Beslutsstöd vid hjälpmedelsförskrivning

En presentation över ämnet: "Beslutsstöd vid hjälpmedelsförskrivning"— Presentationens avskrift:

1 Beslutsstöd vid hjälpmedelsförskrivning
Att prioritera på individnivå Hjälpmedelscentralen

2 Beslut att införa metoden
Länets kommuner och regionen beslutade i samband med revideringen av handboken att införa ett beslutsstöd för prioritering vid hjälpmedelsförskrivning Hjälpmedelscentralen

3 Beslutsstödets syfte Bedöma hjälpmedelsbehov på ett mer likartat sätt
Öka patienternas delaktighet i förskrivningsprocessen Förskrivning med god patientnytta och god kostnadseffektivitet Hjälpmedelscentralen

4 Riksdagens riktlinjer för prioriteringar
Öppna prioriteringar – demokratisk förankring Etisk plattform Bedömningsrätt Livskvalitet = bota/ lindra Högt prioriterad – högre behovstäckning Mallar/ listor gäller på gruppnivå Bevakning av nedsatt autonomi Vårdåtgärder utan nytta – inga prioriteringsalternativ Egenvård – alltid prövas som prioriteringsalternativ Beslutsstödet har tagits fram med den nationella modellen för prioriteringar som utgångspunkt. För att en prioritering ska uppfattas som rimlig och rättfärdig framhålls det i riksdagens riktlinjer bla vikten av den är öppen och grundas på allmänt accepterade principer. Hjälpmedelscentralen

5 Prioriteringarna är resultatet av medvetna, kända val där
Grunderna/ principerna är kända Konsekvenserna är kända och Tillgängliga för alla som önskar ta del av dem Per-Erik Liss, rapport 2002:3, PrioriteringsCentrum ”Fördelning, prioritering och ransonering av hälso- och sjukvård – en begreppsanalys” Att prioriteringen är öppen, dvs den individ som önskar ska få kännedom om grunder o konsekvenser av de prioriteringar som görs inom hälso- och sjukvården. Att prioriteringen vilar på en allmänt accepterad värdegrund. De värderingar som styr våra prioriteringar i Sverige utgörs av en etisk plattform. Hjälpmedelscentralen

6 Peter Garpenby, docent i hälso- och sjukvårdspolitik
”Valet står inte mellan öppna prioriteringar eller inga prioriteringar alls utan mellan öppna eller dolda prioriteringar” Peter Garpenby, docent i hälso- och sjukvårdspolitik Hjälpmedelscentralen

7 Den etiska plattformen Människovärdesprincipen (2§) alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället. Det är alltså inte förenligt med den etiska principen att låta människor stå tillbaka enbart på grund av t.ex. ålder, livsstil, sociala eller ekonomiska förhållanden. Behovs- solidaritetsprincipen (tillägg 2§) resurserna bör satsas på de områden (verksamheter, individer) där behoven är störst. Mer av vårdens resurser ska ges till de mest behövande, de med de svåraste sjukdomarna och den sämsta livskvaliteten. Kostnadseffektivitetsprincipen Vid val mellan olika verksamheter eller åtgärder bör en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i förbättrad hälsa och förhöjd livskvalitet eftersträvas. (28 §, 3a§)2 Behovs- och solidaritetsprincipen: Se nästa bild Kostnadseffektivitetsprincipen: Det bör finnas en rimlig relation mellan kostnad och effekt., mätt i förbättrad hälsa och livskvalité. Kan främst användas vid val mellan olika åtgärder för den enskilde pt. Hjälpmedelscentralen

8 Den etiska plattformen
Behovsprincipen Behov av vård omfattar hur svårt ett tillstånd är men också förväntad patientnytta ”Den medicinska nyttoaspekten finns, enligt utredningen, inbyggd i behovsbegreppet. Som behov tidigare definierats har man endast behov av det man har nytta av eller omvänt inte behov av det man inte har nytta av ”. Socialdepartementet 1996/97:60 s 8 Hjälpmedelscentralen

9 Vad säger hälso- och sjukvårdslagen om prioriteringar?
Alla patienter har rätt till en bedömning om det inte är uppenbart obehövligt Hälso- och sjukvårdslagen (§ 2a) Hjälpmedelscentralen

10 Vad säger hälso- och sjukvårdslagen om hjälpmedel?
Anger att sjukvårdshuvudmännen har skyldighet att tillhandahålla hjälpmedel. Hjälpmedel är en del av de samlade habiliterings-, rehabiliterings- och vårdinsatserna. HSL är en ramlag = varje sjukvårdshuvudman bestämmer vad de kan erbjuda Insatserna kan inte överklagas (ange enhet via Infoga sidfot)

11 Att prioritera i vården kommer aldrig att vara lätt
………. men görs ändå! Hjälpmedelscentralen

12 Beslutsstödet Beslutsstödet har arbetats fram av Mari Broqvist på Prioriteringscentrum vid Linköpings universitet och Anette Winberg från Hälsa och habilitering i landstinget i Uppsala län. Har prövats, implementerats och utvärderats i Uppsala län i samband med hjälpmedelsförskrivning för barn upp till 21 år, samt för hör-, syn- och kommunikationshjälpmedel för alla åldrar. Hjälpmedelscentralen

13 ICF Hjälpmedelscentralen

14 Blanketten länk Hjälpmedelscentralen

15 Sammanvägd förväntad patientnytta
Sammanvägd svårighetsgrad Sammanvägd förväntad effekt av åtgärd Mycket stor Stor Måttlig Liten Ingen Hjälpmedelscentralen

16 Vägledning kring kostnadseffektivitet, Landstinget i Uppsala län
Sammanvägd förväntad patientnytta Kostnad i kronor I kostnaden ingår en uppskattning av kostnaderna för hjälpmedlet, tillbehör, behov av anpassning, inträning etc. < 1500 1 501-5 000 5 001-10 000 10 001-20 000 20 001–40 000 40 001- 60 000 60 001- 80 000 > 80 000 Mycket stor Stor Måttlig Liten Ingen Hjälpmedelscentralen

17 Konsekvenser av prioriteringsgrad
1 – 5 Den föreslagna och bedömda åtgärden kan användas för att lösa det aktuella problemet om inte en alternativ åtgärd har en högre prioriteringsnivå.   Om åtgärden inte stöds av regelverk/handbok eller om hjälpmedlet inte finns i aktuellt sortiment ska förskrivaren kontakta respektive hjälpmedelscentralen. 6 – 7 Bedömaren bör fundera över om åtgärden är den rätta i förhållande till svårighetsgrad, patientnytta och kostnadseffektivitet. Kontakta hjälpmedelskonsulent/ kollega för att ytterligare belysa ärendet, alternativt hitta annan åtgärd med större patientnytta. 8 – 10 Den bedömda åtgärden skall inte genomföras. Utred/bedöm eventuellt andra alternativa åtgärder. Hjälpmedelscentralen

18 Inom Region Jönköpings län ska beslutsstödet användas:
Vid behov av, eller önskemål om, förskrivning av hjälpmedel som inte finns upptagna i det ordinarie sortimentet. Vid önskemål om förskrivning av hjälpmedel för behov som det inte finns stöd för i det gällande regelverket/handbok. När det inom det ordinarie sortimentet finns olika alternativ till lösning som skiljer sig åt i pris och man önskar förskriva den dyrare produkten framför den billigare. Vid osäkerhet hos förskrivaren om tänkt/önskad åtgärd är relevant, t ex vid förfrågan från brukare/patient; vid val mellan produkter eller vid val mellan produkt och annan insats/åtgärd. Vid förskrivning av hjälpmedel som överstiger en kostnad av 20 000 kr. Hjälpmedelscentralen

19 Inom Region Jönköpings län ska beslutsstödet också användas för följande hjälpmedel under : Elektriska rullstolar Elektriska vårdarmanövrerade rullstolar Handdatorer Sinnesstimulerande täcken Tryckssårsförebyggande dynor Konsumentprodukter Hjälpmedelscentralen

20 Införandet i Jönköpings län
Hjälpmedelscentralen

21 Utbildning för metodstödjare 12 – 13 mars 2015
Metodstödjare skall utses av respektive chef. 20 – 25 personer kan utbildas till metodstödjare under 2015. i respektive kommun (13 – 15 personer), på HMC (8 konsulenter), inom habiliteringscentrum (1 -2 personer), i logopedgruppen (1 person), inom psykiatrin (1 -2 personer) Inom rehabmedicin Hjälpmedelscentralen

22 Fortsatta aktiviteter
Hjälpmedelscentralen