Uppdrag om utveckling av kvaliteten i introduktionsprogrammet yrkesintroduktion - ett av de svenska uppdragen som inkluderas i LPA-projektet Cristina Pontis, Skolverket

Yrkesintroduktion Ett av fem introduktionsprogram för elever som inte är behöriga till de nationella programmen En yrkesinriktad utbildning som ska underlätta för eleverna att etablera sig på arbetsmarknaden eller studera vidare på ett yrkesprogram Individanpassad utbildning Ska innehålla arbetsplatsförlagd lärande eller praktik Kort historik om individuella program – syfte att leda till fortsatta studier, stor andel avhopp, Elever med mycket låga meritvärden har visat sig ha små möjligheter att klara utbildningen och fullföljer den i liten utsträckning. Elever med ofullständiga gymnasiebetyg har mycket svårare att etablera sig på arbetsmarknaden än elever med en fullständig gymnasieutbildning. Syftet med skärpningen är att motverka att elever med bristande förkunskaper tas emot på program och misslyckas med att tillgodogöra sig och fullfölja utbildningen. Regeringen bedömer att det bör finnas individanpassade utbildningsalternativ för elever som är obehöriga till ett nationellt program. Dessa ska vara tydliga och ha som utgångspunkt att olika målgrupper har olika behov. ökad tydlighet genom att de ungdomar som är obehöriga till ett nationellt program, som önskar en utbildning inom gymnasieskolan med ett huvudsakligen yrkesinriktat innehåll, får särskilda studievägar. Yrkesintroduktion ska huvudsakligen innehålla yrkesutbildning. Den kan innehålla karaktärsämnen och kurser från gymnasieskolans nationella yrkesprogram eller annan yrkesutbildning. Yrkesintroduktion bör innehålla arbetsplatsförlagt lärande eller praktik.

Statistik Antal elever i yrkesintroduktion 2012: 3 384. 64 % män

Bakgrund till uppdraget Ungdomsarbetslösheten Svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden för ungdomar utan avslutad gymnasieutbildning Säkerställa kvalitet i utbildningen och hög måluppfyllelse Stärka kopplingen mellan skola och arbetsliv

Uppdrag om utveckling av kvalitet i yrkesintroduktion 2013 - 2016 Kartläggning av utbildning inom yrkesintroduktion (sökbara utbildningar, praktik/apl, lokala arbetslivet m.m.) Elevernas etablering på arbetsmarknaden Fortsatta studier på yrkesprogram Kartläggning och uppföljning Dokumentation av yrkeskunskaper Utveckling av yrkesintroduktion av varierande längd Statsbidrag

Uppdrag om utveckling av kvalitet i yrkesintroduktion 2013 - 2016 Kartläggning och uppföljning Dokumentation av yrkeskunskaper Utveckling av yrkesintroduktion av varierande längd Statsbidrag Underlätta elevernas etablering på arbetsmarknaden Revidering av föreskrifter Ta fram stödmaterial om dokumentation av yrkeskunskaper

Uppdrag om utveckling av kvalitet i yrkesintroduktion 2013 - 2016 Kartläggning och uppföljning Dokumentation av yrkeskunskaper Utveckling av yrkesintroduktion av varierande längd Statsbidrag Utveckla yrkesintroduktion av varierande längd Stödja skolorna i arbetet med planering, individanpassning, kvalitetssäkring och samverkan med det lokala arbetslivet

Uppdrag om utveckling av kvalitet i yrkesintroduktion 2013 - 2016 Bidrag till skolorna för utvecklingsprojekt Minst 23 miljoner årligen under projektperioden Fokus på att öka samverkan med arbetslivet och öka måluppfyllelse Kartläggning och uppföljning Dokumentation av yrkeskunskaper Utveckling av yrkesintroduktion av varierande längd Statsbidrag

Utmaningar Heterogen grupp elever med olika behov Organisatoriska utmaningar med individanpassning Övergång till nationella program Konkurrens om arbetsplatser Varierande acceptans för utbildningen bland arbetsmarknadens parter individuella program. Skolverket 2007. en social problematik som negativt påverkar elevens skolgång - en bristande motivation, som kan ha sin grund i andra förhållanden än en social problematik, elevens svårigheter att lära, vilket kan orsakas av många olika faktorer, elever med funktionshinder, som t.ex. DAMP/ADHD och Aspergers syndrom, elever som kommit sent till Sverige från andra länder och

Frågor till de nordiska kollegorna Finns det liknade alternativa utbildningsvägar för elever i era länder? Hur värderas dessa av arbetslivet och branscher? På vilket sätt dokumenteras elevernas yrkeskunskaper för att underlätta deras etablering på arbetsmarknaden? Exempel på metoder/insatser för att stödja elever i behov av särskilt stöd i lärandet på arbetsplatsen?