Den entreprenöriella skolan: från ledarskapet till det individuella programmet. Bengt Johannisson Växjö universitet/Högskolan i Jönköping Presentation vid ESBRIs utbildningsdagar november 2008

Aktuella bilder av världen •En digital revolution •En tillvaro präglad av nätverkande med kreativitet som ideal •En ny upplevelseindustriell era •En glokal världsordning •En värld i ständig tillblivelse

Roger Säljö: Den svenska skolan måste bli mer entreprenöriell! •Man måste utgå från elevens vardag och intressen – och de är olika (Dewey) •Läraruppdraget är ett utvecklingsuppdrag •Digital kompetens en förutsättning för ett aktivt medborgarskap •Vi förstår och hanterar problem i deras (praktiska) sammanhang, inte akademiska •Skapande, entreprenöriellt kunskapande, inte kunskap som grund för skolning

I skolans värld härskar ordning och oordning/underkastelse •Skolans ursprungsidé som en discipline- ringsanstalt lever kvar i skolans praktik •Bilden av världen görs problemfylld – från PBL till individuella program •Hierarkisk ordning genomsyrar skolans verksamhet •Lärarutbildningens storebrorskomplex i högskolemiljö nedvärderar praktiskt kunnande

Föreställningar om entreprenörskap •Företagande på marknaden •Proteströrelse i samhället •Företagsamhet i vardagen

Entreprenörskap som lärande •Se tillvarons ständiga förändringar som ett naturligt tillstånd – och se sig som delaktig i dem •Bejaka att i skapande processer är varje situation särskild och att nya grepp måste formas i dialog •Skapa genom att dra paralleller, analogisera, och handfast imitera på ett kreativt sätt •Se entreprenörskap som tusenkonstnärskap – att taga vad man haver och ordna i nya mönster •Söka utmaningar i takt med att erfarenheter görs och insikter vinns

I barnens värld härskar den lekande, sociala och omtänksamma människan •Barn är besjälade, initiativrika, interaktiva och ansvarsfulla – i alla tider, på alla platser •Eldsjälar i (hög)skolan får sin kraft och lust i samvaron med eleverna/studenterna •Skolans utmaning är inte att frammana entreprenörskap utan att värna om det entreprenörskap som barn och ungdomar lever med och av.

Skolans utmaningar som arena för lärande och entreprenörskap •På lägre stadier – bejaka barnens naturliga och vardagliga företagsamhet •På högstadiet och gymnasiet – kanalisera protestens intressen in (affärs)projekt •På högskolan – utmana kunskapandets formella ordning med praktik och nätverkande på väg in i företagande

Skolledarskapets dimensioner •Se och bejaka individen – läraren såväl som eleven •Få jobbet gjort i klassrummet •Frammana och underhålla förändringsorientering •Värna om skolans öppenhet mot samhället

En skola i (lokal)samhällets intresse •Ser barnens vardagsliv som mål och medel i lärandet •Praktiserar entreprenörskap som medborgarskap - individuellt initiativ och kollektivt agerande •Öppnar upp skolan för samhället – såväl i det dagliga ‘inre’ arbetet och som medskapare av en lokal identitet

Budskap •Tydliggör företagande som bara EN sida av entreprenörskapet •Bejaka entrenörskapet som något lekfullt och lustfyllt i lärargärningen •Se kunskapande mer som utveckling av elevers självtillit och intressen än som en förmedling av etablerade ‘sanningar’ •Gör skolan till centrum i den glokala byn

Att diskutera •Vad skulle lärande som entreprenörskap kunna innebära i grund- och gymnasieskolan? •Hur kan jag försvara påståendet att Kvarnhagsskolan i Järfälla är den mest entreprenöriella gymnasieutbildningen i landet? •Hur omvandlar man lärarutbildningarnas motstånd till entreprenörskap till en drivkraft?

Lärande som entreprenörskap – ett exempel från högskolans värld •En etablerad kurs lär om entreprenörskap: studenter hjälper unga företagare med råd •En K/Y-utbildning lär blivande företagare I och för entreprenörskap •Utländska studenter paras med K/Y- elever till stöd för internationell marknadsföring •Studenter reflekterar i dialog med ‘praktiker’ •Studenter och praktiker som lag redovisar inför en expertpanel