Att utveckla barns förståelse med hjälp av återberättande

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Pedagogisk planering Åk 7 - 9
Advertisements

De eviga frågorna behöver ett svar
Nya skolan till hösten Projektarbete En personlig dator Aktivt lärande
Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 – Svenska
Samtala om böcker.
Tips och råd som hjälper dig läsa, lära och plugga
Välkommen till föräldramöte åk 4-6
Referat En sammanfattning.
RINKEBYSKOLAN
Muntliga nationella prov i svenska
Att träna Läsförståelse
Del 4 Anteckna och planera
”Tidigare har läraren skrivit hur det har gått för mig i skolan som mamma och pappa fick läsa hemma. På utvecklingssamtalet har mest de vuxna pratat och.
Lärdomar från skolor med mer traditionellt undervisningsmönster
Att läsa och studera.
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade
Mål och betygskriterier
HÖRA LÄSA MÅL KURS C SKRIVA PRATA.
Det här arbetar vi med för att du ska kunna nå kunskapskraven
Röd & Grön Zon I RÖD ZON Pratar jag till … DIG! I GRÖN ZON
Läroplansträff Välkomna!. Program för dagen 8.30 Inledning och program 8.40 Lars introducerar dagen med några bilder om undervisning och lärande.
Nya utvecklingssamtal
Ett arbetsområde om poesi
Reportage Något som bärs eller förs tillbaka!
If you want to build a ship, don´t herd people together to collect wood and don´t assign them tasks and work, but rather teach them to long for the endless.
Riktad skrivning Hur tyckte att boken Alex Dogboy verkade utifrån det du hittills läst och fått veta? Motivera ditt svar. Skriv tills jag säger stopp,
SVENSKA.
Vi undersöker kraft och rörelse
Det här arbetar vi med för att du ska kunna nå kunskapskraven
Innehåll  Introduktion  Profeten Nuh (Noa)  Profeten Ibrahim (Abraham)  Profeten Musa (Moses)  Profeten ’Isa (Jesus)  Profeten.
Hur gör du för att förstå en text?
Röd zon Grön zon Grön zon Röd zon.
Känna till och ha provat metoder och verktyg för processledning
Dokumentation av PRAO med hjälp av digitalt berättande
Skriva noveller.
Stadsbidrag Läsa-skriva-räkna.
Spågumman Spågumman kollar på bilder, bildtexter, baksidan av en bok, rubriker och vad det är för typ av text. Hon kan på så vis få en bra uppfattning.
Portfolion / Dokumentationen bidrar till utveckling
Individuella Utvecklingsplaner på Stordammen
Diskussionstillfälle 4
Va?! Ska vi skriva vår egen novell?
Del 4 Anteckna och planera
Leda och planera sokratiska samtal
Caroline Hansson, Pilbäckskolan
Att referera och ange källa!
NOVELL En novell är en kort berättelse. Det kan vara en djupdykning i en persons tankar under en kort tid, eller en spännande återgivning av en enda händelse,
Analysförmåga Jämföra: Likheter och skillnader, för- och nackdelar
Lässtrategier. 1. Före läsningen- strategier 1.1 Sätt upp mål med läsningen.
Vad måste jag kunna? SFI kurs D.
Exempel på skriftligt omdöme
Elev loggbok.
Litteraturhistoria – epoker och analys av textutdrag
Uttala de flesta svenska språkljuden Bokstävernas namn och ljud (stora och små). Ordbilder på vanligt förekommande korta ord t.ex. jag, och, kan. Läsa.
Ola Henricsson Muntligt berättande i undervisningen.
SAMTALSMETODIK – HUR NÅR JAG FRAM OCH SKAPAR KONTAKT.
Elever läser. Luke och Freebody Kodknäckande praktiken – förstå samband mellan talade ljud och skrivna symboler. Textdeltagande – semantisk förståelse,
4 processer att behärska:
Svenska som andraspråk 3
Konsten att läsa skönlitteratur
Att skriva en resonerande text
Föräldramöte Tomtebogård
Novellanalys.
Svenska – skriva berättelser
Föreläsning Svenska II
Idag: Vi övar vidare på: att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.
Ta reda på vad eleverna lär sig under lektionen
3 faser och 19 punkter Avsnitt 3
Kursplan för svenskundervisning för invandrare
Inför NP Svenska Våren 2019.
Presentationens avskrift:

Att utveckla barns förståelse med hjälp av återberättande Syfte: Att utveckla barnens förståelse och lust att läsa med hjälp av genomarbetade stödstrukturer, lässtrategier, modelleringar och samtal. Dela upp undervisningen i olika perioder. Återberätta – en strategi i att utveckla barns förståelse. © 2009 Britta Stensson, Göteborg

Tankestrategier Kopplingar Frågor till texten Inre bilder själv – själv andra texter världen Frågor till texten Inre bilder Göra inferenser, göra slutledningar, tolka mellan raderna Göra förutsägelser Bestämma vad som är viktigt i texten Återberätta, summera, göra synteser

VARFÖR ÅTERBERÄTTA TEXTER? För att vi ska kunna gå in i berättelsen, minnas den, kunna berätta den för andra. Återberättandet är en del i tänkandet och skapandet av berättelsen. Detta sker hela tiden under läsningen och inte bara när man läst färdigt. Att återberätta är ett sätt att tänka igenom vad som hänt. Man märker om man förstått och man tvingas att mentalt organisera sina idéer. Då vi återberättar blir vi medvetna om berättelsens struktur och uppbyggnad. Det hjälper oss att föra samtal om texter. Då vi är medvetna om textens element kan vi lättare förutsäga vad som ska hända. Då vi återberättar går vi in i karaktärerna och kan fördjupa vår förståelse av dem och deras sätt att angripa livets dilemman. Då vi återberättar får vi hjälp att hitta textens budskap och den egna tolkningen av detta budskap. Då vi återberättar tvingas vi att välja ut det som är viktigt i texten, textens händelser och nyckelidéer När läraren lyssnar på ett barns återberättande kan hon få en aning om vad barnet förstår av det hon läser. © 2009 Britta Stensson, Göteborg

Nivåer i berättandet Återberätta en text (som man hört) med hjälp av bilderna i boken Återberätta en kort text man läst själv. Återberätta en kronologisk berättelse logiskt utifrån händelserna med hjälp av berättelsens element. (Karaktärens namn, plats, problem, händelser med balanserade detaljer och med användande av tidsord som först, sen, plötsligt, till slut). I ord, i bild, i drama, i skrift. Återberätta en berättelse med parallellhandlingar ex Rödluvan, Guldlock, Hahn Lundbergs deckare. Kort sammanfatta en berättelse. Den här boken handlar om…. 3 meningar. Återberätta utifrån en karaktärs perspektiv. (En karaktärs problem, hur det löses, karaktärens utveckling från början till slut. Förändringar i personligheten. Vad förändrar, när hur?) Händelserna berättas med hjälp av fraser som därför att, på grund av, orsaken till, huvudproblemet är. Återberätta texter där det finns tillbakablickar, minnen, drömmar, framtidssyner. MacLachhlan, Annika Holm. Återberätta en text utifrån idéer och tolkningar. Författarens perspektiv? Läsarens? Vad vill texten säga? Vad menar läsaren att texten säger? © 2009 Britta Stensson, Göteborg

En workshop består av Högläsning, modellering Minilektion Egen läsning Vägledande samtal Kompissamtal Återsamling © 2009 Britta Stensson, Göteborg

Högläsning - modellering Läsa kort berättelse. Modellera först – mitt –slut. Läsa högt kort berättelse med tydlig struktur. Återberätta den med hjälp av berättelsens element. Introducera berättelsekarta. Du läser högt och fyller med barnen i berättelsekartan allteftersom. Du stannar upp i berättelsen du läser och tänker högt: Vad var det som hände, vad handlar om, varför gör hon så? Läser högt en berättelse som barnen får återberätta tvåoch två. En berättar, den andre ställer frågor. Du läser högt. Skissar berättelsen i ca fem rutor. Du läser högt första kapitlet i högläsningsboken och återberättar, läser sedan andra delen och låter barnen återberätta tvåoch två. Du läser högt och modellerar ett återberättande utifrån en karaktär. Du läser en berättelse och summerar den i 3 meningar. Du läser högt och visar på mer komplicerade berättelsestrukturer. © 2009 Britta Stensson, Göteborg

Mini-lektion Anknytning: Undervisningsmoment, visa: Pröva på: Koppla till det fortsatta arbetet: © 2009 Britta Stensson, Göteborg

Minilektioner koppas till modellektionen Början – mitt – slut Följa textens händelser Hur balansera detaljer Berättelsekarta Återberätta två och två Använda tidsord Summera © 2009 Britta Stensson, Göteborg

Vägledande samtal Göra klart målet för samtalet. Förstå en kronologisk text och kunna återberätta den med berättelsens delar. Be barnet återberätta en tunn bok, ett kapitel i boken hon läser, läsa några sidor samtidigt med barnet över axeln och barnet återberättar. Läraren lyssnar hur barnet berättar och försöker finna nivån. (se min bok s. 66). Läraren antecknar boktitel och datum samt skriver kort ned stödord kring berättandet. Utifrån detta bestämmer sig läraren för vad barnet behöver gå vidare med. Vilken är nästa nivå? Läraren undervisar. Om barnet har svårt att berätta undersök vad det beror på? Ligger det på ordnivå eller textnivå? Ordnivå: Barnet klarar inte att läsa ut 95% av orden på sidan. Då behöver barnet en lättare text. Textnivå: Barnet läser flytande men kan inte berätta. Har svårighet att integrera delarna till en helhet. Behöver hjälp med strategier, stanna upp och tänka. Övergången från en tunn bok till kapitelbok svår. Vad förväntar man sig att hitta i första kapitlet? © 2009 Britta Stensson, Göteborg

Kompissamtal Skapa regler för samtalet. Dela på talutrymmet. Lyssna på varandra. Ställa frågor. Person 1 återberättar. Person 2 ställer frågor och tvärtom © 2009 Britta Stensson, Göteborg

Återsamling Koppla samman lektionen utifrån begynnelsen. Några barn kan få återberätta delar av böcker eller hela boken som bokpresentation. Förbereda uppgifter som ska göras nästa dag som dramatiseringar, bilduppgifter …. © 2009 Britta Stensson, Göteborg