Hög kvalitet?? Hög kvalitet – förutsättning för barns lärande och utveckling – vad är hög kvalitet i förskolan? Barns bästa – en god start i livet! Internationellt perspektiv - olika program och läroplaner Mål – inga mål, olika teorier och synsätt med konsekvens för lärarens professionella agerande Hur bidrar förskolan i Sverige till barns lärande - vad sker med barnet?
Samlad forskning Förskoleerfarenhet är bra för barn och bidrar till barns allsidiga utveckling och lärande Barn från sårbara socioekonomiska förhållanden gynnas bäst av förskolor med hög kvalitet, professionella lärare och av att vara i grupper med barn från skilda socioekonomiska bakgrunder. Oftast har dessa barn lärare med lägre utbildningsnivå Hög kvalitet i förskolan bidrar till bättre kognitiv och social utveckling och lärande hos barn Motstridiga resultat om barns vistelsetid och start i förskola: tidig förskolestart är mer gynnsam för barns lärande Föräldrarnas delaktighet viktigt
Samlad forskning – forts. Läroplan och pedagogiken påverkar förskolans kvalitet: Tydliga mål och strategier för lärande är väsentligt för barns lärande Professionella och kompetenta lärare - som interagerar med värme och skapar ett ömsesidigt och hållbart tänkande mellan sig och barnen Förskoleverksamheten - är en blandning av lärar- och barn initierade aktiviteter Föräldrar - vad föräldrar gör tillsammans med sina barn är viktigare än deras utbildningsnivå och inkomst
Pedagogisk kvalitet Pedagogisk kvalitet - Ett mångdimensionellt pedagogiskt fenomen av samvarierande aspekter och definieras: Ett multidimensionellt pedagogiskt fenomen där interagerande aspekter konstituerar en lärandemiljö som på olika sätt bidrar till människors/barns möjlighet att lära och utvecklas i förskolan och skolan. Dessa aspekter är dels konstituerade av hållbara kvaliteter, dels av föränderliga och dynamiska kvaliteter, vilka är intersubjektivt överenskomna och subjektivt erfarna beroende på perspektiv, tid och kontext. Sonja Sheridan
Pedagogisk kvalitet ett interaktionistiskt perspektiv Pedagogiskt kvalitetsarbete handlar om perspektivtagande och att ha kunskap om vad kvalitet innebär i förskolan och skolan Pedagogisk kvalitet utvecklas och gestaltas i interaktionen mellan människor och mellan människor och omgivning Pedagogisk kvalitet i förskolan skapas i skärningspunkten mellan det individuella och det kollektiva där: läroplansmålen utgör riktning för barn och ungdomars lärande barn och ungdomar ges möjlighet att utveckla egna mål och intressen Fokuserar barns förutsättningar till lärande i förskolan och skolan Fokuserar på vad och hur barn lär i förskolans och skolans kontext
Pedagogisk kvalitet och barns lärande Vad karaktäriserar en lärandemiljö av hög pedagogisk kvalitet i förskolan? Hur lär barn och vad förväntas barn utveckla kunskap och förståelse om i förskolan? Hur stimulerar och utmanar lärare barn i förskolan för att de skall kunna gå vidare i sitt lärande? Vilka förutsättningar ges förskolan att bedriva en verksamhet av hög pedagogisk kvalitet? Vad är relationen mellan förskolans pedagogiska kvalitet och barns lärande?
Utvärderingar av förskolans arbete läroplanens intentionella nivå och lärarnas egna målformuleringar hänger oftast inte samman med genomförda aktiviteter, dvs. realiseringsnivån dokumentation och utvärderingar bildar en egen entitet där det som utvärderas inte alltid är det som varit fokus i arbetet med barn Utvärderingens fokus är på barn istället för att vara på förskolans pedagogiska kvalitet
Att utvärdera förskolans pedagogiska kvalitet? Vad innebär det att utvärdera verksamhetens pedagogiska kvalitet istället för enskilda barn? Hur kan pedagogisk kvalitet observeras och urskiljas i pedagogiska processer i förskolan? Hur kan pedagogisk kvalitet dokumenteras, utvärderas och utvecklas i förskolan? Vad innebär kvalitetsarbete?
Samhällsdimension Betraktad utifrån olika perspektiv: Rådande samhällsdiskurser Krav och förväntningar Kvalitetsproposition och Allmänna råd för utvärdering av förskolans kvalitet? Måldokument och riktlinjer Resurser och förutsättningar?
Lärardimension Betraktad utifrån lärarperspektiv och lärares perspektiv: Attityder och värderingar Syn på lärande och kunskap Kompetens och förhållningssätt
Barndimension Betraktad utifrån barnperspektiv och barns perspektiv: Syn på barn, stödja och utmana barn, föra barns talan, strävan att närma sig barns perspektiv Barns eget perspektiv, delaktighet och inflytande
Lärares utmaning Att förena barns egna intressen och intentioner att lära med samhällets mål på ett sådant sätt att barn utvecklar lust till livslångt lärande
Verksamhetsdimension Betraktat utifrån perspektiv på: Strukturella aspekter Pedagogiska processer Måluppfyllelse
Måluppfyllelse Barns lärande ska ses i relation till läroplansmålen och de förutsättningar barn har haft att lära i förskolan Förskolans bidrag till barns lärande
Verksamhetsperspektiv Samhällsperspektiv Barnperspektiv Strukturella aspekter Måluppfyllelse Pedagogiska processer Föräldraperspektiv Verksamhetsperspektiv Interaktion Barn/Barn Interaktion Lärare/Barn Lärarperspektiv
Planering - observation - dokumentation - utvärdering och utveckling av kvalitet i förskolan Samhällets förändringsprocess Lärares lärandeprocess Barns och ungdomars lärandeprocess Verksamhetens förändringsprocess Sonja Sheridan
Barns tidiga lärande Syfte: Studera lärandemiljöer i förskolan och hur dessa bidrar till barns lärande
Vad vill vi uppnå Varför en svensk longitudinell studie? Den svenska studien i förhållande till andra longitudinella studier förväntas bidra med kunskap om….
Lärandemiljö- barns lärande Lärandemiljön: Antal barn, lärarnas kompetens och förmåga att arbeta målmedvetet, den fysiska miljöns utformning, kamratskap mellan barn Barns lärande studeras specifikt utifrån deras: kommunikativa, matematiska, estetiska och sociala/etiska kompetenser
Begrepp som skall beaktas i relation till varje lärandeområde: Identitet (kön och jämlikhet) Samvarokompetens (lyssna, uttrycka sig, ömsesidighet) Resilience (motståndskraft, uthållighet, självständighet) Kreativitet (fantasifull, idérikedom, överskridande)
Studiens uppläggning HT-05 Välja och påbörja samarbete med 40 förskolegrupper Göra kvalitetsbeskrivningar av förskolans verksamhet (ECERS) VT-06 Påbörja datainsamlingen med alla barn som 2006 fyller 2 år Enkäter till föräldrar och lärare Följa barnen inom olika kompetensområden