Bedömning av föräldraförmåga med fokus på barnets behov Inger Selling Gunilla Andersson Svahn Socionom Beteendevetare inger.selling@uppsala.se gunilla.andersson-svahn@uppsala.se

Brogårdens utredningsperspektiv Att benämna det man ser Normalt – Annorlunda Grundläggande behov tillgodosedda Respektfullt bemötande Chans att visa vad man kan I slutet av nittiotalet hade vi en mamma och hennes två barn placerade hos oss. Under utredningsarbetet så kände vi oss många gånger frustrerade då vi tyck- te att vi aldrig lyckades nå fram till den här mamman hur vi än försökte. Den här kvinnan hade inte svenska som modersmål. Berodde det på språket och den tolk som vi använde? Vi böt tolk till en erkänt mycket duktig sådan. Det gjorde ingen skillnad, det var som vi inte kunde mötas i kommunikationen. Svaren vi fick på våra frågor kändes ibland som ”god dag yxskaft”. Berodde det på oss och våra frågor eller på den här mamman? En i vår personalgrupp hade erfarenhet av att arbeta med utvecklingsstörda och började ana att det kunde vara det som var ett av bekymren. Det blev startskottet till vårt samar- bete med vuxenhabiliteringen och vår inspiration till att hitta vägar och sätt att möta just dessa föräldrar utifrån deras specifika behov. Den här kvinnan hade under åren haft kontakt med flera socialsekreterare i olika enheter. De hade alla upplevt svårigheter i kontakten med den här mam- man och haft funderingar om hon hade någon form av intellektuellt handikapp. Ingen hade dock tagit upp det med henne, ”kanske är det bara tillfälligt, ibland fungerar det ju riktigt bra”, ”hur jag ska ta upp det, tänk om hon tror att jag tycker att hon är dum i huvudet”.

Brogårdens teoretiska utgångspunkter Kari Killén – De sju centrala föräldrafunktionerna Systemteori BBIC PAM Marte Meo Aktuell forskning Som ni säkert känner till, men som jag tycker är viktigt att tillfoga till den genomgång av föräldraförmåga som Lena/Lydia nu gjort , är de sju definierade centrala föräldrafunktionerna som Kari Killén beskrivit i sin avhandling från 1988 (avhandling ”Omsorgssvikt och barnmisshandling”) Förmågan att uppfatta barnet realistiskt Förmågan till realistiska förväntningar om de beroendemässiga och känslomässiga behov som barnet kan tillfredsställa Förmågan till realistiska förväntningar på barnets förmåga Förmåga till ett positivt samspel Förmågan till empati med barnet Förmågan att prioritera tillfredsställandet av barnets mest grundläggande behov framför de egna behoven Förmågan att bära egna smärtor och frustrationer utan att behöva avreagera sig på barnet och senare boken Svikna barn. Enligt forskning och klinisk erfarenhet vet man att det är de kognitiva och känslomässiga föräldrafunktionerna som är de viktigaste för barnets självuppfattning och utveckling. Dessa sju funktioner är intimt förbundna till varandra och bör inta en central plats i en helhetsbedömning. Det är dock viktigt att komma ihåg att föräldrafunktioner inte är statiska utan kan förstärkas eller försvagas utifrån yttre sociala och inre psykiska förhållanden.

Parent Assessment Manual (PAM) Sue McGaw Bedömningsinstrument för föräldraförmåga Pedagogiskt väl utformat Anpassat för föräldrar med IB Hur går det till? Screening Bedömning Utbildningsprofil Tillsammans med IMS, Metodinstitutet vid Socialstyrelsen, arbetar vi för en implementering av PAM (Parent Assessment Manual) till svenska förhållanden och tror att det kan upplevas som en stor vinst i arbetet med föräldrar med intellektuella begränsningar och deras barn. PAM är ett bedömningsinstrument framtaget av psykolog Sue McGaw et al vid “Special Parenting Service” . PAM utgår från klienten i centrum och uppmuntrar föräldrarna till delaktighet. PAM tillvaratar också barnets perspektiv genom att bidra till en bedömning om i vilken grad barnets behov tillgodoses. För att bidra till att barnen får vad de behöver krävs fler och bättre verktyg för att kunna fastställa ”good enough”- ADEQUATE- föräldrande när barn förmodas fara illa. Det finns inte utrymme för ’försök’ och experimenterande. VISSA NÄSTA BILD! Det ger möjlighet till delaktighet, vilket visat sig i flera studier( och som alla av oss vet sedan tidigare klinisk erfarenhet är det mest framgångsrika.) Genom att fokusera på såväl tillgångar som brister, blir föräldrarna mer benägna att våga se sitt stödbehov och ta emot hjälp. - Resultatet av en PAM-utredning ger en riskbedömning – visar vad som behöver prioriteras när det gäller färdigheter som måste tränas, profil för utbildning Sträva efter adekvat, snarare än ideal.

Föräldrars förmåga att förvärva och hålla kvar kunskap/insikt Kunskaper Färdigheter Föräldrars förmåga att omsätta kunskaper till färdigheter Om man har för avsikt att ge lämpligt / passande stöd till FIB behöver man ta reda på om föräldern förstår och har kunskaper kring barnets behov och omsorgen / vården som hon ska ge barnet, tex varför man ska hålla koll på barnets temperatur. Att ett barn kan vara sjuk och ha feber, eller att ett litet barn behöver äta regelbundet. I praktiken har de flesta föräldar förmåga att ta till sig dessa insikter, men kan vara begränsade när det gäller att upptäcka det själv. Föräldrakunskaper behöver överföras till färdigheter. Föräldern behöver t ex lära sig hur man gör. Ta tempen, ställa larmklockan för mattiderna. Hur framgångsrikt detta kan bli bero på hur man lär ut det till föräldern, metoden man använder (fungerar det för föräldern eller inte) likväl andra faktorer som möjlighet till upprepning, förstärkning, etc. MODELLINLÄRNING. VAR ÄR VIKTIGT  HEMMET Vad gäller tillämpning, så är det inte alltid så att föräldern tillämpar det de vet och kan I den vardagliga omsorgen om barnet. Speciella situationer när allas föräldraförmåga sätts på prov och kanske sänks: Forskning och våra kliniska erfarenheter visar att man INTE klarar av att tillämpa kunskaper och färdigheter när: Förälderna har varit utsatta för trauma under barndomen och/eller har en emotionell störning. (de måste först få behandling för detta). Dysfunktionell relationer och stress/kriser I familjen som tar mer energi och upmärksamhet från föräldrandet. En mamma som har en klinisk depression t ex eller är misshandlad av sin partner kommer ha väldigt svårt att bibehålla sina föräldraförmågor Generella livsstressfaktorer som dålig ekkonomi, ohälsa (fysisk och mentallt), även storleken på familjen (desto fler barn, desto svårare) I kombination med dåligt nätverk. Föräldrars förmåga att vidmakthålla & generalisera färdigheter Tillämpning

Vetskap om funktionshindret? Hur ser/upptäcker vi? Hur hanterar vi det vi anar? Tillgänglighet – samarbete Skillnad om en förälder redan vi starten för utredningen har en konstaterad intellektuell begränsning eller om det är något vi upptäcker på vägen. Om vi vet fr början då kan vi prata och förhålla oss till det som ett faktum. Kunskap kring vad som är konsekvenser av kognitiv nedsättning och vad som är kännetecken har gjort att vi allt oftare upptäcker föräldrar med intellektuella begränsningar. Det som Lydia tidigare pratat om. Kunskap – hjälpt oss mot våra fördomar. Metodutveckling – hjälpt oss mot maktlösheten. Vi pratar med föräldern om de svårigheter vi ser och att det kanske kan bero på ett intellektuellt funktionshinder. Vi pratar om vår kontakt med VUH och att föräldern med hjälp av dem skulle få möjlighet att få reda på sina styrkor och svagheter som person för att på så sätt också få möjlighet att få rätt insatser. Samarbetet och tillgängligheten till vuxenhabiliteringen har varit A och O. Vi vet ju att de flesta föräldrar känner rädslor för att att genomgå en utredning och kanske än mer föräldrar med utvecklingsstörningar som ofta Har haft många kontakter m professionella o är bedömda.. Kanske har många dåliga erfarenh Oerhört viktigt att man tar sig tiden att möta dem där de är.. Barnen där de är… kanske studiebesök hos dem..motivationsarbete.. Visa vilka vi är..inte för’ Mkt information på en gång….men steg för steg..

Viktiga faktorer i utredningsarbetet Tid/tillgänglighet Konkret, steg för steg Mindre prat – mer ”visa på”/träning Information/tydlighet, ärlighet Humor Vår erfarenhet är att utredningar av familjer där någon eller båda föräldrarna har intellektuella begränsningar behöver göras mer omfattande än hur, som regel, traditionella barnavårdsutredningar görs. Ska man kunna ringa in det som föräldern har svårt med men även det som den klarar av behöver man kunna observera hur de vardagliga rutinerna och samspelet mellan barn och föräldrar ser ut över tid. Dessutom behöver dessa föräldrar att vi avsätter längre tid för samtal och att kontakten är tät. Föräldrar med intellektuella begränsningar behöver längre tid för att ta till sig information och eftersom de har lättare att missuppfatta och missförstå det som sägs behöver de att vi finnas mer tillgängliga för att kunna följa upp och möta den oro som väcks. I våra samtal med dessa föräldrar behöver vi vara mycket konkreta och bryta ned allt vi säger i små sekvenser. Om vi t.ex ska prata om hur man gör när barnet ska badas så handlar det om att ta det från början till slut dvs. från att förbereda och plocka fram vad som kommer att behövas under badet, momenten från att hälla i vatten till att barnet är påklätt igen. Som för alla föräldrar behöver vi vara mycket tydliga och ärliga i vår kontakt. Ibland har vi kanske en tendens att försöka linda in information, om t.ex vår oro för deras barn, för att det inte ska bli för jobbigt för föräldrarna att höra det. För föräldrar med intellektuella begränsningar blir sådan information oftast obegriplig. Vi behöver säga som det är men självklart med värme och respekt av dem som människor. I vårt arbete använder vi oss mycket av samtalet som grund. Gentemot dessa föräldrar måste vi mer använda oss som modeller, att visa på och träna nya färdigheter. Sist men inte minst är vår erfarenhet att en stor portion humor i stort sett alltid fungerar i det kontaktskapande arbetet.

Utredningens olika moment Förälderns syn på sitt hjälpbehov Vem är barnet Vilken kunskap har föräldern Vilka färdigheter har föräldern Kan föräldern ta till sig hjälp och omsätta det i praktiken/Föräldraskola Bedömning Återgivande av en utredning Insatser De här olika delarna /momenten är det som en utredning på Brogården Innehåller. Emellanåt tillkommer också andra moment t ex psykolog- Bedömning på barn etc…

Olika fokus utifrån uppdraget Grundläggande omsorg Rutiner, stabilitet Säkerhet och skydd Stimulans Vägledning, gränssättning Känslomässig omsorg Realistisk syn på barnet Prioritera barnets behov före sina egna Kunna be om och ta emot hjälp Ser föräldern till att barnet får tillräcklig och närinsriktig kost, hygien, rena kläder efter väder. Skapa mat och sömn rutiner, hälsokontroller, behandling för sjukdomar, planering kring mat och ekonomi, städning, tvättning, tidsplanering etc Eva har aldrig bott själv men har tidigt fått hjälpa till i hemmet med matlagning och städning och passning av småsyskon. Har aldrig haft egen ekonomi. Svårt att förstå och fylla i blanketter, enklare matlagning. Behov av egen lägenhet på grund av hemmiljön med tidvis utåtagerande våldsamma bröder, trångt och ej säkert för småbarn. Eva visade att hon hade kunskap om kläder efter väder. Hon ammade Adam utan problem. Hon följde vissa rutiner för mat, sömn, städning. På Brogården finns det också en inneboende struktur.. Mat på vissa tider.. Eva ansåg själv att hon skulle vilja ha hjälp med att någon kom och hjälpte henne med matlagning alternativt fick mat lämnad till sig och barnet om hon skulle få boende i egen lägenhet. Eva hade inledningsvis stora brister i säkerhetstänkande kring Adam. Hon kunde lämna honom ensam på skötbordet om hon blev störd. Hon kunde bära honom på ett ostadigt sätt utan att han fick stöd för sin nacke. Med föräldraskola och upprepade påminnelser förbättrades Dock hennes säkerhetstänkande. Hon hade t ex lappar uppsatta vid Skötbordet.. Med en bild över vad hon skulle tänka på …. Detta fokus innehåller flera delar Känslomässigt hållande: ta emot och behålla barnets känslor( oro, förtvivlan, ilska, förmåga att sätta gränser) Konflikt – kontroll; att hjälpa barnet att hantera sina känslor Förutseende: vad som ska ske härnäst, att föräldern är steget före Ta ledning: anförtror föräldern barnet vuxnas problem? Får barnet vara barn? Finns det klara roller i familjen? Att ta ledning innebär att visa att det är föräldern som är förälder och vet bäst. Detta fokus innehåller olika delar: Positivt samspel/anknytning Empati Fysisk närhet För barnet är det av stor betydelse att föräldern kan engagera sig positivt i barnet, ett engagemang som stämmer överens med barnets behov av omsorg, responser, stimulans, struktur och gränsdragning. Kvaliteten på samspelet avgör kvaliteten på anknytningen. Ett otal studier har visat att den viktigaste faktorn är förälderns känslomässiga närvaro. Känslighet beskrivs som förälderns lyhördhet för barnets signaler och innehåller fem aspekter; uppfatta, tolka, ge adekvata svar, tidsmässig anpassning till signalerna och kontinuitet. Eva uppvisade i mångt och mycket en förändringspotential och förmåga att utvecklas som mamma. Det hon dock hade allra svårast för var just kring det täta samspelet med Adam. Hon hade svårt att se Adams ibland mycket små signaler.. Svårt att tolka dem och följaktligen svårt att ge adekvata svar. Oftast pratade hon med Adam men utan att invänta hans signaler och emellanåt med en mkt monton och mekanisk malande. Då hon ibland såg och svarade på Adams signaler tex joller så bröts samspelet dock snabbt av genom att Eva började prata¨på utan att stanna upp o invänta Adams svar eller vidare signaler.. Eva trodde inte att Adam skulle bli störd av hennes bröders våldsamma utspel. ”Han är så liten han förstår ingenting. Eva kunde dock identifiera olika former av övergrepp då vi använde ett av Pam frågeformulär kring övergrepp, gränsöverskridande beteende mot barn. Här och nu. Som sagt insatser över hela livet.. Insatser som kan komma att förändras bedömas på nytt …utifrån vem barnet är och vilka behov barnet har! Eva pratade ibland om vad Adam skulle få göra när han var större. Han skulle tex få gå på macdonalds själv när han var åtta år. Sättet hon pratade om Adam och vad adam skulle behöva med allt stigande ålder ingav ofta oro. Liksom alla föräldrar har föräldrar med intellektuella begränsningar Unika erfarenheter med sig från sitt liv som präglat dem. Eva såg alltid till att Adam var belåten.. Mätt, ren. Bytt blöja.. Innan hon själv tog mat, duschade etc. Eva.. Känslomässigt stabil.. Initial press.. Presterade sämre e ingen aggressivitet och hade förmåga att samla ihop sig vid konfliktsituationer.. Tex då familjen kom och hämtade henne eller vid familjebråk…satte Adams behov främst.. Tog undan honom då syskon skrek.. Eva kunde (efter den pressande tiden inledningsvis) både be om och ta emot hjälp. Hon kunde också identifiera områden där hon själv ansåg att hon behövde stöd. Bland annat ville hon ha hjälp med……

och gränsdragning. Kvaliteten på samspelet avgör kvaliteten på anknytningen. Ett otal studier har visat att den viktigaste faktorn är förälderns känslomässiga närvaro. Känslighet beskrivs som förälderns lyhördhet för barnets signaler och innehåller fem aspekter; uppfatta, tolka, ge adekvata svar, tidsmässig anpassning till signalerna och kontinuitet. Eva uppvisade i mångt och mycket en förändringspotential och förmåga att utvecklas som mamma. Det hon dock hade allra svårast för var just kring det täta samspelet med Adam. Hon hade svårt att se Adams ibland mycket små signaler.. Svårt att tolka dem och följaktligen svårt att ge adekvata svar. Oftast pratade hon med Adam men utan att invänta hans signaler och emellanåt med en mkt monton och mekanisk malande. Då hon ibland såg och svarade på Adams signaler tex joller så bröts samspelet dock snabbt av genom att Eva började prata¨på utan att stanna upp o invänta Adams svar eller vidare signaler.. Detta fokus innehåller olika delar: Positivt samspel/anknytning Empati Fysisk närhet För barnet är det av stor betydelse att föräldern kan engagera sig positivt i barnet, ett engagemang som stämmer överens med barnets behov av omsorg, responser, stimulans, struktur och Eva trodde inte att Adam skulle bli störd av hennes bröders våldsamma utspel. ”Han är så liten han förstår ingenting. Eva kunde dock identifiera olika former av övergrepp då vi använde ett av Pam frågeformulär kring övergrepp, gränsöverskridande beteende mot barn. Här och nu. Som sagt insatser över hela livet.. Insatser som kan

komma att förändras bedömas på nytt …utifrån vem barnet är och vilka behov barnet har! Eva pratade ibland om vad Adam skulle få göra när han var större. Han skulle tex få gå på macdonalds själv när han var åtta år. Sättet hon pratade om Adam och vad adam skulle behöva med allt stigande ålder ingav ofta oro. Liksom alla föräldrar har föräldrar med intellektuella begränsningar Unika erfarenheter med sig från sitt liv som präglat dem. Eva såg alltid till att Adam var belåten.. Mätt, ren. Bytt blöja.. Innan hon själv tog mat, duschade etc. Eva.. Känslomässigt stabil.. Initial press.. Presterade sämre e ingen aggressivitet och hade förmåga att samla ihop sig vid konfliktsituationer.. Tex då familjen kom och hämtade henne eller vid familjebråk…satte Adams behov främst.. Tog undan honom då syskon skrek.. Eva kunde (efter den pressande tiden inledningsvis) både be om och ta emot hjälp. Hon kunde också identifiera områden där hon själv ansåg att hon behövde stöd. Bland annat ville hon ha hjälp med……

Olika samtal Viktigt att tänka på Ge tid Var konkret Upprepa Korta meningar Enkelt språk – undvik krångliga ord och meningar Om möjligt - ha samtalen i samma lokal varje gång Använd pedagogiska hjälpmedel så som t ex blädderblock, rollspel, dockan Albin, tejpingtekniken (dockor) ”nallekort”, ”egenskapskort” m m använd fantasin Dessa samtal har vi med alla föräldrar i syfte att utreda vilka risk och skyddsfaktorer de har med sig utifrån sin uppväxt och bakgrund samt för att höra hur de tänker och resonerar kring sitt föräldraskap och sitt barn. Barndomsupplevelser hur var det att vara barn i sin egen familj) Skolgång/arbetsliv/tidigare relationer Graviditeten – barnets historia Föräldraskapet – hur ser man på sig själv som förälder, vad tycker man är viktigt Vad behöver barn – vad behöver mitt barn Nätverket När vi har de här samtalen med en föräldrar som har intellektuella begränsningar behöver vi tänka på att vi behöver ha tillräckligt med tid avsatt för samtalen, vi behöver ställa många konkreta frågor och ta hjälp av pedagogiskt material t.ex. blädderblock, bilder, tejping- dockor. Lina är näst äldst i en syskonskara på fyra. Flera av syskonen har ock- så intellektuella begränsningar. Under sin uppväxt har hon bevittnat våld och missbruk. Skolan fungerade bra däremot har hon haft svårigheter med de arbeten hon har haft. Hon har ofta känt sig kränkt och missförstådd, hamnat i konflikter vilket har lett till att hon inte längre velat gå till jobbet. Lina har haft några relationer till män men även där blivit utsatt för såväl fysiska som sexuella övergrepp. Relatio- nen till Annas pappa var konfliktfylld och upptog mycket av Linas energi Och tankar Lina har en vän, en flicka som har större intellektuella begränsningar än hon själv. Ibland går hon på krogen med en bekant eller ibland

Föräldern ”Jag behöver hjälp med……” Vi börjar med att försöka ta reda på vad föräldern själv har för uppfattning om de tycker de klarar och vad de har svårt med. Vad tycker föräldern själv om vad han eller hon behöver hjälp med och i vilken omfattning? En sådan allmän fråga blir alldeles för stor och abstrakt för att en förälder med utvecklingsstörning ska kunna svara. Nästa bild!

Barnet Kost och Måltider Sjukdom Hygien Kläder efter väder Lyhördhet hos föräldern Barnets utveckling Vägledning och kontroll Ansvar och självständighet Vi behöver konkretisera och ställa dessa frågor kring ett antal områden som rör föräldraskapet. Det som framför allt är viktigt här är att vi får reda på förälderns egen upplevelse av sina och barnens behov och att föräldern själv får uppskatta om han/hon behöver mkt lite eller ingen hjälp. Viktig information till oss också om förälderns bild överensstämmer med den bild som t ex socialtjänsten har om familjen.. Oron.. Tex. Vi använder oss av ett strukturerat frågeformulär där föräldern själv får skatta sitt behov. T ex anser föräldern att barnet får den mat det behöver. Vet föräldern vad barnet behöver i form av kost och näring. Att se till att barnet äter och vad han/hon äter – konkretisera… vad ger du adam på morgonen.. Hur märker du att han är hungrig etc Vad behöver han äta för att må bra.? Kanske även anv bilder även här. Att känna till barns sjukdomar, att se efter barnet när det är sjukt, ge medicin – Hur vet du om ditt barn är sjuk. Hur märker du det på honom? Vad gör du? Vem vänder du dig till om du inte vet? Att känna till hur man håller sitt barn rent och friskt Att se till att barnet inte blir sjukt p g a att han/hon blir för varm eller kall Att se till att barnet känner sig älskat och inte tar skada av det föräldern säger eller gör Att lära barnet nya färdigheter Att lära barnet vad som är rätt eller fel, att hantera situationer när barnet är svårhanterligt Att avgöra när man ska låta barnet göra saker på egen hand

Föräldern ADL-färdigheter Hushållsgöromål Hygien i hemmet Säkerhet i hemmet Hälsa/hälsovård Relationer Att hitta och hålla rutiner t.ex. lära sig klockan, fylla i blanketter, hålla en budget Att kunna laga mat, stryka, tvätta Att klara av att städa och hålla rent Att man behöver hjälp för att man mår dåligt Att man har svårigheter med att inleda, hantera och avsluta relationer Vi går igenom område för område och låter föräldern själv skatta i vilken omfattning den behöver hjälp utifrån en skala 0-3, där 0 står för att de inte behöver någon hjälp och 3 att de inte klarar av situationen. Det här ger oss viktig information om vilken uppfattning föräldern har av sig själv, styrkor/svagheter. Om hon/han uttrycker att de behöver hjälp kring något område får vi redan från början en ingång till föräldern som gör att vi kan försöka hjälpa henne/honom till att hitta sätt som fungerar bättre. Om vi då återvänder till Lina så har hon ju, som inte är så konstigt, ingen uppfattning om vad hon tycker är lätt eller svårt vad det gäller barnet som ännu inte är fött. Hon har heller ingen uppfattning om vad hon tror hon kommer att ha svårt med eller klara då hon har svårt att föreställa sig situationer som ännu inte har hänt. När det gäller henne själv så tycker hon att det är svårt att fylla i blanketter och till viss del att hålla i pengar. Hon har tidigare haft en god man som hon har avsagt sig. Linas mamma tar hand om en del av hennes pengar för att hon ska ha vid behov. Lina grälar lite då och då med sin mamma om pengar. För övrigt tycker inte Lina att hon har några svårigheter. Hon tycker om att ha rent och snyggt hemma. Lina tycker också att hon mår bra och kom- mer överens med alla.

Vem är barnet och vilka behov har det? Enligt vår, och säkert också er, uppfattning måste man börja utredningsarbetet med att försöka få syn på vem barnet är. Det är det specifika barnets behov som föräldern ska kunna tillgodose. Beroende av vem barnet är så måste man som förälder kunna agera olika. Vi gör observationer av barnets fysiska förmåga, intellektuella förmåga. känslouttryck, relationer och utifrån det gör vi en bedömning av barnets behov. Linas dotter Anna föddes under normala omständigheter. Hon utvecklades som hon skulle. Anna var en social liten flicka som var tydlig i sina signaler och var lätt att få kontakt med. Adam syntes vara normalt utvecklad och gick relativt lätt att få ögonkontakt med. Han upplevdes som ett tåligt barn som inte skrek speciellt mycket. Vi hade lite oro över att han upplevdes som lite slapp i kroppen och att hade dålig styrsel på nacken. Emellanåt kunde han också stelna i kroppen och spänna den bakåt. Kontakt togs med bvc men inget fel kunde upptäckas. Det är av oerhört stor vikt att man fortsätter att ha det speciella barnet i fokus.. Ofta är det många inblandade i dessa familjer och risken är att man tappar bort fokuset på barnet. Vem är barnet vid 6 mån ålder…1 års ålder. vad behöver han/hon då.. Egna speciella behov.. Etc.. Viktigt att kontinuerligt följa upp och göra nya bedömningar.. o Eva Då barnen är så små som Adam och Lina kan man ju inte samtala i bokstavlig mening med barnet. Då barnen är större har vi egna samtal med barnen då de själva får berätta om sin verklighet… sitt nätverk.. Om känslor…etc ex tejping, nallekort etc. Vanligtvis är föräldern med då vi samtalar med barnet. Barnet/barnen är också vanligtvis med på vissa veckosamtal så att det också får information om vad som händer. Speciellt viktigt då en del föräldrar inte förmår, förstår förklara vad som sker för sitt/sina barn.

Vilken kunskap har föräldern? Om vad barn behöver Om föräldraskapet Föräldrar med intellektuella begränsningar har utifrån sitt handikapp oftast inte haft samma möjligheter som vi andra att tillägna sig kunskaper kring t.ex. barns utveckling och behov. Vi behöver ta reda på vilken kunskap och förståelse föräldern har utifrån två syften; (nästa bild)

Förändringspotential Informera Visa Träna Inventering för att skapa rätt insatser Om vi undervisar/informerar vad man behöver göra med sitt barn och varför samtidigt som vi visar rent konkret hur man kan göra och tränar det många gånger kan föräldern då tillgodogöra sig den kunskapen och omsätta den i praktiken. 2. Vi behöver ta reda på vad föräldern kan mindre av som en del i hur insatserna ska utformas.

Förälderns förståelse och kunskap om vikten av att vara tillgänglig och lyhörd (PAM) - Hur tar vi då reda på vilken kunskap föräldern har? Med hjälp av ett antal bilder går vi igenom olika områden som handlar om förälderns kunskap om och förståelse av barns behov och föräldraskapet. - Förstår förälderns budskap? A. Vad handlar bilden om? B. Vad tycker du att föräldern borde göra? C. Varför är det viktigt att vara uppmärksam/lyssna på sitt barn? - Indikerar förälderns svar (B frågan)att de förstår att de behöver agera både utifrån barnets känslomässiga och fysiska behov (t.ex. att de behöver ta upp barnet och trösta det, försöka ta reda på varför det är ledset, blöjbyte/ont)eller fokuserar han/hon i stället på förälderns frustration (t.ex. stoppar barnet i säng, lämnar rummet, ber någon annan att kolla barnet)? Kan föräldern ge några adekvata exempel på varför det är viktigt eller indikerar svaret att de inte har någon förståelse av barns behov? Eva var oftast duktig på att se och uppfatta budskapet i bilderna och svarade adekvat på vad barnets behov kunde vara.

Vilken förmåga har föräldern att tillgodose sitt barns behov? Föräldraskola Observationer Olika vardagssituationer Över tid Övningsuppgifter Vi behöver se föräldern och barnet i många olika vardagssituationer. Många av de föräldrar som vi träffar kan i samtal uttrycka sig på ett adekvat sätt kring sitt barns behov och föräldraskapet som gör att vi ibland tror att de är tillräckligt bra föräldrar. Det viktiga för oss blir att se hur de kan omsätta dessa kunskaper i praktiken och om de kan göra det över tid. Hos oss har vi infört begreppet Föräldraskola i utredningsarbetet med dessa föräldrar. Utifrån att vi systematiskt tagit reda på vilka kunskaper och till viss del färdigheter föräldern har kan vi nu se vilka områden föräldern behöver mer kunskap och träning i. Föräldraskolan innebär att vi planerar in olika tillfällen när föräldern undervisas i kombination med att han/hon får träna. Vi börjar med den vardagliga omsorgen om barnet, därefter barns utveckling och att förstå barnets signaler och senare interaktionen med barnet titta på, leka med, tala med. Pedagogiken är anpassad till förälderns svårigheter. Vi använder oss av bilder, korta instruktioner, modellinlärning, dockan Albin. Om vi t.ex. tränar hur föräldern ska göra när hon tvättar barnet, har vi bilder med korta instruktioner om vad hon ska göra och hur. Instruktionerna sätts vid skötbordet. Det vi hinner se hos oss är om föräldern kan ta till sig kunskap och omsätta den i tillräckligt hög grad vilket i sin tur kan ge en indikation om att föräldern med rätt stöd, fortsätt undervisning och träning, kan ta hand om sitt barn eller inte. Mekaniskt Vissa områden kan ibland vara svårt att observera t.ex. hur de klarar av att ta hand om sitt barn när det är sjukt eller att vi kan behöva komplettera våra observationer med konkreta övningsuppgifter. Se bilderna

Samspelsanalys Barnets behov Föräldrabeteende Vad är barnets speciella behov? Hur uttrycks dessa i barnets kommunikation? Vilka initiativ tar barnet? Föräldrabeteende Blir initiativen mottagna och hur Invänta barnets reaktion Benämning Bekräftelse på annat sätt Tur tagning Utvidgning Markera början och slut Delad upplevelse och känsla Det här är en modell för hur man kan observera samspel mellan förälder och barn. Samspelsanalysen bygger på Marte Meo principerna. Utifrån vad vi vet om barnet, som vi pratade om tidigare, hur stödjer och hjälper föräldern barnet? Viktigt att göra observationer både när barnet gör något den tycker om men också när barnet måste göra något som föräldern har bestämt.

Föräldern ser till att barnet blir badat/tvättat ordentligt (PAM) Häller i vatten i badkaret Kollar temperaturen Stoppar barnet i badkaret Tvättar barnet ordentligt Tvättar håret Torkar barnet Sätter på barnet rena kläder Lämnar aldrig barnet utan tillsyn

Kartläggning av nätverket (SIG) Det här pedagogiska instrumentet för att kartlägga nätverket hos en förälder med intellektuella begränsningar är utarbetat på universitetet i Sydney. Ni har ett exemplar. Jag tänkte bara snabbt gå igenom det för att visa på hur det används och varför. Precis som med allt annat vi har pratat om så måste vi bryta ned våra frågor i mindre konkreta beståndsdelar när vi kartlägger nätverket. Precis som när det gäller annat har det här visat sig vara mycket viktigt att konktretisera och bryta ner vad vi menar med varje punkt. Sällskap/socialt; träffar och pratar, går ut och fikar, gör saker Tillsammans – Eva.. Mycket socialt med sin stora familj där mamman Syntes vara navet. Känslomässigt; lyssnar på, bryr sig om, känna sig älskad Eva kände sig älskad och lyssnad på av sin mamma, sin bror.. M fl Praktiskt; matlagning, fylla i blanketter, skjuts, låna pengar, barnvakt Eva kunde idag laga en del mat och fick också hjälp av sitt nätverk Då det gällde praktiska saker som blanketter, skjuts… etc Information; berättar, svarar på frågor, råd Hur ofta träffas ni? Hur ofta talar ni i telefon med varandra?

För varje person i nätverkskartan Hur länge har ni känt varandra? Mindre än tre månader 3-12 månader 1-5 år Mer än 5 år

För varje person i nätverkskartan Hur långt ifrån dig bor han/hon? Nära Inte långt bort Långt bort Väldigt långt bort Nära; gångavstånd Inte långt bort; en kortare resa med bil eller allmänna kommunikations-medel Långt bort; lång och/eller besvärlig resväg Väldigt långt bort; för långt att resa över dagen

Bedömning Evy Kollberg Utifrån den utredning som jag nu har beskrivit har vi mycket information som ska utmynna i en bedömning. En bra utgångspunkt är den behovsmodell som Evy Kollberg beskrev i sin avhandling: Lågriskgrupp; de som löper relativt liten risk att få stora problem i sin föräldraroll Högriskgrupp; de som bedöms ha betydande svårigheter att fungera i sin föräldraroll Vår generella utgångspunkt är att stödjande/kompenserande insatser kommer att behövas i olika omfattningen under barnets uppväxt. Vilka förmågor har föräldern och vad brister han/hon i? Vilka svårigheter kan man ana framöver? Det som föräldern har svårt med i sitt föräldraskap är det förmågor som kan utvecklas eller behöver de kompenseras? Vilka delar i ett föräldraskap kan kompenseras av andra, vilka kan det inte? Ex. Kan den känslomässiga omsorgen av barnet kompenseras av andra och hur blir det för barnet? Vilka behov kan kompenseras av nätverket och vilka kan kompenseras av professionella? Bedömning - Eva..känslomässigt stabil. Egna positiva erfarenheter från barndom. Viktigast -. Förändringspotential. Visade att hon kunde ta till sig kunskap när hon fått träna in den många gånger.dels via föräldraskola och dels vi bilder och instruktioner uppsatta på lappar vid te x skötbord. .. Fokus på Adam.dock något mekaniskt.. Nätverket - Familjen oerhört viktigt och till största del positiv kraft i Evas föräldraskap. Många som fanns till för henne och hade koll på Adam.Friskfaktorerna i dagsläget uppvägde riskerna.. Dock färskvara Oro för framtiden - hemmiljön inget vidare barnanpassat för Adam då Evas handikappade bröder emellanåt kunde bli våldsamma och högljudda. (ej utredda av oss) Evas mamma som under decennier hållt ihop familjen och arbetat hårt börjar också blir allt äldre. Barnets behov .. Vem är Adam om ett halvår,, osvEva svårt för tätt samspel (hur långt räcker det hon kan ta till sig i förh till Adam).. Bristande kunskap

Återgivning av en utredning Vad behöver man särskilt tänka på? Återgivning av en utrednings resultat Vad är realistiskt för de att förstå? Vad är de viktiga budskap man vill att de ska förstå? På vilket sätt kan man lägga fram informationen bäst så at personen kan förstå? pedagogik Med bakgrunden att FIB har kognitiva svårigheter som gör att de kommer inte att förstå fullt ut innebörden av utredningen. De kommer inte att förstå varför i alla detaljer. Kommer inte att förstå helheten. Utredaren kommer därför att behöva hantera sin egen ångest (att de inte förstår att de beslutar det de kom fram till t ex ett omhändertagande) på ett annat sätt. Inte vara beroende av att de förstår.

Insatser Långsiktiga, förändring/stödjande Utvärderas/förändras utifrån barnets behov Kunskap och metoder Samverkan När barnet placeras Insatser för dessa familjer måste vara långsiktiga troligtvis under hela barnens uppväxt i någon form. Föräldrarna har oftast ett antal hjälp/fö- rändringsbehov, vilka ska vi arbeta med utifrån ett förändringsperspek- tiv och vilka ska vi arbeta stödjande med. Kanske föräldrarna behöver träna på att utveckla sitt samspel med sina barn samtidigt som de har stora svårigheter med att städa och hålla ordning. De och vi behöver fokusera på att träna och utveckla samspelet. Att städa och hålla ord- ning är en insats som kan kompenseras av andra. En utredning är en färskvara, insatserna behöver ständigt förändras utifrån barnets och föräldrarnas behov. Vid långsiktiga insatser finns det en stor risk att man blir blind för när omsorgen om barnet inte är tillräckligt bra. Det är mycket viktigt att in- satserna omprövas och utvärderas regelbundet och att det görs utifrån fokus på barnet. De insatser som finns idag är till stor del anpassade till normal begåva- de föräldrar. Vi behöver utveckla insatser som är mer anpassade till den här målgruppen och att det finns en kunskap om målgruppen hos de som ska utföra insatserna samt att arbetssättet är utformat utifrån den kunskapen. Viktigt att utveckla insatser som stödjer de barn som har en utvecklingsstörd förälder.