Akademiskt skrivande del 1 Språkhandledningen vid Göteborgs universitet Anna Winlund anna.winlund@gu.se 1

Innehåll Strategier – skrivprocess Krav på en akademisk text Struktur, organisation, sammanhang Formalia – citat, referenser, källor

Hur ska jag komma igång? 3

Skrivandet är en del av en ämneskultur. ”De kräver andra saker på den här utbildningen än på gymnasiet, men jag vet inte riktigt vad de är ute efter.” Skrivandet är en del av en ämneskultur. som varierar från ämne till ämne och har många gemensamma drag. Att skriva facktexter innebär att skriva in sig i en ämneskultur. Skrivandet är en viktig lärostrategi. Genom att skriva blir tankarna tydliga. ”När du skriver upptäcker du vad du inte förstått.” ”Du kommer fram till nya kunskaper medan du skriver.”

Kritik och kreativitet? Kritikern inkopplad ----- Kritikern urkopplad

Vad kan man lära av erfarna fackskribenter? Skriver under hela forskningsprocessen Vet att mycket av det de skriver inte kommer att finnas kvar i den färdiga texten Har en plan, men är också beredda att ändra planen Skriver i första utkastet så sammanhängande som möjligt utan att bry sig så mycket om det formella Vet att de kommer att få nya insikter medan de skriver Ber om feedback under skivandets gång

Vad är viktigt när man skriver facktexter? Att vara analytisk Att vara kritisk Att logiskt strukturera texten Att utveckla en central problemställning i texten Att utveckla en argumentation Att dra slutsatser Att använda korrekt terminologi Att använda citat Att dokumentera källor Att tolka material Att uttrycka egna ståndpunkter och underbygga dem

Var hämtar jag material? Skrivuppgiften – gör en analys Överblick över facklitteraturen och relevant material Anteckningar från kurslitteratur och föreläsningar Grupparbeten Skrivanvisningar Övrigt material 8

Hur ska jag komma igång? Tankeskrivande - fackdagbok - för mig själv Presentationsskrivande - utkast som omarbetas stegvis till en slutgiltig version - för en läsare (fritt efter Dysthe m.fl. 2002, s 39)

Hur ska jag komma igång? Gör en preliminär disposition – vilka delar måste finnas med? Gör en disposition – även tidsmässigt Börja med det som du tycker är roligt Skriv vad som helst (fritt efter Dysthe mfl 2002, sid 44-45)

Varför? För vem? - Vem är mottagare av texten? - Klargör syftet med texten - Vem är mottagare av texten? - Efter vilka kriterier ska texten bli bedömd?

Hur ska texten utformas? Texttyp Avsnitt, styckindelning, rubriker Referenser

Krav på en akademisk text Sträva efter att göra din text Koncentrerad Korrekt Organiserad Enkel Akademisk (fritt efter Studentens skrivhandbok. Schött m fl 2007, sid 113f)

Koncentrerad Håll dig till saken Undvik att vara ”pratig” Kan en hel mening ersättas med ett par ord? Vad kan jag ta bort?

Koncentrerad ”problem med dålig hälsa som har att göra med vad man äter” ”kostrelaterade ohälsoproblem”

Koncentrerad ”hur kunderna möter de olika delarna av apoteksområdet och hur kunderna uppfattar och förstår det som man arbetar med där” ”apoteksverksamheterna ur ett kundperspektiv”

Korrekt Innehållsmässigt och språkligt Faktauppgifter Rättstavningskontrollen ”Svenska skrivregler”, ”SAOL”

Organiserad Fungerande disposition på alla nivåer Tydligt språk, syftningar och sammanhang Visa läsaren hur du lagt upp texten

Enkel Skriv inte svårare än du behöver Komplicerade begrepp när du skriver om komplicerade saker Nivå - dina kurskamrater

Enkelt men precist ” I valet mellan två lika enkla uttryck bör det mest precisa väljas. I valet mellan två lika precisa uttryck bör det enklaste väljas.” (Jarrick & Josephson, 1996:115)

Begrepp ” använda begrepp ska ha en entydig, en klart urskiljbar och en konsekvent fasthållen betydelse.” (Jarrick & Josephson, 1996:25)

Akademisk Hög innehållspackning = koncentration Specifikation Formalitet – objektiv, saklig, opersonlig

Akademiskt – vardagligt språkbruk ”Jag upptäckte att lärarna ville hjälpa till så att barnen skulle förstå nya saker. De berättade för mig att de alltid arbetade med att förbereda barnen för det nya och att det var viktigt att bearbeta det efteråt också.”

Akademiskt – vardagligt språkbruk ”I syfte att ge varje barn en möjlighet att alltid förstå det nya stoffet har lärarna i undersökningsklassen arbetat mycket med både förförståelse och efterarbetning”. (Axelsson, 2000)

Formalitet Jag? Personlig Opersonlig

Styckeindelning Delar in texten i logiska enheter Gör texten rytmisk och sammanhängande Underlättar för läsaren – och skribenten 26

Ett tankeled – ett stycke! Något nytt förs in i texten (men inte helt nytt) En ny aspekt av ämnet Ett nytt argument (Studentens skrivhandbok)

Styckeindelning ”Det finns två sätt att markera nytt stycke: indrag och blankrad” (Svenska skrivregler utgivna av Svenska språknämnden, § 8)

Styckeindelningen? utifrån vår frågeställning konstaterade vi att kvalitativa intervjuer av verksamma lärare var den metod som lämpade sig bäst för vår undersökning observation av lärare i arbete var inte intressant för vår frågeställning då vi var intresserade av lärarnas förhållningssätt det framhålls att enkätfrågor inte lämpar sig för att ta reda på förhållningssätt vi ville nå varje individs egen inställning till autentiskt material metoden som bäst svarade mot vårt syfte ansåg vi vara individuella kvalitativa intervjuer som för att vi skulle få intervjusvar som är någorlunda jämförbara sinsemellan strukturerades med hjälp av ett antal frågor det är eftersträvansvärt att erhålla så uttömmande svar som möjligt målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar kring autentiskt material samtidigt var det meningen att frågorna skulle vara en utgångspunkt och ge en struktur för de intervjuades tankar vi satte ihop ett antal frågor och bearbetade dem sedan tills det återstod 15 stycken dessutom beslutade vi att inte vara för låsta kring frågorna vi ville uppnå ett så öppet och avslappnat samtal som möjligt avslutningsvis gick vi igenom hur vi skulle förhålla oss under intervjuerna för att undvika att påverka informanterna i någon riktning vi bestämde oss för att vara två intervjuare vid varje intervjutillfälle detta för att vi skulle kunna observera både oss själva i rollen som intervjuare och informanten det blir också lättare att diskutera intervjusvaren i efterhand om det är fler än en person med vid intervjutillfället vi beslutade vidare att inte vara tre intervjuare vid ett och samma tillfälle då vi ansåg att det fanns en risk för att informanten skulle känna sig obekväm i de fall då informanterna samtyckte ville vi spela in samtalen för att vid behov kunna gå tillbaka till materialet genom att anteckna under intervjun hoppades vi att naturliga pauser skulle uppstå under vilka informanten kunde reflektera över sina svar

Blankrad Utifrån vår frågeställning konstaterade vi att kvalitativa intervjuer av verksamma lärare var den metod som lämpade sig bäst för vår undersökning. Observation av lärare i arbete var inte intressant för vår frågeställning då vi var intresserade av lärarnas förhållningssätt. Det framhålls att enkätfrågor inte lämpar sig för att ta reda på förhållningssätt. Vi ville nå varje individs egen inställning till autentiskt material. Metoden som bäst svarade mot vårt syfte ansåg vi vara individuella, kvalitativa intervjuer som, för att vi skulle få intervjusvar som är någorlunda jämförbara sinsemellan, strukturerades med hjälp av ett antal frågor. Det är eftersträvansvärt att erhålla så uttömmande svar som möjligt. Målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar kring autentiskt material. Samtidigt var det meningen att frågorna skulle vara en utgångspunkt och ge en struktur för de intervjuades tankar. Vi satte ihop ett antal frågor och bearbetade dem sedan tills det återstod 15 stycken. Dessutom beslutade vi att inte vara för låsta kring frågorna. Vi ville uppnå ett så öppet och avslappnat samtal som möjligt. Avslutningsvis gick vi igenom hur vi skulle förhålla oss under intervjuerna för att undvika att påverka informanterna i någon riktning. Vi bestämde oss för att vara två intervjuare vid varje intervjutillfälle. Detta för att vi skulle kunna observera både oss själva, i rollen som intervjuare, och informanten. Det blir också lättare att diskutera intervjusvaren i efterhand om det är fler än en person med vid intervjutillfället. Vi beslutade vi vidare att inte vara tre intervjuare vid ett och samma tillfälle då vi ansåg att det fanns en risk för att informanten skulle känna sig obekväm. I de fall då informanterna samtyckte ville vi spela in samtalen för att vid behov kunna gå tillbaka till materialet. Genom att anteckna under intervjun hoppades vi att naturliga pauser skulle uppstå, under vilka informanten kunde reflektera över sina svar. 30

Indrag Utifrån vår frågeställning konstaterade vi att kvalitativa intervjuer av verksamma lärare var den metod som lämpade sig bäst för vår undersökning. Observation av lärare i arbete var inte intressant för vår frågeställning då vi var intresserade av lärarnas förhållningssätt. Det framhålls att enkätfrågor inte lämpar sig för att ta reda på förhållningssätt. Vi ville nå varje individs egen inställning till autentiskt material. Metoden som bäst svarade mot vårt syfte ansåg vi vara individuella, kvalitativa intervjuer som, för att vi skulle få intervjusvar som är någorlunda jämförbara sinsemellan, strukturerades med hjälp av ett antal frågor. Det är eftersträvansvärt att erhålla så uttömmande svar som möjligt. Målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar kring autentiskt material. Samtidigt var det meningen att frågorna skulle vara en utgångspunkt och ge en struktur för de intervjuades tankar. Vi satte ihop ett antal frågor och bearbetade dem sedan tills det återstod 15 stycken. Dessutom beslutade vi att inte vara för låsta kring frågorna. Vi ville uppnå ett så öppet och avslappnat samtal som möjligt. Avslutningsvis gick vi igenom hur vi skulle förhålla oss under intervjuerna för att undvika att påverka informanterna i någon riktning. Vi bestämde oss för att vara två intervjuare vid varje intervjutillfälle. Detta för att vi skulle kunna observera både oss själva, i rollen som intervjuare, och informanten. Det blir också lättare att diskutera intervjusvaren i efterhand om det är fler än en person med vid intervjutillfället. Vi beslutade vi vidare att inte vara tre intervjuare vid ett och samma tillfälle då vi ansåg att det fanns en risk för att informanten skulle känna sig obekväm. I de fall då informanterna samtyckte ville vi spela in samtalen för att vid behov kunna gå tillbaka till materialet. Genom att anteckna under intervjun hoppades vi att naturliga pauser skulle uppstå, under vilka informanten kunde reflektera över sina svar.

Undvik ”FALSKA INDRAG” Utifrån vår frågeställning konstaterade vi att kvalitativa intervjuer av verksamma lärare var den metod som lämpade sig bäst för vår undersökning. Observation av lärare i arbete var inte intressant för vår frågeställning då vi var intresserade av lärarnas förhållningssätt. Det framhålls att enkätfrågor inte lämpar sig för att ta reda på förhållningssätt. Vi ville nå varje individs egen inställning till autentiskt material. Metoden som bäst svarade mot vårt syfte ansåg vi vara individuella, kvalitativa intervjuer som, för att vi skulle få intervjusvar som är någorlunda jämförbara sinsemellan, strukturerades med hjälp av ett antal frågor. Det är eftersträvansvärt att erhålla så uttömmande svar som möjligt. Målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar kring autentiskt material. Samtidigt var det meningen att frågorna skulle vara en utgångspunkt och ge en struktur för de intervjuades tankar. Vi satte ihop ett antal frågor och bearbetade dem sedan tills det återstod 15 stycken. Dessutom beslutade vi att inte vara för låsta kring frågorna. Vi ville uppnå ett så öppet och avslappnat samtal som möjligt. Avslutningsvis gick vi igenom hur vi skulle förhålla oss under intervjuerna för att undvika att påverka informanterna i någon riktning. Vi bestämde oss för att vara två intervjuare vid varje intervjutillfälle. Detta för att vi skulle kunna observera både oss själva, i rollen som intervjuare, och informanten. Det blir också lättare att diskutera intervjusvaren i efterhand om det är fler än en person med vid intervjutillfället. Vi beslutade vi vidare att inte vara tre intervjuare vid ett och samma tillfälle då vi ansåg att det fanns en risk för att informanten skulle känna sig obekväm. I de fall då informanterna samtyckte ville vi spela in samtalen för att vid behov kunna gå tillbaka till materialet. Genom att anteckna under intervjun hoppades vi att naturliga pauser skulle uppstå, under vilka informanten kunde reflektera över sina svar.

UNDVIK Utifrån vår frågeställning konstaterade vi att kvalitativa intervjuer av verksamma lärare var den metod som lämpade sig bäst för vår undersökning. Observation av lärare i arbete var inte intressant för vår frågeställning då vi var intresserade av lärarnas förhållningssätt. Det framhålls att enkätfrågor inte lämpar sig för att ta reda på förhållningssätt. Vi ville nå varje individs egen inställning till autentiskt material. Metoden som bäst svarade mot vårt syfte ansåg vi vara individuella, kvalitativa intervjuer som, för att vi skulle få intervjusvar som är någorlunda jämförbara sinsemellan, strukturerades med hjälp av ett antal frågor. Det är eftersträvansvärt att erhålla så uttömmande svar som möjligt. Målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar kring autentiskt material. Samtidigt var det meningen att frågorna skulle vara en utgångspunkt och ge en struktur för de intervjuades tankar. Vi satte ihop ett antal frågor och bearbetade dem sedan tills det återstod 15 stycken. Dessutom beslutade vi att inte vara för låsta kring frågorna. Vi ville uppnå ett så öppet och avslappnat samtal som möjligt. Avslutningsvis gick vi igenom hur vi skulle förhålla oss under intervjuerna för att undvika att påverka informanterna i någon riktning. Vi bestämde oss för att vara två intervjuare vid varje intervjutillfälle. Detta för att vi skulle kunna observera både oss själva, i rollen som intervjuare, och informanten.

Samband i ett stycke Det viktiga först - annars tappar läsaren lätt koncentrationen och missar det väsentliga Kärnmening -sammanfattar huvudtanken i stycket - gör texten överskådlig, lättläst och pedagogisk - efter kärnmeningen utvecklas huvudtanken genom detaljer, förklaringar och exempel (Studentens skrivhandbok)

Kärnmening Målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar kring autentiskt material. Samtidigt var det meningen att frågorna skulle vara en utgångspunkt och ge en struktur för de intervjuades tankar. Vi satte ihop ett antal frågor och bearbetade dem sedan tills det återstod 15 stycken. Dessutom beslutade vi att inte vara för låsta kring frågorna. Vi ville uppnå ett så öppet och avslappnat samtal som möjligt.

Stycken och kärnmening 1. Utifrån vår frågeställning konstaterade vi att kvalitativa intervjuer av verksamma lärare var den metod som lämpade sig bäst för vår undersökning… 2. Målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar kring autentiskt material…. 3. Avslutningsvis gick vi igenom hur vi skulle förhålla oss under intervjuerna för att undvika att påverka informanterna i någon riktning…

Tydliga samband I Ströms undersökning av exporten poängteras det viktiga faktum att en förskjutning av transporterna mot en ökad miljövänlig profil bör ske gradvis så att exportindustrins intäkter inte minskar. Den visar också att... Den = ?

Tydliga samband Upprepning Exempel på lösning: Upprepning I Ströms undersökning av exporten /.../ . Undersökningen visar också... Denna, dessa, detta (den här...) + upprepning I Ströms undersökning av exporten /.../ . Denna undersökning visar också...

Tydliga samband Sambandsord binder ihop texten Ger texten flyt Visar läsaren din avsikt

Sambandsord Tid - för det första - för det andra - först, sedan, därefter, till sist - när, innan Orsak - därför att, på grund av, detta beror på att

Sambandsord Jämförelse - som, i likhet med, på samma sätt, å ena sidan – å andra sidan Motsats - men, däremot, i motsats till, trots att Tips: Synonymordbok

Sambandsord Tillägg - och, också, dessutom, vidare, ytterligare (Fritt efter Skrivhandboken, Siv Strömqvist (2005) sid 92-97)

Källor/referenser Använd många relevanta källor men redovisa samtliga. Alla källor som finns med i löpande text måste finnas i referenslistan. Omvänt ska det i referenslistan finnas enbart de verk som åberopas i texten. 43

Referenser Respekt för tidigare forskning Respekt för idéer och resultat Synliggöra källor Bygger upp din trovärdighet inför läsaren (Fritt efter Skriva för att lära och Studentens skrivhandbok)

Citat (studentens skrivhandbok) ”Du får inte ändra nagot i ett citat.” Var sparsam Korta citat (1-3 rader): ”........” i den löpande texten

Citat (studentens skrivhandbok) Långa citat (mer än 3 rader): eget stycke med extra indrag, ofta mindre eller annan stil. I detta sammanhang är det viktigt att påpeka att målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar kring autentiskt material. (Ström, 2004: 25)

Citat (studentens skrivhandbok) Namn, utgivningsår, sida: Lundberg menar/påpekar/understryker att språk är ”källan till allt” (Lundberg, 1977, s. 58). Enligt Lundberg är…..

Referenser Vancouversystemet Hälso- och sjukvårdslagen beskriver tydligt patienternas rättigheter. Hälso- och sjukvården ska främja goda kontakter mellan patienten och vårdpersonalen. Kontakterna skall bygga på respekt för patientens integritet, värdighet, autonomi och självbestämmande. Vården skall vara av god kvalitet, tillgodose patientens behov av trygghet och skapa goda vårdrelationer (1). Röntgensjuksköterskans främsta arbetsuppgift är att förmedla trygghet och välbefinnande till patienten. Sjuksköterskans arbete oavsett hennes arbetsplats skall präglas av ett etiskt förhållningssätt och byggas på vetenskap och beprövad erfarenhet samt utföras i enlighet med gällande författningar (lagar och föreskrifter) och andra riktlinjer (2). För att kunna lyckas ge patienten ett gott …

Referenser REFERENSLISTA 1. Raadu G. Författningshandbok. Stockholm: Liber AB; 2007. 2. Socialstyrelsen. Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtat från: http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/33C8D1 78-CDC-420A-B8B4- 2AAF01FCDFD9/3113/20051052.pdf: 2009-05-05 3.

Referenser Harvardsystemet De regler som forskare bör följa när de skriver vetenskapliga texter gäller även texter som är vanliga i arbetslivet och i gymnasieskolan t ex rapporter och pm (Strömqvist 2008 s. 209).

Referenser (studentens skrivhandbok) Namn, utgivningsår, (sida/sidor) I en bok om olika språkteorier (Lundberg, 1977) beskrivs Fler än två författare: (Ström m. fl., 2008) (Ström et al, 2009) Flera verk: Enligt flera verk om språkteorier (Lundberg, 1977; Ström m fl, 2008; Lund, 1953) behandlas...

Referenser (studentens skrivhandbok) Utan författare: I Svensk ordbok (2004) behandlas verbet... Du kan referera till sidnummer I en bok om språkteorier menar Lundberg (1977, sid 97) att...

Referenser Referenslista Litteraturlista Källförteckning Claesson, Silwa, 2002: Spår av teorier i praktiken. Lund: Studentlitteratur. Larsson, Staffan,1996: Vardagslärande och vuxenstudier. I: Ellström, Gustavsson & Larsson (red). Livslångt lärande. Lund: Studentlitteratur. 53

Referenser Pramling Samuelsson, Ingrid & Ström, Bengt, 1999: Lärandets grogrund. Lund: Studentlitteratur. Skolverket, 2006: Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet - Lpo 94. Hämtad 2007-02-12. http://www.skolverket.se/publikationer?id=106

Lästips Dysthe, O., Hertzberg, F. & Løkensgard Hoel, T. (2002): Skriva för att lära. Lund: Studentlitteratur Schött, Kristina, Melin, Lars, Strand, Hans & Moberg, Bodil, Studentens skrivhandbok. Stockholm: Liber 2007 Strömquist, Siv, 2008: Konsten att tala och skriva. 4 uppl. Malmö: Gleerups

Skriv slutmanus. Kontrollera: Lämna texten till: Låt någon annan läsa och kommentera texten. Gör nytt utkast. Formulera problemet. Gör en preliminär layout Fyll på med text. Skriv slutmanus. Kontrollera: Fokus Form Formuleringar Rättskrivning Referenser Lämna texten till: Opponent Basgrupp Lärare 56

Tanke Ord Mening Stycke Kapitel Hel text 57

Vad är typiskt för akademisk text? Objektiv Analytisk och kritisk Logiskt strukturerad Utveckla en central problemställning Diskutera dvs. redovisa olika teorier/skolor Argumentera i förhållande till vad andra har skrivit/sagt Sammanfoga teori och empiri Dra slutsatser Referera (fritt efter Dysthe et al 2002, sid 19-20) 58

Språkhandledningen vid Göteborgs universitet Kontakt margit.nelson-wareborn@svenska.gu.se anna.winlund@gu.se Språkhandledningen vid Göteborgs universitet