Idag saknar lärare (de allra flersta) ett professionellt språk om ämnesundervisning (ett forskningsresultat).

Ämnesdidaktikens nytta Det är inte svårt att undervisa så att vissa elever förstår. Det svåra är att undervisa så att alla förstår. För det krävs en god ämnesdidaktisk analysförmånga, samt tillgång till en bred undervisningsrepertoar, en rad alternativa undervisningsstategier

Framgångsrik undervisning Premisser: Kunskap är föränderlig. Elever och elevgrupper är olika och förändras. Undervisningens innehåll måste väljas och ges sin utformning utifrån varje ny situation och dess förutsättningar. Det är genom lärarnas ämnesdidaktiska reflektion som kunskap som var användbar i ett sammanhang kan omformas till fungerande undervisningsinnehåll i ett annat.

Fritt efter Sigmund Ongstad, norsk ämnesdidaktiker I ett samhälle i snabb förändring är ämnesdidaktikens uppgift att omforma ämnena så att de blir brukbara i en rad olika situationer, i skola och universitet, och i det nya och förändrade samhället.

Internationell forskning Inom amerikansk forskning betonas förmågan till en varierad repertoar vad gäller ämnesundervisning som en av de viktigaste framgångsfaktorerna = hög ämnesdidaktisk kompetens

Forskarskolor för yrkesverksamma lärare Tio får pengar av Utbildningsdepartementet 2008. Nio redovisas här: 1. Historia och samhällskunskap 14 (Karlstad). 2. Naturvetenskap, teknik och matematik 25 (Linköping) 3. Språk och lärande ur mångfaldsperspektiv 9 (Göteborg) 4. Klimat och vatten 10 (Stockholm) 5. Geografi 15 (Uppsala) 6. Historia och historiedidaktik 22 (Lund-Malmö) 7. Läs- och skrivutveckling 16 (Stockholm) 8 . Musikpedagogik 11 (Musikhögskolan, Stockholm) 9. Teknik 12 (Stockholm)

Historia och samhällskunskap Karlstad Gemensamt fokus: Ämnesdidaktisk lärarforskning Erfarna lärares berättelser om sin ämnesundervisning Klassrumsstudier Lärares arbete med betyg och bedömning 9 lic-avhandlingar i samhällskunskap: ett stort kunskapstillskott 1 avhandling utnyttjar framgångsrikt begrepp från historiedidaktik 4 handlar om betyg och bedömning Unik klassrumsstudie i historia om samspelet lärare-elever

Nat-vet, teknik och matte, FontD Linköping mfl Bygger vidare på erfarenheter från tidigare forskarskolor mot doktorsexamen i nätverk mellan många lärosäten Matematikdidaktik, exempel att identifiera matematikbegåvade, lärares bedömingsstrategier, glapp mellan kursplaneförväntningar och praxis, svårigheter när nya hjälpmedel introduceras, studie som visar att nationella prov och läromedel använder samma begrepp på olika sätt

Nat-vet, teknik och matte, FontD Linköping mfl Naturvetenskapsdidaktik, exempel elevers arbete med begreppskartor som framgångsrikt arbetssätt i biologi, gymnasieelevers argumentering i ”socioscientific issues”, svårigheter att implementera ämnesövergripande undervisning om hållbar undervisning, ämnestraditioner är barriärer

Läs och skrivutveckling, Stockholm Fallstudier, ofta med etnografisk metod, av skol- och klassrumspraktik läsutveckling hos små barn klassrums- och ämnespraxis barn reflekterar över sitt eget skrivande textpraktiker och förutsättningar som barn bär med sig i skolan Rekommendationer: tidigt diagnosticerande, mer läsande och skrivande i det naturvetenskapliga klassrummet, att bilreparatörernas yrkeskrav vad gäller läsförståelse blir undervisningsinnehåll på fordonslinje

Sammanfattningsvis Praxisnära studier – av lärares arbete, elevers lärande och samspelet i klassrummet dominerar stort Betydande tillskott till svensk forskning inom området, i vissa ämnen mycket stort bidrag Studier av gymnasiet dominerar, därnäst åk 7-9. Enbart (nästan) Läs- och skrivforskare studerar tidiga åren och åk 4-6.

Ämnesdidaktisk forskning om betyg och bedömning - en pionjärinsats! Signifikanta bidrag till forskningsfronten! Forskningsfältet tidigare svagt i Sverige, dominerat av allmänpedagogisk forskning Nu tio studier av bedömning inom olika ämnen om kan bilda avstamp för kommande forskning inom området Lärares bedömningspraxis inom matematik, historia samhällskunskap, läsförmåga, musik, teknik, språk

Internationell forskning Lärare som kan arbeta systematiskt med både formativ och summativ bedömning Som kan tydliggöra målen för eleverna Organisera undervisningen efter målen Examinera efter målen Blir effektiva lärare, elever som lär sig, hög måluppfyllelse

Licentiandkommentarer i enkät: Bättre lärare, ja! Redan efter ett par kurser upptäckte jag att jag hade blivit en bättre lärare! Stor förändring i min undervisning! Jag har en mycket bredare förståelse av elevers beteende i olika faser av lärandeprocessen, ser aspekter som jag inte såg förut, har större tålamod med lärandeprocessen. Forskningsanknytning är viktig för ämnesutveckling och kunskapsutveckling

Arbetsuppgifter efter forskarskolan? Vissa skolor planerat för ny typ av tjänst – hälften lärare, hälften skolutvecklare I vissa kommuner får licentianterna hålla kontakt med sin gamla forskningsmiljö som del av sin tjänst – två får gå vidare till doktorsavhandling med kommunala pengar Några skolor började planera när lic-avhandlingarn klara, skolutvecklingsuppdrag efter hand Andra skolor: lärarna undervisar heltid igen Några skolor: blir vikarie efter forskarskolan

Sammanfattningsvis Arrangörerna av forskarskolorna är nöjda och stolta, men menar att större effekter kunnat uppnås genom bättre skol/kommunsamarbete Vill kommunerna behålla sina fortbildade lärare måste de visa intresse för att ta tillvara deras nya kunskaper En bit på vägen har vi kommit. Efter nyår startar 13 nya forskarskolor för yrkesverksamma lärare

2012: Start av ny omgång av forskarskolor Ingenjörsvetenskap, Chalmers, 8 Idrott och hälsas didaktik , GIH, 15 Forskarskola i Learning Study, Jönköping, 15 Historia, samhällskunskap, religionskunskap och geografi, Karlstad, 20 Jonas Wåhlberg, Skara Helena Anderström, Skövde Naturvetenskap, matematik, teknik för lärare och förskollärare , Linköping, FontD, 30 Matematik, Linnéuniversitet, 15 Spanska inriktning kultur och litteratur , Lund, 5

Nya forskarskolor forts. Barns språkliga och matematiska utveckling och lärande, Malmö, 15 De främmande språkens didaktik, Stockholm, 10 Forskarskola för lärare med inriktning naturkatastrofer, Stockholm, 12 Forskarskola i yrkesämnenas didaktik, Stockholm, 15 Förskolebarns lärande i språk och matematik, Stockholm, 10 Historiska medier, Umeå, 15 Geografi, Uppsala, 15