Närståendes synpunkter på över-dödligheten vid psykisk sjukdom Harald Wilhelmsson, ordförande Schizofreniföreningen i Skåne

Somatisk översjuklighet och för tidig död vid psykiska sjukdomar Den fysiska hälsan hos personer med schizofreni och liknande psykoser är eftersatt och de drabbas ofta av sjukdom och alltför tidig död Personernas situation är mycket komplex Vi är i Sverige inte bra på att möta personer med komplexa problem på ett humanitärt sätt Våra organisationer är alltför uppsplittrade och oöverskådliga utifrån den enskildes perspektiv

Hur lever de som drabbats av schizofreni och liknande psykoser? (1/3) Det totala antalet drabbade ca 75 000 i hela riket Varje år insjuknar ca 1 000 personer i schizofreni Det finns ca 43 000 personer (Skåne ca 6 000) som har så allvarliga funktions-nedsättningar att de har stora svårigheter att leva ett normalt liv utan hjälp och stöd

Hur lever de som drabbats? (2/3) Psykosvården I Skåne har kontakt med ca 1700 med schizofreni o liknande psykoser Rättspsykiatrin har kontakt med ca 350 personer Vad vet vi om de andra ca 4000 I Skåne? Ca 1000 vistas på uppdrag av kommuner i privata sk HVB-hem i Skåne och Småland Okänt antal vistas I bostäder med viss tillsyn Ca 900 lever som hemlösa

Hur lever de som drabbats? (3/3) Några får behandling hos primärvården, privat psykiatri som drivs på entreprenad eller hos privatpraktiserande läkare Ett okänt antal lever mycket isolerade i enskilda bostäder som skygga och rädda (ca 500 personer) Ett okänt antal lever med anhöriga som huvudsaklig kontakt och stöd

Sviktande fysisk hälsa Orsakerna till den sviktande fysiska hälsan och den alltför tidiga döden finns troligen i en kombination av faktorer som t ex själva sjukdomen kognitiva funktionsnedsättningar biverkningar av mediciner (Metabolt syndrom m fl) brister i levnadssituationen (Fattigdom, ensamhet, sysslolöshet, isolering, hemlöshet, missbruk) diskriminering från myndigheter och vårdansvariga stigmatisering av personer med psykiska sjukdomar

Hur skall vi angripa ett så komplext problem? Socialstyrelsen vill ju fortfarande inte uttala sig närmare om dödsorsakerna Vi vet alldeles för lite om levnadsförhållandena för att kunna angripa problemet rationellt Vi behöver en studie av levnadsförhållanden som når hela gruppen om 75 000/ 43 000 personer Vi behöver även veta vad de själva anser om sin situation?

Vad kan vi göra på kort sikt? (1/2) Tillämpa befintliga program (SPFs kliniska riktlinjer, SoS nationella riktlinjer etc) Årliga hälsokontroller av alla 75 000/ 43 000 Adekvat behandlig för fysiska sjukdomar Livsstilspåverkande insatser (tex utbildning, hälsocoacher etc) Stöd från personligt ombud till alla som accepterar sådant stöd (Ytterligare ca 6 000) Tillämpning av lag om samordnad individuell plan från 2010

Svenska Psykiatriska Föreningens riktlinjer ”Att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom” Svenska Psykiatriska Föreningens riktlinjer Anamnes Mät hereditet eller känd hjärt-kärlsjukdom, diabetes symptom på diabetes, hjärt-kärlsjd, ev thyreoidearubbning, kron obstruktiv lungsjd, prolaktinrubbning rökning, kosthållning, fysisk aktivitet, upplevd hälsa Status inkl tandstatus längd/vikt Midjeomfång Blodtryck fP-glukos ev HbA1c Lipidstatus ev screening av thyreoideastatus, lever/njur-prover, elektrolyter, prolaktin, blodstatus och EKG Gothefors et al “Swedish clinical guidelines - Prevention and management of metabolic risk in patients with severe psychiatric disorders” Nordic J Psychiatry, augusti 2010 9

The IMPACT study - motivating a change in health behaviour MINT – Metabol Intervention

Vad kan vi göra på kort sikt? (2/2) Korrigera en del oklara ansvarslägen mellan bl.a primärvård, psykiatri och socialtjänst Psykiatrin/psykosvåden/rättspsykiatrin måste ta sitt ansvar även för den fysiska hälsan hos sina patienter Varje enskild psykiater måste ta ett ansvar även för den fysiska hälsan hos sina patienter Sluta upp med att skriva ut patienter till t ex härbärgen, utevistelse, HVB-hem etc och i stället ta initiativ till en samordnad individuell plan och lösa problemen i samverkan före utskrivning

Lite svårare frågor Dödligheten kan troligen inte påverkas i grunden utan ändrade relationer mellan behandlande personal och de drabbade och deras anhöriga. Detta kräver både utbildning, ändrad attityd och nytt beteende hos all personal Vi behöver att socialtjänsten tar ansvar för att söka upp etablera relation och att skaffa sig kunskap om hela gruppen Vi behöver en socialtjänst som tar ansvar för dem som inte själva kan ta ansvar för sina fysiska och psykiska hälsa och inte själva klarar av att söka vård

Lite svårare frågor Vi behöver inse att de drabbade och deras anhöriga redan lever ute i samhället men att vård och service ännu inte fullt ut har hunnit anpasss sig till detta Vi behöver inse att den institutionella eran för psykiatrisk vård lider mot sitt slut men att nya institutioner håller på att etablerats Vi behöver inse att den patriarkala eran där vådpersonalen ensam hade kunskap och bestämde vad som var bra och vad som gällde lider mot sitt slut Helt nya former för att distribuera service, stöd, vård och rehabilitering håller på att växa fram I Norden. -Samhällsbaserade former som möter och respekterar de drabbade och deras anhöriga på ett helt nytt sätt.

Vad behöver vi på längre sikt? (1/3) Erfarenheterna från de 20 år som gått sedan Riksdagen 1994 beslöt om Samhällsintegration på lika villkor Förbättrad rättslig status med ökat inflytande över sina liv och över service, stöd vård och rehabilitering är inte så bra Det är uppenbart för alla att tillämpningen av nuvarande lagstiftning inte har förmått skydda de drabbade individerna Grundlagsstadganden och innehåll i internationella konventioner har inte heller gett tillräckligt skydd

Vad behöver vi på längre sikt? (2/3) En lagstiftning som har till uppgift att långsiktigt skydda de mest utsatta från att Marginaliseras Diskrimineras Institutionaliseras utnyttjas sexuellt och ekonomiskt m fl av andra starkare personer/organisationer i samhället Utveckla en allt kortare livslängd

Vad behöver vi på längre sikt? (3/4 En lagstiftning som stärker de drabbades rättsliga ställning I samhället och som tar avstamp i grundläggande stadganden som rör mänskilga rättigheter och innehåll i internationella konventioner

Vad behöver vi på längre sikt? (4/4) Ett storskaligt genomförande av nya former för distribution av service, stöd, vård och rehabilitering till personer som drabbats av allvarlig psykisk sjukdom/funktions-nedsättning. FACT, ACT, CM, resursgrupp etc En samhällsbaserad vård och service där organisationer i samverkan förmår möta individer med komplexa problem och hjälpa dem att leva i samhället.