Europeiska socialfonden Enligt utkast till program december 2013

Bidra till en väl fungerande arbetsmarknad och en varaktigt ökad sysselsättning. Övergripande mål för det nationella programmet för socialfonden :

Nytt i Europeiska Socialfonden Tydligt uppdrag att förändra/stärka den nationella arbetsmarknadspolitiken, stärka arbetsmarknadens funktionssätt. Närmare samarbete mellan Arbetsförmedling, Försäkringskassa med flera Stärka kopplingen mellan arbetsmarknad och utbildning Målgruppen för po2 kan vara med i po1-projekt Anställda kan vara med i po2 projekt Samverkan mellan fonder

• Brett, många möjligheter • Delar som inte är beskrivna, t. ex. medfinansieringen • Fler ändringar kommer • Beslut preliminärt i mars Programutkastet

Sverige i förhållande till Europa 2020-målen Smart tillväxt • Sveriges investering i forskning och utveckling runt 3,4 procent av BNP, över EU-genomsnittet • Andelen som har eftergymnasial utbildning ligger på 47,5 procent i åldersgruppen år (54,5 kv/40,6 m), över Europamålet på minst 40 procent • Andelen unga skolavhoppare år är 6,7 procent (5,4 kvinnor/7,9 män), under Europamålet på högst 10 procent

Sverige i förhållande till Europa 2020-målen Hållbar tillväxt • Sverige klarar minskningen av utsläpp till 2020 • Andelen förnybar energi är redan på 48 procent i Sverige. • Klarar även minskningen i energianvändningen

Sverige i förhållande till Europa 2020-målen Inkluderande tillväxt • Sysselsättningsgraden i Sverige (kvinnor och män) är 79,4 procent, det vill säga 4,4 procentenheter över EU- genomsnittet. Även kvinnors sysselsättningsgrad är högre än EU-målet • Sysselsättningsgraden för utrikesfödda (kvinnor och män) är dock bara 58 procent (lägre för kvinnor än män)

Sverige i förhållande till Europa 2020-målen Inkluderande tillväxt Andelen i riskzonen* för fattigdom eller social utestängning ska på EU-nivå minskas med 20 miljoner individer till Andelen i Sverige ska ligga på betydligt under 14 procent till *Riskzonen definieras som långtidsarbetslösa, långtidssjukskrivna samt de som är utanför arbetsmarknaden, heltidsstuderande inte inkluderade

Sveriges utmaningar Politiska viljan är att stärka arbetslinjen. • En utdragen lågkonjunktur som förstärkt vissa strukturella problem på arbetsmarknaden. • Långtidsarbetslösheten har ökat • Hög arbetslöshet bland unga men ofta relativt korta perioder

Sveriges utmaningar • Arbetslösheten bedöms ligga kvar på en hög nivå under 2013 och • Högre arbetslöshet bland män än bland kvinnor (finanskris och mansdominerade branscher) • Även hög bland unga kvinnor och män, en faktor är gymnasieutbildning som inte fullföljts

Sveriges utmaningar Matchningen på arbetsmarknaden behöver förbättras, bland annat genom att kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad förstärks Den demografiska kartan och kommande generationsväxlingar

Sveriges utmaningar Sjukskrivnas återgång till arbetslivet (fler kvinnor än män, nu ökade sjukskrivningar bland unga kvinnor) Ställningen i arbetslivet för kvinnor och män med funktionsnedsättning har ytterligare försvagats Utrikes födda kvinnor och män (utanför EU) har högre arbetslöshet och sämre tillgång till jobbrelaterade nätverk än inrikes födda. Utrikes födda kvinnor har högre arbetslöshet än utrikes födda män.

Kort presentation av programområdena Gemensamma utgångspunkter: - Stärka arbetsmarknadens funktionssätt - Stärka kopplingen mellan arbetsmarknad och utbildning Programområde 1 - Kompetensförsörjning Satsningar på omställning och kompetensutveckling med koppling till verksamheten och individens ställning på arbetsmarknaden. Programområde 2 - Öka övergångarna till arbete Satsningar på bland annat metodutveckling och/eller tillämpning av metoder i syfte att förstärka den nationella arbetsmarknadspolitiken.

Kort presentation av programområdena Programområde 3 - Sysselsättningsinitiativet för unga Insatser i form av metodutveckling och/eller tillämpning av metoder som är riktade specifikt till ungdomar inom Mellersta Norrland, Norra Mellansverige och Sydsverige (minst 25 % ungdomsarbetslöshet) Programområde 4 - Tekniskt stöd avser förvaltningskostnad för ESF-rådet/partnerskapen.

Gemensamma utgångspunkter för programområdena Jämställdhetsintegrering Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Hållbar utveckling Likabehandling och icke-diskriminering Transnationalitet Finansiera insatser för outvecklade områden som en projektansökare identifierat Arbetssätten/metoderna ska vara kostnads- effektiva, utvärderings- och tillämpningsbara

Medel kan användas för utvärderingar på programområdesnivå av resultat och effekter Insatser för analys och spridning av projektresultat samt insatser för stödja utvecklingsarbetet hos projekten (ungefär temagrupper och processtöd) ESF-rådet ska utifrån ovan föreslå eventuella förändringar av arbetsmarknadspolitiken Gemensamma utgångspunkter för programområdena

På lokal och regional nivå nämns kompetensplattformarna och arbetsmarknadsråd På nationell nivå ska samråd ske med Arbetsförmedlingen kring insatser. Även regeringsuppdrag kan bli aktuella Samverkan skall även ske med Försäkrings- kassan, SKL, Skolverket med flera myndigheter Gemensamma utgångspunkter för programområdena

Urvalsprinciper: • analytiskt väl grundade • väl förankrad bland berörda aktörer och • möjliga att tillämpa i den föreslagna kontexten Prioritering ges till insatser som förändrar: • den könssegregerade arbetsmarknaden • den demografiska utvecklingen på arbetsmarknaden Gemensamma utgångspunkter för programområdena

Programområdena anses genom sina mål och insatser bidra till: • Social innovation • Fattigdomsbekämpning • Förstärkning av geografiskt utsatta områden • Förändring av den demografiska utvecklingen Gemensamma utgångspunkter för programområdena

Genom sina programområden anses Socialfonden bidra till följande programöverskridande insatser: Gemensamma utgångspunkter för programområdena • Gemenskapsledd lokal utveckling (CLLD): utvecklingsinsatser för områden med upp till invånare (kan bli ännu lägre) kan ske i samfinansiering mellan Socialfonden, Regionalfonden, Havs- och fiskerifonden samt Landbygdsprogrammet. Obs! Mycket som fortfarande är oklart.

• Hållbar stadsutveckling: här kan samordning ske mellan Social- och Regionalfonden. Obs! Mycket som fortfarande är oklart. • Integrerade territoriella satsningar: även här kan samordning ske mellan Social- och Regionalfonden. Satsningen ska förstärka utvecklingen av ett specifikt geografiskt område utifrån flera tillväxtvariabler såsom arbetsliv, infrastruktur, utbildning etc. Obs! Mycket som fortfarande är oklart. Gemensamma utgångspunkter för programområdena

Jämställdhetsintegrering Alla delar av fondarbetet ska jämställdhetsintegreras Socialfonden ska använda Gender CoP:s standard, nödvändigt med stödstruktur för både Svenska ESF-rådet och projekten Reglerna för handläggning och information ska se till att kvinnor och män informeras, tar del och utnyttjar programmets åtgärder Mål på projektnivå Beaktar perspektivet genom att kvinnor och män, med utgångspunkt i programmets målgrupper och prioriteringar, samt projektets syfte, kan ta del av och utnyttja socialfondsmedlen utifrån förutsättningar och behov

Icke-diskriminering säkerställs genom programmets fokus på individer med svag förankring samt insatser för likabehandling inom programområde 2 Mål på projektnivå Beakta perspektivet i projektarbetet Likabehandling och icke-diskriminering

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar Tillgänglighetsarbetets fokus på att identifiera och undanröja hinder, bredda arbetsmarknaden ”arbetslivets funktionssätt” Utgångspunkt från den enskilda ”arbetsplatsen” Mål på projektnivå Beakta perspektivet genom att identifiera och undanröja hinder för tillgänglighet, involvera både personer med funktionsnedsättningar och nyckelpersoner i projektarbetet.

Hållbar utveckling En grön ekonomi – en ekonomi som har förmågan att generera resurser som ökar det mänskliga välbefinnandet och den sociala rättvisan samtidigt som miljörisker och användandet av ändliga naturresurser kraftigt reduceras Mål på projektnivå Att beakta hållbar utveckling genom att eftersträva social hållbarhet och en grön ekonomi och därigenom bidra till social inkludering och grön omställning i arbetsliv och samhälle

Transnationalitet Socialfonden kan samarbeta med EU-medlemsstaterna och tredje land Socialfonden kan knytas till insatser inom EU-programmet ”Kreativ Europa” Satsa på och koordinera interregionala och transnationella aktiviteter, där programmets målgrupper finns i minst ett annat medlemsland

Transnationalitet Riktade insatser för nyanlända kvinnor och män kan ske inom hela EU Upprättande av en EU-plattform med syfte att: • Utbyta erfarenheter kring transnationalitet • Bygga upp kapacitet och nätverk • Skapa en ram för transnationella utlysningar med urvalskriterier, tidplanering, gemensam uppföljning och utvärdering och så vidare

Transnationalitet Samarbetet inom programområde 1 och 2 ska företrädesvis ske inom ramen för Östersjöstrategin. • Flaggskeppsprojekt eller makroregional påverkan • Förutsätter fondsamverkan och samarbete mellan så många länder som möjligt • Särskilda utlysningar med kriterier och liknande. • Prioriteringar av projekt som har en östersjödimension

Programområde 1 Deltagare i kompetensinsatser: minst Deltagande företag inom området arbetsmarknad och utbildning: 100 Några nyckelord: • Fokus på arbetsmiljö och arbetsplatser, ledning och anställda • Verksamhetsrelevant kompetensutveckling • Behålla och skapa nya jobb • Förstärka kopplingen arbetsmarknad och utbildning, • Samordnade insatser (före detta samlingsprojekt)

Programområde 1 Icke-sysselsatta kan få del av insatserna, exempelvis verksamma i ideella organisationer, målgruppen för programområde 2 Metodutveckling och kompetensutveckling inom skolan

Programområde 1 Anställda är med under hela utvecklingsprocessen från analys till upplägg och genomförande! Arbetsplatsförlagt lärande riktat till ungdomar, tydligare engagemang från företag i utformningen av utbildningarna, mentorskap Utveckling av vuxenutbildning med koppling till yrkesintroduktion, företrädesvis i samarbete med branschorganisationer

Programområde 2 Deltagare: minst Insatserna ska riktas till unga (15–24 år), långtidsarbetslösa (mer än 12 månader) och personer som är eller har varit långtidssjukskrivna samt nyanlända invandrare. Några nyckelord: • Utveckla och tillämpa metoder • Samverkan med Arbetsförmedlingen • Individanpassning av insatserna • Socialt företagande, entreprenörskap och företagande... • Fattigdomsbekämpning

Programområde 2 Utbildning för sysselsatta i handledning/anpassning Lärlingsplatser Fokus på samordnade insatser (samverkan mellan kommun, hälso/sjukvård, Arbetsförmedling, Försäkringskassa, kriminalvård) kring fattigdomsbekämpning Underlätta för idéburna organisationer att söka stöd (hur göra?) Insatser för likabehandling och icke-diskriminering (att jämföra med PO )

Satsning på utvärdering och kostnadseffektivitet Programmet trycker på metoder/arbetssätt som är • Utvärderingsbara • Kostnadseffektiva • Tillämpbara ”Processtöd” och ”temagrupper” kan användas i alla programområden.

Satsning på utvärdering och kostnadseffektivitet Principerna likabehandling, tillgänglighet och jämställdhetsintegrering definieras på program- och projektnivå Utvärdering på olika nivåer: projekt-, kluster/utlysnings- och programutvärdering Satsningar på lärande utvärdering fortsätter och vässas Större fokus på utvärdering av effekter

Regionala handlingsplaner Handlingsplanerna ska utgå från de regionala analysunderlagen och samtliga programområden De utvalda tillväxtansvariga tar fram planerna i samråd med ESF-rådet Bred förankring: partnerskapen, arbetsmarknadens parter och berörda myndigheter och ideella organisationer Samverkan och samordning med Regionalfonden

Regionala handlingsplaner ESF-rådet säkrar att handlingsplanerna är i enlighet med programmet och bereder dem tillsammans med Tillväxtverket och Arbetsförmedlingen Övervakningskommittén avgör om planerna är inom ramen för programmet och dess intentioner Vid ändringar i planer, sker samma process som ovan.

Tack för idag! Louise Stiernström