Att skriva sig till läsning

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Pedagogisk planering Åk 7 - 9
Advertisements

Mitt liv som elev Att skriva uppsats, att ordna sin text, den röda tråden, hur ska jag börja, att använda datorn som hjälp i skrivande m.m.
Nya skolan till hösten Projektarbete En personlig dator Aktivt lärande
om företaget där du gör din praktik!
Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 – Svenska
Samtala om böcker.
Tips och råd som hjälper dig läsa, lära och plugga
Förskolan Körsbäret Handlingsplan Ht-10, Vt-11
På en utflykt till havet ser vi att barnen visar ett stort intresse för vattnet, sanden och allt som går att upptäcka stranden. Det som väckte vårt intresse.
Så här jobbar vi på smaragden
Muntliga nationella prov i svenska
Att utveckla barns förståelse med hjälp av återberättande
Månadsbrev oktober 2013 Måsen
Kvalitativ analys - Analysprocess
Lära sig läsa, skriva och räkna med datorn som första verktyg.
Att skriva sig till läsning
Kvalitetsäkring , avd. Holmen, Tullens förskola, Tema: Matematik i vardagen Varför matematik? Matematik används dagligen i många olika situationer.
Mål och betygskriterier
Välkomna 28/
Grafisk design av tryckt reklam
Förskoleklassen på Södermalms skola
Att skriva en artikel.
- Vikten av att kunna sälja in sin idé
Kurslitteraturen består av 11 kapitel som var och en belyser olika delar av automatiseringstekniken. De utgör fristående delar men har en gemensam röd.
IT-kompetens Svenska & Engelska. IT-kompetens Svenska & Engelska.
Livskunskap för de allra yngsta
FÄRGER Verksamheten ska utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom.
I taket lyser stjärnorna Johanna Thydell
Läroplansträff Välkomna.
Ett arbetsområde om poesi
Rosen hösten 2014 Vår vision:
Språklig medvetenhet.
Välkommen till Kattfots föräldramöte!
KULTUREN I FOKUS Eleverna i årskurs 4-6 har under våren 2014 arbetat med kulturtema. Vi har under hela terminen haft en konstnär på skolan för att tillsammans.
Exder EPC. Exder EPC Välkommen! I det här bildspelet går vi igenom hur man lägger upp nya artiklar samt skickar artikelinformation. Du bläddrar framåt.
Läroplansträff fritidshem
Dokumentation av PRAO med hjälp av digitalt berättande
Välkommen till Skogskällan
1. Var förberedd och ha ett tydligt budskap!
Skriva noveller.
Vilken betydelse har miljön för barns lärande och utveckling?
IKT och lärplatta i förskolan
Mörbylånga kommun Styrkort 2015 Torslunda Fritidshem Idéernas Paradis.
om företaget där du gör din praktik!
Lärande samtal Utse en gruppledare som leder samtalet och håller tiden
Uppdragsbeskrivning Ateljéristans roll innefattar:
Kärnan i all kommunikation
pedagogisk dokumentation
Att skriva sig till läsning, med hjälp av datorn, i förskoleklassen
Mål, kunskapskrav och LGR-11
Caroline Hansson, Pilbäckskolan
Skapande skola Kyrkskolan. Pengarna som tilldelats Kyrkskolan har använts till författarbesök. År 1-3 har haft besök av Helena Bross vid två.
Elevens val Tomaslundsskolan Vt. 10.
Genom undervisningen i svenska ska eleverna utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, anpassa språket efter olika syften,
Dialekter i Sverige Så här säger läroplanen: ” Eleven ska kunna föra enkla resonemang om språkliga varianter inom svenskan”
Teknik på Ä L G E N S Förskola 2010.
Naturkunskap i förskoleklass
Elev loggbok.
Bedömning av text Innehåll Texten är lätt att följa och förstå. Innehållet stämmer med uppgiften och följer instruktionerna. Längden på texten är tillräcklig.
Tidsord När du skriver tidsord ska du tänka på om det du berättar är i dåtid, nutid eller framtid. Tänk på vilket tempus du ska använda. Du använder tidsord.
Språkbruk och språkliga variationer i svenska Kurs 11 SA1U Susanne Schmitt Neth Lektion i svenska som andra språk Tidsåtgång 80 minuter.
(använd bildspelsläge) Så här fyller du i omdömesformuläret
Vägledning 5 steg för att följa Dataskyddsförordningen
Svenska som andraspråk 3
Bild/Svenska – HT 2017 Klass 3B Björktjära Skola
Bild/Svenska – HT 2017 Klass 3B Björktjära Skola
Entreprenörskap 2 Ni ska läsa detta och förbereda er inför lektion måndag vecka 40. Då börjar allvaret att bygga er stad.
Programmera dina klasskamrater
Kursplan för svenskundervisning för invandrare
Att arbeta språkutvecklande - strategier och metoder
Presentationens avskrift:

Att skriva sig till läsning Skriv- och läsglädje på Gränsskolan

Vår verksamhet Gränsskolan F-3 består av förskoleklass, fritidshem (två avd), år 1 (två klasser), år 2 och år 3. Vi är 8 pedagoger och 75 barn. Vi arbetar tillsammans i stora teman, som ofta sträcker sig över hela läsåret. Temat genomsyrar arbetet i de olika barngrupperna men vi arbetar också i åldersblandade grupper i verkstäder varje vecka. Årets tema är VÄDER.

Vi börjar dagen med att mötas!

Dagens arbete planeras På morgonsamlingen går vi igenom dagens olika pass och dess innehåll Eftersom vi arbetar med temat Väder ser vi till att dagens väder dokumenteras i väderdiagrammet Vi samtalar om skrivuppgiften, t ex vad den kan innehålla och hur skrivarparen kan planera den tillsammans Det är också viktigt att barnen vet vad de ska göra när arbetet är klart – b l a är motoriskt stimulerande aktiviteter viktiga.

Vi skriver vädersagor Skrivarparen startar med att planera sin saga.. Vad ska den handla om? Vilket väder ska vi ha med i sagan? Osv Sedan är det dags att sätta igång!

Arbetsrutiner för att skriva sig till läsning En del skrivarpar startar med att skriva sagan vid datorn… ..och andra börjar med att illustrera sin saga.

Textarbete Barnen i f-klassen spök-skriver eller leker ”Snabba sekreteraren”. Sedan berättar de för en vuxen om sin text. Barnen i år 1 vill helst skriva med versaler. När texten är färdig och barnen är nöjda ”uttolkar” en vuxen texten till gemena bokstäver, under barnens text (i mindre storlek). På så vis kan barnen läsa varandras texter och alla läsare kan få en förståelse för innehållet. Barnen kan känna sig stolta!

Textmontering Barnen klipper ut texten och monterar den vid sin bild. Beroende på om den ska sättas upp eller ingå i en bok kan den sedan plastas in eller limmas på ett större papper som ger en fin ram.

Texterna blir mottagna! Det är viktigt att barnens texter har mottagare. Vi brukar samlas och läsa upp alla texter. Sedvanliga applåder är förstås ett måste! Barnen känner stolthet och glädje över att kunna förmedla sin berättelse! Brevväxling är också en form av mottagande som fungerar bra. Barnen i f-klassen skriver t ex brev till Maja och får sedan svar!

Miljöns betydelse Det är viktigt att man kan få arbetsro! I klassrummen sitter barnen i grupper om fyra. Vid varje arbetsplats finns färgpennor i olika storlek och färg. Lim, saxar mm som behövs för textmontering finns tillgängligt. Datorernas placering styrs förstås till viss del utifrån anslutningar och strömförsörjning.

Grov- och finmotorisk utveckling 1 När arbetet med att forma bokstäver flyttas ett år framåt får barnen tid att utveckla sin motorik och förbereda sig för att använda pennan som verktyg. 2 Den motoriska utveckling går uppifrån och ned och inifrån och ut. Allra sist utvecklar vi precisa rörelser i händer och fötter. 3 Vi kan därför inte enbart öva fingrarna i skolan utan vi måste ge barnen möjlighet att utveckla hela kroppen och sinnenas samspel för att till slut få en välutvecklad motorik där en lättläst handstil är möjlig att lära sig. Källa: Erica Lövgren Med datorn som skrivverktyg, 2009

Gränsskolan oktober 2010