Unga med självskadebeteende – hur kan man hjälpa?

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

Kriser Traumatiska kriser Utvecklingskriser.
FÖRA BARN PÅ TAL En metod att stärka föräldraskapet när
Motivation och förändring
Beteende Orsaker Orsaker Orsaker.
Familjehem och föräldraskap
Diagnos- ADHD, Asperger och Borderline
Maria Bergström Socionom och sakkunnig RFSU
Vuxna barn som vårdar och hjälper sjuka föräldrar
Vi vill att varje 5 – åring som lämnar våra förskolor i Avesta kommun…
Unga med självskadebeteende – hur kan man hjälpa?
Leg psykolog/leg psykoterapeut
NEUROPSYKIATRISK COACH
Psykisk hälsa på 1177.se och UMO.se
Inlärningsmiljö för att öka motivation
Konsten att leda sig själv
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting
Sexuellt utsatta pojkar
Temadag om sexuell hälsa 13/ Del 5
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Depressioner hos barn Konferens Draken Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR.
Det kognitiva perspektivet (Kapitel 4)
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samverkan i partnerskap vid psykisk ohälsa !? 27 januari 2012 Birgitta Johansson Huuva Psykiatridirektör.
Välkomna!.
Ta ställning och handla!
Fitnesskultur i ur och skur Birgitta J Huuva Ordförande samverkansgruppen för Hälsofrämjande sjukvård ÖLL.
Vår tolkning av Förskolans Läroplanenfastställd december 2010
SKL och Socialdepartementets riktlinjer
Vara brottsoffer eller vittne
Dialektisk beteendeterapi
och anknytningsteorier i bakhuvudet!
Sammanställning av gruppdiskussioner på pers.ass.-kurs, Fyrbodal
”Lär dig säga jag och nej”
Nycklarna till framgångsrik stresshantering. Anmäld dig redan idag om du …: … känner att du provat allt och vill ha ”nycklar” som verkligen fungerar …
Funktionshinder i tiden 1-2 april, Stockholm Samling för social hållbarhet – åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland.
Forskarnas syn på normbrytande beteende Martin Karlberg Uppsala Universitet.
Riskgruppen kan karaktäriseras på följande sätt:
Nätmobbing/Cyberbullying
Sociala och kulturella fenomen Livsstilar och kroppsideal
Samtalsbehandling i primärvården
Självbild, självkänsla & Självförtroende
Barn och unga med diabetes, skolans delaktighet för att de ska må bra under skoldagen men också på lång sikt. Tomas Andersson Barnläkare diabetesmott Drotting.
Vad är en depression? Nedstämdhet eller minskat intresse eller glädje måste föreligga. Dessutom har man minst fem av följande symtom under samma tvåveckorsperiod:
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I FÖRSKOLEVERK-SAMHETEN
Kriser Vad är en kris? Följande kännetecken brukar användas att definiera en ”normalkris”   Individen upplever att något viktigt behov är starkt hotat.
Livsstil och återhämtning
Lägesrapport från programberedningen Landstingsfullmäktige juni 2009.
Verksamhetschef BUP, Sunderbyn
Vem är Benny. Vem är Benny Uppgift: Läs texten Vem är ”Benny”? Hur ska ni förstå Benny? Försök förklara hans handlingar utifrån berättelsen? Hur reagerar.
Selfmutilation behaviour Self injourious behaviour Cutting
FRIVILLIG SEXUELL EXPONERING PÅ INTERNET BLAND UNGA Pernilla Nigård Doktorand vid Malmö högskola Föreläsning för Ungdomsstyrelsen September 2010.
Sjuka barn – vad behöver barn och föräldrar?
Kognitiv psykologi Tänk på en situation när det gick riktigt bra för dig. Varför gick det bra? Tänk på en situation när det gick riktigt dåligt för dig.
Överenskommelse mellan Regeringen och SKL Prioriterade grupper Barn och unga år som har, eller riskerar att utveckla, psykisk ohälsa Personer.
Barnmisshandel ur socialtjänstens perspektiv
Autism och Asbergers Syndrom
Mental hälsa.
Barn och stress.
Aktiviteter i det dagliga livet/ Äldre med Depression
Barn som växer upp i familjer med våld
1 Att upptäcka våld mot barn - om rutinfrågor inom elevhälsan Karin Blomgren Tematisk rådgivare/Sakkunnig Rädda barnen.
Arbetet med våldsutövare. Medverkan - Familjefrid i GGVV Rei Malmros.
Utbildningsmodul Svenska Röda Korset
Depression hos barn och ungdomar
Psykiskt funktionsnedsättning
Karin Elardt leg psykolog Barn- och ungdomspsykiatrin Nässjö
ISABELLA LILJEBLAD BEHANDLARE MEDVERKAN FAMILJEFRID
DBT-influerat förhållningssätt på BUP-akutenhet i Göteborg
Anna Ohlis, överläkare, DBT-teamet BUP Stockholm,
Presentationens avskrift:

Unga med självskadebeteende – hur kan man hjälpa? Maria Malmberg Psykolog på BUP-kliniken i Örebro USÖ 120508

Innehåll VAD är självskada? VEM/VILKA självskadar? HUR MÅNGA? – kort om forskning HUR uppkommer det? VARFÖR självskadar man? HUR kan man hjälpa?

VAD är självskadebeteende? Kulturella uttryck Tvångsmässigt Vid psykos Stereotypt självskadande (vid t.ex. autism) Impulsivt självskadande

VAD är självskadebeteende? ”Självskadande beteende är en handling som personen använder för att hantera starkt smärtsamma tankar, känslor eller situationer. Genom att skada sig själv kan personen må bättre för en stund och vara förmögen att bemästra sitt liv. (Thorsen 2006)” ”--- Smärtan gör det möjligt att fortsätta leva istället för att dö.” Ur: Øverland: Självskadebeteende (2010)

VEM/VILKA självskadar? Tonårsfenomen? annars del av svårare problematik Om man fortsätter har man ofta självmordstankar och gör självmordsförsök

Svårigheter att hantera motgångar Negativ självbild och kroppsuppfattning Övermäktiga krav: för många val Otillräckligt stöd i nätverket Brist på sysselsättning Inte känna sig behövd

Psykisk ohälsa? Ibland är självskada en del av: Depression Emotionellt instabil personlighetsstörning Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) Bipolär sjukdom ADHD

HUR MÅNGA? Vad säger forskarna? Internationellt: 10% av flickorna och 3% av pojkarna i åldrarna 13 – 18 år har självskadat under senaste året.

Vad säger forskarna? Forts… Socialstyrelsen 2004: Vad vet vi om flickor som skär sig? Mer vanligt i storstäderna För många en strategi Många på väg ur systemet Många utsatta för övergrepp/kränkning Ca var 3:e av flickor som söker BUP

Vad säger forskarna? Forts… Enkät Halland (2001): 10% av flickorna, 5% av pojkarna (13 – 18 år) Studie på skolor i Lund (2006): låg självkänsla, låg medveten närvaro har samband med självskadebeteende Studie i Lund forts (2009): Pojkar! Negativ relation till föräldrar. Grubblande och negativ syn på sig själv och sin situation

Vad säger forskarna? Forts… Studie i Lund (2010): 21% av flickorna och 16% av pojkarna upprepat självskadebeteende Stort mörkertal – att skära sig är vanligast, men sällan det man söker för

Samhällsfenomen? ”Du kan bli vad du vill – om du bara vill tillräckligt!” Stressade föräldrar, otillräckligt vuxenstöd ”Omänskliga” kroppsideal

Internet – på gott och ont Minskar isolering och ensamhet Men kan också normalisera och bromsa i sökandet efter effektivare metoder för att klara livet.

Bio-social teori Bio Social Personen har en medfödd känslomässig sårbarhet: Känslig för intryck Reagerar snabbt Svårt att återgå till neutralt känsloläge Social Möter en icke-bekräftande omgivning som förmedlar att man tänker eller känner ”fel” ”Så kan man inte tänka.” ”Bit ihop.” ”Varför blir du alltid så upprörd?”

Vilket leder till… Otillräckliga strategier för att hantera det jobbiga Trycker undan negativa känslor Litar ej på egna reaktioner Vet inte vad man känner Vet inte vem man är Problem i relation till andra

VARFÖR självskadar man? Ta kontroll Straffa sig själv Renande känsla Göra overkligheten verklig Göra verkligheten overklig Fastnar i ond cirkel

Man gör det som fungerar! … om än bara på kort sikt!

HUR KAN MAN HJÄLPA?

Liten känsloskola För att förstå oss själva och vår omgivning Veta hur vi ska bete oss Information för effektivare samspel Lär i samspel med andra Vulkaner och filbunkar

Skyddsfaktorer God självkänsla, sund självbild God förmåga att hantera känslor Bra relationer Självtillit Någon ”förtrogen” Autonomi Mindfulness

HUR kan man hjälpa? Våga fråga – fånga upp snabbt Fokusera på måendet Hantera egna känslor/reaktioner Identifiera sårbarhet/tidiga signaler Rutiner hjälper Fysisk aktivitet hjälper Kris-lista? Sök hjälp vid behov

I skolan Kunskap Stöd i arbetslaget Gå igång ”lagom” HYSTERI vs. ALLTFÖR NEUTRAL Förhindra ”smitta” Handlingsplan

Varningsklockor Skolfrånvaro ”Deppiga” texter Isolering Fysiskt och sexuellt riskbeteende Alkohol och droger Mobbing

Behandling Mer forskning!!! Många verktyg i verktygslådan Involvera föräldrar Psykoedukation Arbeta med kroppsuppfattning Medveten närvaro

Våga tro att förändring är möjligt! Ge hopp! Ha tålamod! Våga tro att förändring är möjligt!

Boktips! Svein Øverland: Självskadande beteende. Studentlitteratur, 2010. Per Straarup Søndergaard: När livet gör ont. Gothia förlag, 2008. Lars Fjellman: Självskadande och suicidalt beteende hos ungdomar. Liber, 2010. Anna Kåver: Himmel, helvete och allt däremellan. Natur och Kultur, 2009.