Susan Tetler Malmö högskola

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Camilla Wallström Kunskap föds där tanke och känsla möts
Advertisements

Goda relationer skapar utrymme för ledaren
Skolledare i en specialpedagogisk brytningstid
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND
Gemenskap Vi har lyckats när: Eleverna tar spontana kontakter över klass/åldersgräns Detta uppnår vi genom att: Har regelbundna aktiviteter tillsammans.
- en positiv och realistisk självbild
TILLSAMMANS KAN VI GÖRA SKILLNAD VAR MED I EN ENTREPRENÖRIELL UTMANING.
Brukarfokus i biståndshandläggning
Nyttan av fritidspedagogik ?!
Säters förskolor fastställd vt.2009 ( rev.ht. 2010)
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
Hög kvalitet?? Hög kvalitet – förutsättning för barns lärande och utveckling – vad är hög kvalitet i förskolan? Barns bästa – en god start i livet! Internationellt.
Kyrkskolans fritidshem
Pedagogisk dokumentation
1 Medarbetarenkät 2011 • 573 svar. 2 Kön 3 Jag är knuten till en klass, undervisningsgrupp eller barngrupp.
En reviderad läroplan för förskolan
Verksamhetspresentation av Tunets fritidshem
Arbetsplan för skolbiblioteket
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig Vuxenutbildning Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2008, antagen.
Barnens behov i centrum
Stöd för inkludering.
Säkerhetskulturmätningar hos enheter inom Västra Götalandsregionen
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Depressioner hos barn Konferens Draken Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR.
Läroplansträff förskolan - betydelse av förhållningssätt och syn på barn för att lyckas med pedagogisk dokumentation Välkomna!
1 Medarbetarenkät svar. 2 Kön 3 Jag är knuten till en klass, undervisningsgrupp eller barngrupp.
Växjö kommun,  Kommunala högstadieskolor, Växjö kommun  Administratörer, kulturaktörer, koordinatorer och elever  Delaktighet som värde och praktik.
Tillgänglighets- uppdraget
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig Gymnasieutbildning Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2008,
Barnrättsperspektiv på inflytande och delaktighet med underrubrik: Om barn och unga i fysisk planering – en fråga om social hållbarhet Gabriella Olofsson.
Föräldramöte Ht
Vad innebär LSS-lagen ? Rättighetslag
Nannette Büsgen Facebook/Volontär i Nacka Twitter/volontarinacka Instagram/volontarinacka.
Pilotgruppens egna erfarenheter från studiegruppen våren 2009
- fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner
Anne-Charlotte Kjerulf FM, auktoriserad arbetshandledare
Kyrkskolans fritidshem
Lokal arbetsplan Hedlunda skola Kunskaper, utveckling och lärande Barnen/eleverna ska känna sig trygga, respekterade och ha demokratiska värderingar.
Tidiga insatser för barn i förskolan
Delaktighet.
Verksamhetsstöd Fristående gymnasieskolor 24 april SIDAN 1.
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I FÖRSKOLEVERK-SAMHETEN
Prioriterat utvecklingsområde 10/11
BETYGSKRITERIER I GEOGRAFI
Vardagsliv och boendestöd
projekt Skolintroduktion på sent anlända elevers villkor
Demokratibegreppet Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skolans uppgift är att låta varje elev finna sin unika egenart och därigenom.
Varför börjar alla prata om ”Drop outs” ?
Elevdemokrati i praktiken
SCHOOL OF HUMAN SCIENCES Värdepedagogiskt forskningsfält på HiK Utgår från den del av den pedagogiska praktiken som leder till att barn och unga utvecklar.
Ett rumsligt perspektiv på fritidsgårdens verksamhet se aktiviteter och insatser i ett sammanhang tydliggöra vad fritidsledare gör skapa en normativ struktur.
Leda Avdelning Leda Kår Ditt Personliga Ledarskap
Samhällets ojämlikhet
Kyrkskolans fritidshem  På fritidshemmet går elever från förskoleklass upp till den termin eleven fyller 13 år.  Efter årskurs 3 måste platsen sökas.
Hur kan vi förstå begreppet?
Lgr 11 - fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner.
Skolutveckling genom aktionsforskning
Rudboda skolas fritidshem och fritidsklubb
Inkludering Lizbeth Engström Phd, universitetslektor Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet.
Idrottslyftet – mer och fler Utformning av kommande arbete.
VAD ÄR DET?.  Socialtjänsten skall se till att alla människor har en ekonomisk och social trygghet.  Socialtjänsten skall se till att alla kan ta del.
Utvecklingsstörning i ett livsperspektiv Familjeliv och föräldraskap Skola – utbildning Arbetsliv och sysselsättning Utvecklingsstörning och.
Vad innebär ett mål för lärande eller utveckling.
Målens betydelse i formativt ledarskap. Upplägg Formativt ledarskap Förskolans uppdrag Styrdokument Analysera mål.
AUTISM och ASPERGER SYNDROM
Möjlighet till Egen Kraft!
Vem ska rädda världen? Exempel på undervisning för hållbar utveckling
TRYGGA RELATIONER I KLASSEN
Samordnare samsjuklighet
Välkomna till denna presentation av projektet Idrott för alla.
Presentationens avskrift:

Susan Tetler Malmö högskola (Susan.Tetler@mah.se) Miljöperspektiv från skilda horisonter Susan Tetler Malmö högskola (Susan.Tetler@mah.se)

Ett ändrat syn Från att se ”problemet” förankrad i det enskilda barn Avvik förstås som resultatet av en individuell patologi Enbart kompensatorisk lärande riktat emot den enskilda eleven Till att se ”problemet” som uppstått i mötet mellan det enskilda barn och dets omgivning Problem i skolan förstås som resultatet av en organisatorisk patologi Organisatorisk lärande och skolutvecklingsstrategier är centrale

Ett relationellt perspektiv Åtgärdar, som gör det möjligt att hjälpe barn och ungdomar med att anpassa sig en situation eller institution OCH Åtgärdar, som gör det möjligt för skolan/institutionen att anpassa sig dom barn och ungdomar, den ska vare till nytta för Att se individen i sin kontext

Projekt ”Vuxenspecialundervisning – Utvecklingsstörda – Livsvillkor” (VUL) De saknar inflytelse på eget liv och känner sig kvalt i omsorg. Deras vardag er noga tillrättalagt av andre, av båda förälder, professionelle och politiker. De vill gärna utbildas och göra en insats i samhällslivet, som de önskar att vare en del av. Ringsmose og Buch-Hansen (2004)

Det gör åldern till gengäld ... Vilken typ af funktionshinder, eleverna hade, spelade ingen roll for, hur han/hon definierade och upplevde delaktighet. Det gör åldern till gengäld ... De yngre elever (7-12 år) upplevde det viktigt at delta i samme aktiviteter som andre barn. De äldre elever (13-17 år) betonade det att medverka på jämna villkor i aktiviteter samt självförtroende. De vuxna elever (18 år och äldre) betonade det at vara aktiv i samhället, självbestämmande och demokrati. Granlund, Eriksson, Almqvist, Björck-Åkesson & Luttropp, 2003

Pedagogiska villkor för elever med funktionshinder www.dpu.dk/spvdelprojekt3

Fokus på lärande miljön som barn med funktionshinder tillbjudes Projektet utgår från en antagelse om, at der på tvärs av kategorierna av barn med funktionshinder är mera, der förenar än åtskiljer, när fokus riktas mot de pedagogiske grundlagsvillkor for dessa barns lärande processer De kategorier, der dras in, är valt, för att de pedagogisk sett förstås som olika i förhållande till karaktären av den (special) pedagogiska insats, der traditionellt är satt in med – och relativt segregerade: Elever med cerebral pares Elever der är blinde Elever med diagnosen ADHD Elever i problematiska lärande situationen Elever med diagnosen autism spektrum störinger Elever med dyslexi

Aktörperspektiven De professionelles perspektiv (lärares och pedagogers) Hur uppfattar de deras pedagogiske uppdrag? Hur implementerar de den? Föräldrarnas perspektiv Hur upplever de deras involvering i skolans arbete? Vilka önskar har de for deras barns skolgång? Elevernas perspektiv Hur karakteriserar de deras lärande miljön? Hur uppfattar de deras skolgång? Den kunskapsriktade dimension Den socialt riktade dimension Delaktighetsdimensionen

Datainsamlingsmetod och –källor Projektets metod Datainsamlingsmetod och –källor Intervju med fokus elevernas lärarteams (med to års mellanrum) Intervju med deras föräldrar Intervju med fokus elever om deras upplevelse av att vare elev i skolan Intervju med fokus elever och alla deras klasskamrater om deras mening om det lärande miljö, de är placerat i Observationer av undervisning i ”klassen” (med et års mellanrum) Insamling af succés historier (definierat av lärorna) Insamling av pedagogisk elevmaterial, t.ex. elev- och årsplan

Vilkor för delaktighet För att vara delaktig behövs: En upplevelse av att vara med Att aktivt agera i situationen Förutsättningar för delaktighet i den konkret sammanhang. Granlund, Eriksson, Almqvist, Björck-Åkesson & Luttropp, 2003

Vem samspelar fokus eleverna med?

Vare tillsammans – arbete tillsammens Samarbete rymmer alltid ett mål, som man försöker att infria, mens ”att vara tillsammans” är en social aktivitet utan ett bestämt avgränsat mål. När ”att vara tillsammans” är nödvändigt för elevens sociale utveckling, ses samarbetet som rammen for både elevens kunskapsmässiga och sociale utveckling Vagn Rabøl & Ole Robenhagen, 1992

Motsägelsefulla processer Omsorg ↔ Lärande Utmaningar U-avhängighet Autonomi Riskfylldhet Stöd Hjälp Skydd Säkerhet

Lärande / aktiviteter

Elevernas mening om deras lärande miljön Tema 1: De fysiske rammar Tema 2: Klar strukturering Tema 3: Meningsfull kommunikation Tema 4: Differentiering af undervisningen Tema 5: Samarbete Tema 6: Inflytelse Tema 7: Delaktighet Tema 8: Ansvar

Fokus elevernas mening om deras lärande miljön

Placerat i 3. klasse (T)

Pedagogiska utmaningar för skolan Balansera mellan omsorg och lärande Skapa rum för samspel … och samarbete Stödja elevers influerande på egna lärande processer Dra in klasskompisar som resurs Värdesätta föräldrarnas mångfald