Prismodell och samverkansavtal Samverkan inom landstinget och med kommunerna Definitioner Varför en ny prismodell? Nya prismodellen Principer för kalkylerna Jämförelse med dagens modell Priser 2005-10-10

Samverkan inom landstinget Inga avtal tecknas inom landstinget. Sjukvårdsdivisionerna och Service tar ett gemensamt ansvar för att utveckla hjälpmedelsverksamheten i syfte att brukare ska få tillgång till hjälpmedel på ett för alla parter kostnadseffektivt sätt. Sjukvårdsdivisionerna tar ansvar för att förskrivningarna görs på ett kvalitet- och kostnadsmässigt bra sätt. Service tar ansvar för att tillhandahållandet av hjälpmedlen sker kostnadseffektivt och med god kvalitet. Grunden för det pris som vårdcentralerna och klinikerna betalar för hjälpmedlen är den faktiska kostnaden för produkterna. Styrgrupp för hjälpmedel finns för att förbättra samverkan. Divisionschefer för Primärvård, Opererande, Medicin och Service samt Länsservice och kommunerna. 2003 gjordes en inventering och problemanalys av prissättningssystemet på styrgruppens uppdrag. Gruppen bestod av konsulenter. Styrgruppens beslut i mars 2003 blev att prissystemet skulle ses över. Detta arbete påbörjades hösten 2003. 2005-10-10

Samverkansavtal med kommunerna Samverkansavtal mellan landstinget och kommunerna från 1 januari 2006 (prel). Samverkansavtalet innebär att landstinget och kommunen tar ett gemensamt ansvar för att utveckla hjälpmedelsverksamheten i syfte att brukare ska få tillgång till hjälpmedel på ett för bägge parter kostnadseffektivt sätt. Grunden för den ersättning som kommunerna betalar till landstinget är en fördelning av landstingets självkostnader för tillhandahållande av hjälpmedel. Begreppet Självkostnad: Samtliga kostnader som landstinget har för att driva hjälpmedelsverksamheten. Ingen vinst tas ut. 2005-10-10

Definitioner Personliga hjälpmedel definieras som de produkter som förskrivs till en enskild brukare som kompensatorisk behandlingsåtgärd när andra habiliterande/rehabiliterande åtgärder inte kan ersätta nedsatt funktion eller förmåga. (Kan antingen hyras eller köpas beroende på produkt) Hjälpmedel som används som utrustning i verksamheten eller gemensamt av flera brukare betraktas inte som personliga hjälpmedel. (Kan endast köpas) Med länssortiment avses de hjälpmedel som vid produktutvärderingarna fastställs som sortiment. Vid fastställande av länssortiment ska hela länets behov av hjälpmedel beaktas och totalekonomiska aspekter vägas in. Följer definitionerna i Hjälpmedelsutredningen om vad som är personliga hjälpmedel respektive utrustning. Länssortimentet ska fastställas i samverkan mellan Länsservice, sjukvårdsdivisionerna och kommunerna. 2005-10-10

Motiv för val av prismodell Möjligheter att styra förbrukningen av hjälpmedel av förskrivarna som grupp: Produktval, volymutveckling, återanvändning, uppföljning hos brukaren och återlämning. Dagshyra för hjälpmedel som kan återanvändas Billigare för begagnade hjälpmedel Sortimentsbegränsning Produkter med höga omkostnader i förhållande till anskaffningspriset = köp. Skilja omkostnader från produkterna. Enskilda förskrivare (verksamheter) kan inte styra valet av vilken enskild produkt man får. Valet gäller om man vill ha begagnad produkt. Verksamheterna i landsting och kommuner kan gemensamt få lägre kostnader om fler hjälpmedel lämnas tillbaka när inte brukaren behöver dem. Om återlämningen minskar så måste nyinköpen öka och då ökar också kostnaderna för samtliga förskrivare. Viktigt att återlämning fungerar även om produkten inte genererar kostnad hos förskrivarens verksamhet. Trohet till länssortimentet: Fler produkter som passar många i stället för att produkten som förskrivits inte passar till andra än den som en gång fick den. Större mängder ger lägre kostnader vid upphandling. Effektivare rutiner för anpassning, rekonditionering, service, administration. Produkter som endast kan köpas: Kringkostnader för rekonditionering, service, transporter och/eller administration kan bli mycket höga i förhållande till produktens anskaffningspris. Dessa produkter får brukaren behålla eller så slängs de. Förskrivarnas tid ska inte användas till rengöring, lager eftersom det inte blir billigare för landstinget totalt. 2005-10-10

Ny prismodell Produktkostnad Hyra enligt en degressiv modell Steg 1 (75 %) Hyra enligt en degressiv modell Steg 2 (25 %) (Avskrivning+internränta*uthyrningsgrad) 0 kr Steg 3 Produktens anskaffningspris Köp Exempel: Manuell rullstol, sökgrupp 122103. Prisgrupp 1458 = avskrivning 8 år. Anskaffad 2005-10-01 för 4500 kronor. Nyttjandegrad 90%. Steg 1 = 2005-10-01 – 2009-09-30 = 4 år, 96:70 kronor per månad. Steg 2 = 2009-10-01 – 2013-09-30 = 4 år, 32:24 kronor per månad. Steg 3 = 2013-10-01 –> utrangering, 0 kronor. Fast pris försvinner. Udda artiklar utanför länssortimentet kommer att prissättas individuellt utifrån beräknat nyttjande. Omkostnaderna hanteras som anslag inom landstinget. Omkostnaderna budgeteras och kan därmed planeras inom ramen för den årliga verksamhetsplaneringen inom Länsservice på samma sätt som övriga verksamheter inom landstinget. Kommunerna har påslag samt abonnemang. Abonnemangen omfattar rådgivning per telefon samt landstingets åtagande i upphandlings- och inköpsarbete samt del av faktiska kostnader för transporter. Påslagen avser service, rekonditionering, lagerhantering. Olika påslag för hyrda hjälpmedel respektive köpta hjälpmedel. Tas ut under avskrivningstiden. Årsanslag (landstinget) Administration, inköp, konsulenter, IT, service, rekond, lager, transporter Årsabonnemang (kommuner) Omkostnader Påslag (kommunerna) 2005-10-10

Principer för kalkylerna Produkterna (som grupp) ska alltid bära sin kostnad. Det betyder för förskrivarnas kostnader: Ökad förskrivning kräver större inköp av nya artiklar och ger därmed högre kostnader. Uppföljning och återlämning ger lägre kostnader. Förskrivning av begagnat ger lägre kostnader. Fler artiklar utanför sortimentet med mer tid i lager ger ökade kostnader. Avskrivningstid och nyttjandegrad ses över årligen utifrån förskrivningsmönster. Produktkostnaden beror på Omvärlden (prisutveckling, produktutveckling, räntenivåer) -> anskaffningspriset och internräntan. Förskrivarnas agerande -> avskrivningstid och nyttjandegrad. 2005-10-10

Dagens modell Produktens avskrivningskostnad Efter avskrivning Hyra (1 - 5 år beroende på typ av hjälpmedel) Efter avskrivning Hyra = påslag + påslag beräknat på anskaffn.pris (5 - 85%) Produktens anskaffningspris Skillnad nya modellen mot dagens prissättning Nya prismodellen: Ökad förskrivning ger inte ökade intäkter för omkostnader hos Länsservice. Ökade / minskade omkostnader hanteras i budgetprocessen. Tre steg i stället för två  0 kronor efter viss tid. Dagens modell: Påslag för omkostnader tas ut av samtliga beställare under hela hyrestiden oavsett hur gammal produkten är. När förskrivningen ökar eller produktpriserna höjs ökar intäkterna för påslag även om omkostnaderna inte ökar. Rabattsystem har tillämpats för att justera intäkterna för påslaget när omkostnaderna inte ökat i takt med produktpriserna. Inga rabatter kommer att finnas i nya prislistan. Köp + omkostnadspåslag - rabatt (beroende på mängd) 2005-10-10

Priser Köpta hjälpmedel: Anskaffningspris. Kommunernas påslag finns med i fakturapris. Hyrda hjälpmedel = individmärkta artiklar. Produktens kostnad, dvs inga påslag. Priset anges per månad, men räknas dag för dag hyresmånad och återlämningsmånad. För landstinget tillkommer inget utöver anskaffningspris för köpta produkter (samma som köp av material från Länsservice). Ej individmärkta artiklar kan inte hyras ut. Endast köp gäller. För kommunerna tillkommer 15 % påslag vid köp. Endast kommunerna kan välja att köpa hjälpmedel som är individer. Inom landstinget kan individer köpas endast som utrustning till mottagningar, vårdavdelningar, entréer. Särskild administrativ rutin tillämpas. Komponenter individmärks normalt inte. Dyrare komponenter individmärks. Senaste inköpspris gäller för alla komponenter. Avskrivning 3 år, men ingen kostnad om individen = 0. Hyra tas ut för alla hjälpmedel även under utprovning. Hyran avslutas när produkten återlämnas. För kommuner tillkommer ett påslag för hyrda hjälpmedel på fakturan (55 %). 2005-10-10