Michael Anefur Maria Boustedt Hedvall Socialdepartementet

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Region Värmland Kunskapsutveckling i Socialtjänsten REGIONALA STÖDSTRUKTURER i ett större sammanhang.
Advertisements

Barns psykiska ohälsa – ett prioriterat arbete
Några utgångspunkter  Bostadsförsörjningen är ett gemensamt ansvar mellan stat och kommun  Staten ger ekonomiska och rättsliga förutsättningar, kommunen.
Framtida överenskommelse om långsiktigt, hållbara strukturer som stödjer en evidensbaserad praktik inom socialtjänst och därtill hörande hälso- och sjukvård.
En tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar
Vad är eHälsa? Nationell strategi för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg sedan Sedan 2010 är socialtjänsten med fullt ut. Vision:
Socialdepartementet Äldreomsorgen får gott betyg Nöjdhet för omsorg i särskilda boenden i riket 2008, 2010, 2011 Källa: Socialstyrelsen, Nationella brukarundersökningen.
Hur kan stat och kommun främja utvecklingen av bostäder för äldre?
Olika villkor Socialstyrelsens rapport 2010
VÄSTBAS TIDIGT – TILLSAMMANS Ett sätt att samverka kring barn och unga
Så kan bristen på studentbostäder minska !
Kortversion av BOSTADSPOLITISK STRATEGI
Ung i Stockholms län •Unga är den grupp som enligt Bostadsmarknadsenkäten 2012 har det svårast att få en bostad i Stockholms län.
Social investeringsfond Norrköpings kommun
Centrum mot våld Förstudie Bakgrund Länsstyrelsen har ett regeringsuppdrag att stödja samordningen i länet av insatser mot våld i nära relation.
Samordnad individuell plan
Närvårdssamverkan Södra Älvsborg
Hemlöshet i Kalmar län.
EBP Barn o unga Kunskap till praktik Psykiatri Funktions hinder Bättre liv E-hälsa Regional stödstruktur Våld i nära relationer Koh I Noor Barn och unga.
Genomförandeplan för Dalarnas län inom området barn och vuxna med funktionsnedsättning (LSS) 2013 – april 2014.
Den nya allmännyttan – förhoppningar, farhågor och kunskapsbehov på nationell nivå Jörgen Mark-Nielsen.
Överenskommelse 2013 Psykisk ohälsa
Michael Anefur Maria Boustedt Hedvall Socialdepartementet
Finansiell samordning – för vem ger det resultat ?
EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
Anhörigstödets verksamhet Nacka kommun
Behovet av nationell satsning på IT-stöd Barns behov i centrum (BBIC)
Aktivitetsersättningen I november 2010 uppbar personer ersättningen. År 2007 var det personer. Psykisk funktionsnedsättning är den vanligaste.
marie rahlén-altermark psynkprojektet SKL
Ambition och ansvar SOU 2006:100
Socialdepartementet Regeringens satsning på de mest sjuka äldre.
OECD Territorial Review of Sweden
SIKTA- Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård- ett samverkansprojekt mellan Region Skåne och Kommunförbundet.
Barn i Riskmiljö Nätverk Närvård CFL Söderhamn 22 februari 2013 Karin Gisselman Processledare Kunskap till praktik.
Kulturdepartementet Nationell samordning för en positiv supporterkultur och mot våld och annan brottslighet i samband med idrottsevenemang Agneta Blom.
SIKTA Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård- ett samverkansprojekt mellan Region Skåne och Kommunförbundet.
Regional utvecklingsstrategi – RUS – antogs 2010 Mobilisering och kraftsamling Regionala prioriteringar En riktningsgivare med vision, mål och strategier.
Överenskommelser 2014 Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten - Regional stödstruktur för kunskapsutveckling - Regionalt.
Förenkla för företagen Företagsträffar Hösten , 9 och 11 november, Malmö.
Utvecklingsledare Kunskap till praktik
Länsträff Miljö och hälsoskyddshandläggare Västerås den 27 maj 2008 Klimat- och energistrategi för Västmanlands län -ett regeringsuppdrag.
Barn och ungas rättigheter BRÅ
Samordna rehabiliteringen – Brukarcoach/IPS Bakgrund SoL, HSL Överenskommelser/avtal Riktlinjer Förordningar Samordna rehabiliteringen 2011 Supported employment.
Michael Anefur Nationell hemlöshetssamordnare Socialdepartementet
Förenkla för företagen Träff miljökonsulter Hösten oktober, Malmö.
Nu kraftsamlar vi för den sociala barn- och ungdomsvården
ELEVER I SKOLAN = ELIS
Delprojekt 1:1- Projektbidrag via länsstyrelserna 50 mkr för 2007 Länsstyrelserna - ansökningar och beslut Projekt inom affärsutveckling och.
Vräkningsförebyggande riktlinjer Gemensamt uppdrag i det vräkningsförebyggande arbetet Stadsdelsnämnderna och de kommunala hyresvärdarna i Göteborg har.
Utsatta EU-medborgare Ove Ledin, SKL, avdelningen för vård och omsorg, sektionen för vård och socialtjänst
Läkarundersökning inför placering av barn och unga
Presentation om kommunala kontrakt. Fastighetskontoret Unga vuxna Äldre Nyanlända Barnfamiljer nor & män Missbruk, psykisk ohälsa Hemlöshet – många ansikten,
1 Verksamhetsplan Verksamhetsplanering Verksamhetsidé Värdegrund Vision SWOT-analys Strategier Mål Handlingsplaner Uppföljning Varför finns vi?
Etableringsplan Civila samhället Ensamkommande barn
Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Krisberedskap
GRUPPDISKUSSION 1. Under passet ”Hemlöshet – då och nu” med Elin Eriksson från Eskilstuna Stadsmuseum kom det fram att många personer som befinner sig.
Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016
Analysseminarium – ÖK maj
Fokus i fördjupad utvärdering av miljömålen 2015
Sammanfattande slutsatser
Malmö.
Varför en satsning på psykisk hälsa?
Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Den sociala barn- och ungdomsvården
Det goda livet i Västra Götaland Handlingsplan för psykisk hälsa
Så jobbar vi med hemlöshetsfrågan
Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Äldreomsorg inklusive kommunal hälso- och sjukvård
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Socialstyrelsens arbete mot våld i nära relation
Samordnad utveckling för god och nära vård
Framtagande av Regional utvecklingsstrategi Uppsala län
Presentationens avskrift:

Michael Anefur Maria Boustedt Hedvall Socialdepartementet Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Michael Anefur Maria Boustedt Hedvall Socialdepartementet

Regeringens hemlöshetssamordnare 2012–2013: ”… ska ge kommunerna stöd i deras arbete med att skapa långsiktiga, hållbara strukturer och fungerande rutiner i arbetet mot hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden…” ”…ska särskilt uppmärksamma det vräkningsförebyggande arbetet…” ”…ska utifrån en nationell dialog förankra hur lokala handlingsplaner och strategier kan föreslås…”

Syfte och mål Syftet är att hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden på sikt ska minska genom att främja att kommuner utvecklar uthålliga strukturer i arbetet, tillsammans med berörda parter Målet är att tillsammans med respektive kommun komma fram till hur arbetet för att motverka hemlöshet ska samordnas bättre för att förebygga hemlöshet och undvika vräkningar

Socialstyrelsens definition av hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Akut hemlöshet (sit. 1) Institutionsvistelse och kategoriboende (sit. 2) Långsiktiga boendelösningar (sit. 3) Eget ordnat kortsiktigt boende (sit. 4)

Vad gör hemlöshetssamordnaren? Uppsökande arbete i främst kommuner, men dialog även med myndigheter och andra aktörer (t ex friv.org.) Föra ut kunskap genererad inom strategin – inhämta lärande exempel Systematiska, återkommande besök i ett urval av kommuner – bred målgrupp av relevanta aktörer Överenskommelser om mål för fortsatt arbete (”letter of intent”) Samarbete med länsstyrelserna Hemsida, blogg, twitter, samt informationsbroschyr med konkreta tips och frågeställningar till kommuner

Bostaden som mål – eller medel? Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden – ett komplext samhällsproblem Bostaden som mål – eller medel? Inte bara en social fråga, delat ansvarstagande krävs  större fokus på bostaden som grundläggande behov för individen: omvänd filosofi Heterogen grupp av människor med olika typer av problem  olika behov av insatser behövs Bostadsmarknaden: brist på bostäder  högre krav på hyresgäster

Regeringens hemlöshetsstrategi 2007–2009… Fyra mål: Alla ska vara garanterade tak över huvudet Boende ska underlättas för dem som lämnar kriminalvård och institution Inträdet på den ordinarie bostadsmarknaden ska underlättas för dem i olika former av försöks- och stödboenden Antalet vräkningar ska minska och inga barn ska vräkas

… ledde till ökat kunskapsunderlag Socialstyrelsen i samverkan med KFM, Boverket, Kriminalvården och SKL Vägledningar, rapporter och ”webbverktyg” till stöd för kommunerna Förbättrad och förtydligad statistik Kunskapsspridning – Dialog med kommuner (förankra resultaten på lokal och regional nivå)

Exempel på frågor att ställa sig i varje kommun 1. Överblick Hur definieras ”hemlöshet” i kommunen? SoS definition – eller en egen? Vilken kunskap finns om de som är hemlösa eller utestängda från bostadsmarknaden i kommunen? Görs egna och kontinuerliga kartläggningar? Hur många personer i kommunen är aktuella för ekonomiskt bistånd? Accepterar hyresvärdarna försörjningsstöd som inkomst? Hur ser bostadsmarknaden ut i kommunen? Hur använder kommunen ägardirektiv gentemot det/de kommunala bostadsbolaget/-bolagen?

Lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag Ny lag sedan 1 januari 2011 Bolagen ska i allmännyttigt syfte främja bostadsförsörjningen i kommunen i vilket ingår ett samhällsansvar. Viktigaste förändringen: att bolagen ska driva verksamheten enligt affärsmässiga principer med normala avkastningskrav. Vinsterna kan överföras från bolaget till kommunen om det görs för att finansiera åtgärder inom ramen för kommunens bostadsförsörjningsansvar – t.ex. för att främja integration och social sammanhållning, eller för att tillgodose behovet av bostäder för personer för vilka kommunen har ett särskilt ansvar. (Källa: Boverket)

forts ”frågor att ställa sig…” 2. Planer Finns det i kommunen någon skriftlig, på ledningsnivå beslutad handlingsplan/strategi för arbetet mot hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden (ufb)? Tas hänsyn till hemlöshet och ufb i kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning? Hur använder kommunen planmonopolets olika verktyg för att förebygga hemlöshet?

forts ”frågor att ställa sig…” 3. Samverkan Hur ska samverkan bedrivas mellan kommunen och bostadsföretag/hyresvärdar? Finns någon överenskommelse/plan för detta? Hur fungerar den interna samverkan? Förekommer samverkan med externa aktörer, t.ex. frivilligorganisationer, som erbjuder insatser för personer som är hemlösa eller ufb?

forts ”frågor att ställa sig…” 4. Rutiner och metoder Hur dokumenteras insatser riktade till personer som är hemlösa eller utestängda från bostadsmarknaden? Följs insatserna upp? Utvärderas de? Bedrivs uppsökande verksamhet för hemlösa personer? Finns skriftliga och beslutade rutiner för ett vräkningsförebyggande arbete? Finns rutiner för att förhindra att särskilda målgrupper, t.ex. barnfamiljer, blir vräkta?

Kort om vräkningar Ca 9 000 ansökningar/år till KFM om verkställighet  ca 2 600 verkställda avhysningar Utebliven hyresinbetalning främsta orsaken (ofta små skulder) 85 % ensamstående, ca 70 % män Ca 600 barn/år berörda av vräkning – oklart hur många faktiskt vräkta (men tydligare statistik fr o m 2013!) Uppsägningar till hyrestidens utgång  ca 400 hyresgäster/år måste flytta genom beslut i hyresnämnd (antal berörda barn okänt)

Ett aktivt vräkningsförebyggande arbete – fasta rutiner Agera på tidiga signaler! – både hyresvärd & socialtjänst Dialog/samverkan Personlig kontakt med hyresgästen: ihärdighet! Är barn berörda? Ta hänsyn till barnets bästa!

forts ”frågor att ställa sig…” 5. Utformning av insatser Vilka typer av boendelösningar kan erbjudas i kommunen – trappstegsboende, ”Bostad först”, kategoribostäder, integrerade bostäder? Vilka ytterligare insatser kan erbjudas – boendestöd, personligt ombud, hyresrådgivning, budget- och skuldrådgivning, föräldrastöd, ekonomiskt bistånd, missbruksbehandling, god man/förvaltare osv? Insatser för personer utan permanent uppehållstillstånd? I vilken utsträckning kan insatser utformas efter individernas behov?

forts ”frågor att ställa sig…” 6. Analysera styrkor och svagheter Vad fungerar bra i kommunens arbete för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden? Vad fungerar sämre? Framtida utvecklingsområden och utmaningar i kommunen (länet/regionen)? Hur ska kommunen arbeta vidare med frågan under det närmaste året/åren?  Letter of Intent

Länktips: http://www.regeringen.se/hemloshet http://www.socialstyrelsen.se/hemloshet http://www.socialstyrelsen.se/oppnajamforelser/hemloshet http://www.boverket.se/Om-Boverket/Webbokhandel/Publikationer/2011/Sociala-hyreskontrakt-via-kommunen/ http://www.kronofogden.se/20123.html

Kontakta hemlöshetssamordnaren: michael.anefur@regeringskansliet.se maria.boustedt-hedvall@regeringskansliet.se