LinCS – The Linnaeus Centre for Research on Learning, Interaction and Mediated Communication in Contemporary Society Att studera lärande, tänkande och interaktion i ett sociokulturellt perspektiv: metodiska överväganden och att konstituera sitt forskningsobjekt Roger Säljö

Viktiga utgångspunkter Facts are theory laden Det finns inget neutralt observationsspråk Analysobjekt (object of inquiry/unit of analysis) och beskrivningsnivå som forskarens (och traditionens) val och konstruktion Den mest centrala komponenten i forskningsprocessen i empirisk forskning Att åstadkomma korrespondens mellan teori, unit of analysis och genomförd analys

Forskningstraditioner vid studiet av lärande Empiricism Rationalism (nativism)

… an alternative to …. Empiricist traditions Rationalist traditions (nativism) Associationism Reflexology ’behaviourism’ Cognitivism Information processing Piagetian constructivism

Socio-cultural perspectives Empiricism Rationalism Socio-cultural perspectives Wittgensteinian perspectives on language/communication Pragmatism/Dialogism Ecological psychology Fenomenologiska perspektiv

Val av forskningsobjekt Forskningsobjektet (the object of inquiry/level of description) är alltid forskarens (och teorins) konstruktion Det sociokulturella som ett perspektiv snarare än en strikt teori Metoden följer inte direkt av perspektivet, men ….

Språk (och kommunikation) som aktivitet, som handlling och arbete Semiotisk mediering Språk (och kommunikation) som aktivitet, som handlling och arbete Språkanvändning och tänkande som en enhet, två sidor av samma mynt When I think in language, there aren’t ’meanings’ going through my mind in addition to the verbal expressions; the language is itself the vehicle of thought (Wittgenstein, 1953, § 329) L. as sign-vehicle, naming-named (Dewey) Språk som konstitutivt för mänskliga handlingar Sociogenes

Syn på Tänkande/språk Språk/kommunikation/interaktion Individ/kollektiv Sociala handlingars som situerade i sociala praktiker (social handling) Materiella artefakter/materiell kultur

Utgångspunkt för analysobjekt Språk som representation (bildteori) Föreställningar, kognitiva processer ”Things ontology” Språk som praxis (dvs kommunikation) Interaktion som baseline Språk som konstitutivt

’Turns’ in the social sciences The linguistic turn When I think in language, there aren’t ’meanings’ going through my mind in addition to the verbal expressions: the language is itself the vehicle of thought. Wittgenstein, 1953, § 329. The discursive turn The dialogical turn

Val av forskningsobjekt Forskningsobjektet (the object of inquiry/level of description/unit of analysis) är alltid forskarens (och teorins) konstruktion Det sociokulturella som ett perspektiv snarare än en strikt teori Metoden följer inte direkt av perspektivet, men ….

Forskningsobjekt i en sociokulturell tradition Tool mediated action Semiotisk mediering Kommunikation som ’primär’ ’Objektifiering’/’externalisering’ av mänskliga erfarenheter i materiella objekt Kunskapers sociogenes

Lärande … blir i denna tradition en fråga om hur man approprierar medierande redskap och lär sig använda dem i olika praktiker Lärande som ”emergent”

Materialitet

Research approach/method Object of inquiry When studying humans, you always study development/transformations Level of description

Activities (Activity systems) Social Action Operations

Konsekvenser av perspektivet Situerad handling Definition av en social praktik Större krav på deskription Deltagarperspektiv

Den sociokulturella traditionen Beskrivningsnivå/analysobjekt Social praktik: a) individer (med agency) b) redskap (fysiska och diskursiva) c) ”kontextualiseringar” (situatedness)