Programförklaring Långsiktig skolutveckling i Väsby

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

Lust att lära - möjlighet att lyckas!
Granskningsområden Måluppfyllelse och resultat Tillsynen granskar inom detta område förskolornas måluppfyllelse gällande resultatet av förskolornas arbete.
Skola och arbetsliv i samverkan
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig
Lärgrupper som modell för verksamhetsutveckling inom BU
VÅGA VISA – musik- och kulturskoleverksamhet
Träddiagram - ett sätt att ta fram aktiviteter och prioriteringar för hur man ska jobba med ett visst område.
Hålltider för dagen 9.00 Kaffe 9.30 Inledning, start
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
UPPDRAG: •Revidera handlingsprogram om inflytande för barn och ungdomar •Skapa förutsättningar för att införliva barnkonventionen i Borås Stad Inflytande.
Kvalitetsredovosning  Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet  Prioriterade mål och åtgärder
VÄSTBAS TIDIGT – TILLSAMMANS Ett sätt att samverka kring barn och unga
Unga14 10 – 21 februari (v 7-8) sker en mätning av folkhälsa bland barn och unga.
Pedagogiskt ledarskap
Arbetsplan för skolbiblioteket
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig Vuxenutbildning Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2008, antagen.
Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa
SAMVERKANSAMVERKAN NY SKOLA – NY LÄRARUTBILDNING SAMVERKAN.
Våra farhågor 1.Adressen blir också fortsättningsvis ett misch-masch där uppdraget riktas till den professionella organisationen medan ansvaret för brister.
Hej och välkomna!.
Personalmötet april 2014 – Hanna Gadd
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samverkan i partnerskap vid psykisk ohälsa !? 27 januari 2012 Birgitta Johansson Huuva Psykiatridirektör.
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig Gymnasieutbildning Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2008,
Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap
Tillsammans kan vi förbättra resultaten i skolan Anna Ekström, Generaldirektör Skolverket.
Att främja närvaro – för alla elevers rätt till utbildning.
IUP Karin Wennbo Bilderna är från flickr
Den individuella utvecklingsplanen
Välkommen till ESF:s seminarium
Halmstads kommuns visionsstyrningsmodell
”Vi är bäst på att utnyttja de möjligheter den nya världen ger!” Strategi för framgång! Vi lyfter blicken! Bejakar förändring! Går på expeditioner!
Välkommen till årets Ordförandeseminarium 4 – 5 oktober 2014 Här möts vi som vill göra skillnad! 1.
1 Förordning 1997:702 Vem? Varje kommun, kommunal förskola, fritidshem, skola Kommun: skolformerna, förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg Andra huvudmäns.
Lokal arbetsplan Hedlunda skola Kunskaper, utveckling och lärande Barnen/eleverna ska känna sig trygga, respekterade och ha demokratiska värderingar.
Tidiga insatser för barn i förskolan
Känna till och ha provat metoder och verktyg för processledning
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
UNOS UNO FÖRÄNDRINGSARBETE NULÄGE.
Skolutveckling via digitala medier
Aktionsforskning en del av kvalitetsarbetet i Falköping
Kvalitetsredovisning Resultat för grundskola 1 Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2007 Antagen av Utbildningsnämnden.
Generella synpunkter Tydlig och mer lättöverskådlig struktur Bra med gemensam reglering för verksamhetsformer och huvudmän Bra att förskolan blir egen.
Ny skollag – reviderad läroplan för förskolan
BUN DAGAR Resultat- och Kvalitetsuppföljning
Modellområde psykisk hälsa barn och unga
Kvalitetsutveckling inom gymnasieskolans individuella program.
Hur väl verksamheten uppfyller nationella mål
EN PRESENTATION AV SPECIALPEDAGOGISKA INSTITUTET
Strategiska perspektiv på verksamheten
Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan
Kvalitetsgranskning 2010 Christina Lindh & IngBeth Larsson
Rektor/förskolechefens roll i införandet av ny läroplan
Synpunkter och klagomål kontra erfarenheter och upplevelser? Om vi tar emot patienter och personals erfarenheter och upplevelser som synpunkter och.
Case Aneby Kommun 20-22/ Hur ser Aneby kommuns vision ut kontra verkligheten, område förskolan?
Nämndplan 2015.
Skurup – en godbit av Skåne Skurup – en framgångsrik skolkommun Skurup, en av 16 kommuner i Sverige, som ingått i SKL:s.
Gott ledarskap a och o för skolan! Skolans (o)möjliga ledaruppdrag? Jenny Madestam.
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
Skolledarföreningen - för 2000-talets skolledare.
2015 års skolkommission Skolkommissionens delbetänkande Presentation den 17 augusti 2016.
Skolutveckling tillsammans, Topp
Stöd och anpassning av undervisningen för varje elev. Vad krävs?
Struktur för styrning och ledning i Göteborgs Stad
Park- och naturförvaltningen
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Förbättra klubbkvalitet
Personen från Skolverket
Kvalitetsanalys – förskola och skola i Nacka år 2017
Presentationens avskrift:

Programförklaring Långsiktig skolutveckling i Väsby Infracity 26-27 november 2013. Programförklaring Dokumentationen

Skolutveckling – tankar och associationer Involvera många… Öronmärkta utvecklingsmedel… Ge förutsättningar… Drar åt samma håll… Följer skollag och skolförordning… Högt ställda mål… Ta ansvar på samhällsnivå… Måltydlighet… Stabila förutsättningar… Ge eleverna förutsättningar att möta det framtida samhället… En skolkultur i Väsby, lärande och trygghet… Ledarskap och resurser… Barnen i fokus… Engagerade pedagoger… Framtidstro – arbetsro… Forskningsbaserad pedagogisk utveckling… Samarbete skola – näringsliv…

Trender som påverkar ”skolutveckling i Väsby” Internationell konkurrens, från hela världen Nationellt – försämrade skolresultat Tjejer klara sig bättre Fokus på forskning Professionalisering av lärarrollen Fokus på kompetens Allt mer av mätning och bedömningar Ökat fokus på segregationsproblem och på frågor om likvärdighet Ökad transparens/allt finns tillgängligt Kvalitetsledningssystem Ökad statlig styrning Rektorsrollen alltmer i centrum Lärarnas anställningsvillkor diskuteras Röstning med fötterna över kommungränser Ständig utveckling av undervisning och undervisningsformer

Situationsanalys – ”skolutveckling i Väsby” - Bruttolista IDAG  FRAMÖVER Starka sidor Engagerad personal som vill utveckling Många bra språkgrupper Skolvalet Utbildade rektorer och pedagoger Viljan från politiken och personalen Hög andel behöriga lärare Systematik, fokus på rätt saker Bred kompetens bland lärarna Samsyn i kommunen och nuläge En kommun med många stödjande resurser Väsby som tillväxtkommun Väsby som en kommun som vågar tänka nytt Vårt eget arbete – skolutveckling Möjligheter Nyttja den engagerade personalen Kommungemensamma kursplaner Jobbrotation och utbytestjänstgöring Använda spåkgrupperna mer Utnyttja kvalitetsledn systemet Bättre styra bostadsbyggandet Bjuda in friskolorna i kommungemensamt utveckl arbete Bättre systematik Använda nya arenor; sociala medier mm Ökat föräldraengagemang - vårdnadshavare Få en god gemenskap i frågan Uppmärksamma och använd nytänkandet Professionalisering av lärarrollen Läget mellan två framstående universitetsstäder Evidensbaserad utveckling Skapa grindvakt mot parallella processer Bättre profilering av kommunens skolor, inte minst gymnasiet Svaga sidor Studieresultaten Studieovana – socioekonomisk bakgrund Lärarnas förtroende för politiken – och – omvänt Lågt förtroende för skolan i samhället Låg skolpeng Otydlig organisation Låga förväntningar Socioekonomiska faktorer Lokalfrågan Skolkulturen och inställningen till skolan. Brister i ledarskapet på olika nivåer Lokalersättningssystemet Lärmiljön Brister i övergången mellan fsk-gr sk-gymn Arbetet med barn med särskilda behov Profilering av kommunens skolor, inte minst gymnasiet Vi nyttjar inte vår samsyn till att göra saker Hot Bristen på lärare Vi lyckas inte locka bra lärare Vi själva och våra mentala gränser Brist på behöriga kompetens personal och ledare Resursbrist Att vi inte klarar att ta emot nyanlända (språkutveckling, mm) Ytterligare försämring av skolkulturen Politisk osämja som äventyrar projektet Att vi inte lyckas i projektet och ger upp Vi klarar inte generationsväxlingen Ökad skolsegregation Projektet skapar parallella processer som stör. Närheten till Sthlm och Uppsala – konkurrens om lärare vid en icke gynnsam löneutv Negativ bild/självbild gör att vi får svårt att få med folk. Ökade skolbyten minskar stabiliteten

Situationsanalys – ”skolutveckling i Väsby” IDAG  FRAMÖVER Starka sidor Engagemanget Tillväxt i kommunen Grogrund för nytänkande På rätt väg – skolutveckling på gång Många bra lärare Många goda exempel Politisk enighet om behovet av förändring Möjligheter Samsyn och vilja till förbättring Nyttja kvalitetsledningssystemet Nyttja engagerad personal och nytänkande Nya arenor, sociala medier mm Utveckling tillsammans: kommun och friskolor Engagera elever och vårdnadshavare Profilering av skolor (gymnasiet) Evidensbaserad utveckling Professionalisering av lärarrollen Stödjande funktioner Mångfald Samarbete med näringsliv och högre utbildning Svaga sidor Resultaten Inställning till lärande Brist på förtroende i olika led Låga förväntningar Brister i ledarskapet på alla nivåer Arbetet med barn med särskilda behov Fysisk närmiljö Kommunikation mellan skolformer Hot Brist på behöriga och kompetenta lärare och ledare Våra mentala gränser Negativ självbild Resursbrist Inte klarar av att ta emot nyanlända Politisk osämja Ingen förändring…. Ökad skolsegregation Brist på projektsamordning Ökande skolbyten – minskad stabilitet

Skolutveckling i Väsby – Vision 2020 Bruttolista prioriterade punkter i gruppernas visioner Framgångsrik skolan med bra resultat Handling på vägen Goda förutsättningar organisatoriskt, miljömässigt, ledarskapsmässigt Stolthet Alla skolor är bra skolor Allas engagemang finns där Eleven i centrum Fortsatt uthållighet Alla aktörer är med – enighet om målen Behåll glittret hela vägen Engagerat, tydligt ledarskap i alla led Mer tid med eleverna Bättre nyttjande av IT Tidiga insatser Alla elever når målen efter sina förutsättningar

Skolutveckling i Väsby – Vision 2020 I Väsby har vi elevens bästa i fokus. I våra skolor når alla elever målen och Väsbyborna känner stolthet över skolan. Några av framgångsfaktorerna är Enighet om målet Allas engagemang, trygghet och tillit Engagerat ledarskap på alla nivåer Forskningsbaserad skolutveckling med tydlig uppföljning Höga förväntningar på alla nivåer. I Väsby har eleverna glittret i ögonen – från förskola till gymnasiet.

Skolutveckling i Väsby – Mål och aktiviteter 2014-2016 Mål 2014-2016: Alla elever klarar kunskapsmålen AKTIVITETER: Attitydförändring – involvera elever och vårdnadshavare i projektet, typ Open Space Tydliggöra struktur och uppdrag för kundvalskontor Förbättra dialogen med alla utförare Ledarutv program för alla skolledare i Väsby; ansvar, befogenheter, delegering, erfarenhetsutbyte… Tätare relationer mellan fristående aktörer, Väsby Välfärd och Kundvalskontoret Föräldrautbildningar. Samla … Samarbete med socialtjänsten – för snabbare handläggning vid akutsituationer Medborgardialog i budgetprocessen; vårdnadshavare och elever Ta fram en utbildningsplan…. Politiskt antagen och implementering Utmärkelser och pris – lärare m fl Ta fram en plattform för positiva exempel (Sthlm pedagog exempel) Se över resursfördelningssystem, ersättningsmodeller, lokalförsörjn, elever i behov av särskilt stöd Väsby läser. Väsby räknar. Nya projekt. Översyn av styrning&ledning av skolan i Väsby (inkl stödfunktioner) Plan för uppföljning av skolutvecklingen hos varje utförare/skolenhet. Inspirationsföreläsningar förbåde lärare, vårdnadshavare och elever Läxhjälp. Ta hjälp av näringsliv och lokalsamhälle Sprid goda exempel – använd sociala medier, t ex genom UVP

Skolutveckling i Väsby – Mål och aktiviteter 2014-2016 Mål 2014-2016: Alla elever klarar kunskapsmålen AKTIVITETER: Förändra organisationen så att mötesplatser finns mellan ”systemets” aktörer Projekt ”evidensbaserad skolutveckling” – samla alla utförare med stöd av utbildn nämnden Fördjupa analysen av orsaker…. Engagera aktörerna Rekrytera specialpedagoger Förstärk elevhälsoteamen Hitta olika sätt att jobba gemensamt i utvecklingsarbetet, inte minst lärare emellan Tydliggöra hela styr- och ansvarskedjan. Uppmärksamma särskilt ”övergångarna” mellan delarna. Webb-forum för vårdnadshavare – underlag från skolenheterna Engagera elevråden Skapa Väsbys råd för vårdnadshavare, under ledning av utb nämnden Sortera aktiviteterna så att det inte blir parallella processer som stör.

Projektets fortsättning, bl a Rikta informationen om 26-27/11 till elever och vårdnadshavare Börja med frågan ”Vad kan jag själv göra?”. Sprid budskapet; nu är det på gång. Projektplan tas fram (med programförklaringen 26-27/11 som grund). På remiss? Prioritering av projektets aktiviteter mm – låt gruppen vara med och tyck till. Bort med aktiviteter som inte leder till målet. Genomförande av aktiviteterna enl lista och prioriteringar av styr grp Dokumentationen tas vidare till de som inte var här. Fråga efter ytterligare synpunkter. Delprojekt och bemanning Återkoppling till kommunstyrelsen den 2 december och därefter som stående punkt på varje KS Plan för löpande kommunikation (plattform) med delaktighet, öppenhet och transparens som nyckelord. Enkelt, attraktivt, levande. Arena för återkommande dialog, inte minst för att lyfta goda exempel Återträff med seminariegruppen (26-27/11) med lägesrapport mm, i april

Skolutveckling i Väsby Upplands Väsby har haft projektupptakt för sitt fleråriga projekt ”skolutveckling i Väsby”. Vid projektupptakten medverkade ett femtiotal lärare och skolledare från friskolor och kommunala skolor, ledande förtroendevalda, chefer och specialister. Dessutom företrädare för lokalt näringsliv. Projektupptakten resulterade bland annat i en gemensam syn på nuläget för skolan i Väsby, en målbild för skolutveckling i Väsby år 2020 samt en rad aktiviteter att börja genomföra redan nu. Man var överens om att särskilt jobba för Att sätta eleven och elevens lärande i fokus Enighet avseende inriktningen på kommunens arbete med skolutveckling Allas engagemang, trygghet och tillit Engagerat ledarskap på alla nivåer Forskningsbaserad skolutveckling med tydlig uppföljning Höga förväntningar på alla nivåer och visa respekt för professionen. Dessutom ett stort antal aktiviteter där man inte minst hoppas engagera många elever och vårdnadshavare. Projektet går ytterst ut på att skapa bästa möjliga förutsättningar för elevernas lärande. Nu dras projektet igång på allvar. Ambitionen är att löpande informera om vad som sker i projektet och om de framsteg som görs inom skolan i Väsby.

Skolutveckling i Väsby – Mål och aktiviteter 2014-2016 Mål 2014-2016: Alla elever klarar kunskapsmålen AKTIVITETER: Bruttolista Utveckling av KVK-möten – möta alla huvudmän Ledarskapsprogram för alla skolledare i Upplands Väsby Lyfta fram duktiga lärare och arbetslag med ett årligt pris/utmärkelse på alla nivåer även förskolan. Utmärkelse till den som gjort en stor förflyttning. Attitydförändring: höga förväntningar/utbildningskultur hos elever och föräldrar genom Open space-upplägg etc. Snabb och regelbunden uppföljning Tydliggöra strukturen och …..i KVK, tydlig information till alla utförare Rutiner för att tidigt upptäcka elever som inte når målen Beslut om mål. Förankring av mål på alla nivåer 100 punkter för en bra skola i UV Politiken sätter får mål som kommuniceras i alla led Skapa stipendier/belöningssystem för eleverna Respekt för professionen ex att tjänstemän ska utforma resurssystem etc likväl som att skolan får anställa personal KVK ska kommunicera med alla aktörer och visa en tydlig organisation och struktur

Skolutveckling i Väsby – Mål och aktiviteter 2014-2016 Mål 2014-2016: Alla elever klarar kunskapsmålen AKTIVITETER: Bruttolista Inför rutiner för att upptäcka elever med bristande kunskaper tidigt i alla skolor Se över aktiviteter för att stärka ledarskapet ex. bildandet/utnyttjandet hos främst rektorer av nätverk (ansvar : KVK) Skapa en portal för positiva exempel ex. små filmer kring inspiration liknande Stockholmspedagogen (ansvar: kommunikationsansvarig) Skolportal och lynk måste fungera (ansvar: VV) Översyn av resursfördelningssystem gällande utjämningssystem, stödsystem (ansvar: politik fördelar uppdrag) Kommunikation kring ansvarsfördelning KVK och VV (Ansvar: politik och kontorschefer) Arbeta igenom överlämningen mellan skolor och stadier (Ansvar: KVK) Undersök möjligheterna att avlasta rektorerna. Ev. ”släpande informationsinhämtning” ”Väsby läser”, ”Väsby räknar” – alla elever läser ett visst antal böcker per år (rektorer) Utredning kring lokalförsörjning oh målpeng (politiker fördelar uppdrag till KVK) Tema bemötande: ledarskapsutbildning – medarbetarskapet. Process fokus (allas ansvar)

Skolutveckling i Väsby – Mål och aktiviteter 2014-2016 Mål 2014-2016: Alla elever klarar kunskapsmålen AKTIVITETER: Bruttolista Innovationspris/utbildningspris Kvalitetsledningssystem för de som önskar Utbildningsinsats skolkultur: vänd blicken inåt, synvända och lägg inte problemet på eleven Behov av ökad systematik av resultat/uppföljningsverktyg Tydlig …av resultaten (8) Mer bred, gemensam dialog t.ex. temainriktade möten/workshops Arbeta i grupper för att bryta barriärer – tvärgrupper Kommunikation mellan delarna i systemet – tydlighet KVK: vilka är vi, vad gör vi Metoder för tidig upptäckt Rutiner för överlämnade, överlämnandeplan Utbildningsplan  resultatet av detta Uppföljning av detta. Fokus på resultatet. Medborgardialoger (kanalisera kreativiteten och engagemang). Tydlig struktur, processledare externa ”Engagemangsbudget” per skola  lärare, elever. Krav på återkoppling

Skolutveckling i Väsby – Mål och aktiviteter 2014-2016 Mål 2014-2016: Alla elever klarar kunskapsmålen AKTIVITETER: Viktigt att stödja de som tar initiativ. Ansvar – befogenheter (tydlighet från båda håll) Tydligt ledarskap. Löpande ledarutbildning Tydligt vem som bestämmer vad rektor lyfter Höga förväntningar på all anivåer Väsby pedagogpris Tid för lärarna att nätverka, workshops på planeringsdagar. Positiv bekräftelse. Läsprojekt Sortera i siffrorna. Vad säger statstiken Ett värde i att göra lika (ex. skriftliga omdömen) Viktigt att tydliggöra alla kontors uppdrag. Ex. Vad gör KVK? Viktigt att alla skolor kommer samman! Ex. bedömningsdagar Fler specialpedagoger på skolorna Riktade föräldrakurser (dyslexi, gränssättning) Samarbete med socialtjänsten Engagera elever och föräldrar i skolutveckling (vara försiktiga med just detta)

Skolutveckling i Väsby – Mål och aktiviteter 2014-2016 Mål 2014-2016: Alla elever klarar kunskapsmålen AKTIVITETER: Bruttolista Kompetensutveckling för ledare (ansvar: skolhuvudmännen tillsammans) Administrativt och juridisk stöd – VV Kompetensutveckling för lärare, betyd och bedömning (rektor/lärare) Skapa goda arbetsvillkor/arbetsmiljö (hela kedjan) Återrapport studieresan (Eva Dahlgren) Gemensam nyckel som beskriver hur det går för eleverna (KVK leder arbetet) Kontinuerligt samarbete mellan fristående och kommunal utförare, ämnesvis och bedömningsdelar (rektorer) Tydliggöra ansvarskedjan (KVK) De nationella målen finns med men behöver tydliggöras Elevråd Aktivt föräldrastöd engagera t.ex. open space (rektorer) 100 åtgärder för en bättre skola i Väsby. Avbockning när det är klart, löpande uppföljning Pris/innovationspris för lärare, förnyelse i undervisningen Större delaktighet i beslut ev. medborgarbudget/skolenhet Gemensamma kursplaner per ämne för att förenkla utbyte och flytt av elever mellan skolor Tisdbegränsning av förstelärareförordnadet så att fler kan få delta i skolutv.arbetet. Även rektorers tjänster

Skolutveckling i Väsby – Mål och aktiviteter 2014-2016 Mål 2014-2016: Alla elever klarar kunskapsmålen AKTIVITETER: Bruttolista Se över lokalersättningssystem som stödjer Socioekonomisk resursfördelning, se över Särskilt stöd, se över Tydliggöra/förändra roller, organisation, ansvar. Minska förtroendeklyftan, bygga förtroendekapital Evidensbaserad skola – socialtjänst Gemensamt målarbete (övergripende) med skolans aktörer Grindvakt fram, inte kosmetika Utveckla utförarmötena, mer action på utveckling – fatta beslut? Förhållningssätt för ”skolväsby” Skapa förutsättningar för ständig kompetensutveckling för pedagoger Skapa kommunikationsvägar och sätt för bred förståelse – båda vägar