Vägledning i det mångkulturella samhället

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

Hur kan vi arbeta mot mobbning. eller Hur kan vi arbeta för vänskap
Skola och arbetsliv i samverkan
Livsåskådning och religion
KOLLEGIAL HANDLEDNING REFLEKTION TILLSAMMANS I ARBETSLAG
Religionens återkomst och potential i ett mångkulturellt Sverige.
Mottagande i särskolan för elever med utländsk bakgrund
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
Handläggarnas roll och handläggningens förutsättningar
Kulturell och ideologisk jämförelse
Föräldramöte 12 september 2011
Handlingsplan för matematikutveckling
Aktör / Struktur.
Utvärderingens resultat. Både förutsättningar och individuella aspekter har betydelse för hållbarhet • Förutsättningar i form av: • krav i arbetet • relation.
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade
Vuxna barn som vårdar och hjälper sjuka föräldrar
Nationalitet, etnicitet, klass & kön
Geografi År 1-2 År 3-4 År 5 År 6 Kartan: Känner till närmiljön
Mål och betygskriterier
Att arbeta praktiskt.
SET Social Emotionell Träning
Om vi fick bestämma. För, med & av unga Vad är en ungdom?
Vad är identitet?.
Utvärdering av BBIC på Södertörn
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samverkan i partnerskap vid psykisk ohälsa !? 27 januari 2012 Birgitta Johansson Huuva Psykiatridirektör.
Att rekrytera ledare - hur gör man egentligen. …om ledarrekrytering Fundera över vilka ni vill ha som ledare. Om ni inte vet vilka ledare ni vill ha,
Hur socialt anpassa barn med ADHD ? Konsekvenspedagogik
Ta ställning och handla!
Vår tolkning av Förskolans Läroplanenfastställd december 2010
Förskolan Sandviks lärmiljöer utifrån läroplanen
Funktionshinder i tiden 1-2 april, Stockholm Samling för social hållbarhet – åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland.
Berth Danermark Karlstad SAMVERKAN Himmel eller helvete.
Kommunikation och samspel
Modul 7 Kulturell medvetenhet
Sociala och kulturella fenomen Livsstilar och kroppsideal
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
KEPS att lära sig ur flera perspektiv
Vad är identitet?.
Värdemigrationsprocesser i teorin – en resa i tid och rum Av Lise-Lotte Gustafsson & Olof Franck 1 december 2008 Sverige i Europa, Europa i världen Interkulturell.
Personliga färdigheter. Definition av personliga f ä rdigheter F ö rm å gan att reflektera ö ver interna begrepp s å som k ä nsla, kognition och den egna.
Religionskunskap 1, 50 p. Religionskunskap 1, 50 p.
BETYGSKRITERIER I GEOGRAFI
Berth Danermark, Örebro Helhetssyn och Interprofessionell kommunikation (IPK)
Kognitivt perspektiv.
Tillit, Tid och Reflektion Tre nyckelbegrepp i klinisk handledning
LGR 11 Innehåll 1. Skolans värdegrund och uppdrag
Genus och Kön.
Överenskommelsen inom integrationsområdet Uppsala 30 september 2014 Julio Fuentes Organisationsrepresentant Styrgruppen.
Samhällets ojämlikhet
Vad är identitet?.
1 Mångfald Hur leder man en arbetsgrupp som präglas av mångfald ?
BILD 1 1. Frågeställningar - underlag för diskussion med offentliga myndigheter Hur ser arbetskraftsförsörjningen ut i er kommun under de närmaste 20 åren?
Medlemsmodellen SPF 26 november Om Medlemsutveckling Vi jobbar med förhållningssätt, metoder och strategier för att öka er förmåga att rekrytera,
VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE Funktionell kvalitet.
Engelbrektskolans fritidshem Blå, Gul, Grön, Grå & Röd avdelning Årskurs F- 6.
Skolförordningen 5 kap 4§.  Studiehandledningen regleras i Skolförordningen 5 kap 4§. - En elev ska få studiehandledning på modersmålet om eleven behöver.
Vardagsrasism Inklusive etnocentrism. Etnocentrism betyder att man bedömer främmande kulturer med sin egen måttstock och att man placerar de egna kulturella.
Segregering - integrering. Etnocentrism – egna kulturen som måttstock Kategorisering – kategorisera människor, risk för vi/dem Etnicitet – social tillhörighet,
SEGREGERING - INTEGRATION. Etnocentrism – egna kulturen som måttstock Kategorisering – kategorisera människor, risk för vi/dem Etnicitet – social tillhörighet,
Livsåskådningar - hur människor beskriver och tolkar livet
Välkomna till styrd helpdesk
Kulturkrockar och kulturella skillnader
Sociologi Introduktion.
Värdedokument Uddens Förskola rev. Aug. 2016
Samhället och individen
Värdedokument Uddens Förskola rev. Aug. 2017
Religion och andra livsåskådningar
Betyg i moderna språk nu redan i år 6
Kognitivt perspektiv.
Presentationens avskrift:

Vägledning i det mångkulturella samhället Daniel Hailemariam Karlstad, November 2010

Starten i Sverige – avgörande Nackdel till fördel Daniel Signifikanta andra Ett kristet hem Starten i Sverige – avgörande Internat skolan

Vägledning i ett mångkulturellt samhälle Strukturella faktorer Vägledaren Disposition Vägledning i ett mångkulturellt samhälle Strukturella faktorer Kunskaps-området Individen - klienten

Vilka tankar väcker dessa citat? ”Erkänn mig som en resurs som ska delta inte som ett problem som måste åtgärdas.” ”Ett tillbörligt erkännande är inte bara en artighet som vi är skyldiga människor. Det är ett livsnödvändigt mänskligt behov.” ”Problemet är inte så mycket invandrarnas känsla av rotlöshet eller utanförskap. Problemet är omgivningens föreställningar om deras utseende, namn, kompetens osv …” Vilka tankar väcker dessa citat?

(Mång)kulturens beståndsdelar Inlärd KULTUR Värderingar Symboler Regler

Kultur i vardagen Synen på människan (ond eller god) Synen på manligt kvinnligt (jämställdhet eller könsroller) Synen på tid (dåtid, nutid, framtid) Synen på makt och status Synen på rent och orent Synen på religion Synen på underhållning Synen på sex och sexualitet Synen på ålder Synen på arbete och yrken Kulturkrock

Område Individ orienterat Grupporienterat Val och beslut eget – vad vill jag tar hänsyn till kollektivet – vad förväntas Synen på jämställdhet Jämställt mellan könen Traditionella roller Livsåskådning Sekulär – vill påverka sitt Religiös – traditionell - liv och öde finns en andlig dimension Information Text – synkultur Hörselkultur Texten Vem som säger det Personligstöd Expert Gruppen Myndigheter Service – kan ställa krav Makt – misstänksamhet Synen på arbete Meningsfullt för individen Accepterat av gruppen

Värderingar… Personliga värderingar: Av betydelse för individens olika livsroller. Kulturella värderingar: Av betydelse för relationen inom gruppen – traditioner, normer. Sociala värderingar: Av betydelse för relationen mellan den egna gruppen och alla ”andra” – oftast tas i beräkning vid beslutsfattande. Arbetsrelaterade värderingar: förklarar individens inställning till arbete och vad individen önskar ska tillfredsställas via arbete. (Gottfredsons Yrkeskarta)

VÄGLEDNINGSITUATION – MÖTET!! Individ från grupporienterat samhälle Vägledare från individorienterat samhälle

Värderingar Vägledaren Engagemang Erfarenheter Professionalism

Ja, de [elever med invandrarbakgrund] vill vara här [lyfter handen till axeln]. Mitt jobb är att se till att de är här [sänker handen till höften]. Är det värderingar, erfarenheter, professionalism eller engagemang som talar? En studie- och yrkesvägledare citerad i Lena Sawyer (2006)

Flera [studie- och yrkesvägledare] beskrev i synnerhet hur familjer med utländsk bakgrund påverkade sina barn för mycket eller på fel sätt. Och detta beskrevs oftast som problematisk. Dessutom ansågs elevernas mål som ”orealistiska mål”. Är det värderingar, erfarenheter, professionalism eller engagemang som talar? Lena Sawyer (2006)

Etnocentrism benägenhet att se sin egen kultur som unik och central bedöma eller tolka andra kulturer med utgångspunkt i premisser och värdesystem formade i det egna kultursystemet - den egna kulturen utgör en norm – den är den "rätta" och "naturliga” en överlägsen och nedvärderande attityd gentemot vad som uppfattas som annorlunda tendens att förringa värdesystem och normer i andra kulturer NE

Värderingar Individen – klienten Erfarenheter Self efficacy Invandrarskap Erfarenheter Self efficacy

VARFÖR tror ni det blir så här? Personer med invandrarbakgrund använder i mindre utsträckning den psykosociala [vägledande och själavårdande] tjänsten som samhället erbjuder…. När och om de gör det är de benägna att avbryta efter ett möte. VARFÖR tror ni det blir så här? Sue & Sue (1990)

Upplevd diskriminering (i fallande ordning) Arbetsmarknaden Bostadsmarknaden Hälsovården Socialen Av myndighetsperson – tex. polis Skolor och utbildnings centra Uteliv – restaurang, café nattklubb Banker En studie gjord i europeiska länder

Krav som ställs på nyanlända (utan att veta hur – utan verktyg/färdigheter) Överge regler, värden och symboler (den egna kulturen) Anpassa sig till nya regler, värden och symboler Klara konflikter mellan kulturer Leva med dubbla kulturtillhörighet Leva i segregerade områden Skapa en ny identitet

Uttalade behov från personer med invandrarbakgrund Invandrare vill ha hjälp med: förstå och tolka samhället: tex. förstå hemmets och skolans skilda världar bekräftelse och motivationsskapande insatser Inte falla utanför arbetsmarknaden och samhällsgemenskapen komma i kontakt med förebilder – sådana som de kan identifiera sig med och som har lyckats i Sverige

Utveckling, dela med sig Konceptet Kunskaps- området Utveckling, dela med sig Teorier Verktyg, Metod & modell

VÄGLEDNING ”Motverka begränsningar” Begriplig o relevant information Kompensation VÄGLEDNING I de bästa av världarna Mångkulturellt kontext Västerländskt koncept Samtal som verktyg

Uppdrags-beskrivning ”Studie- och yrkesvägledaren skall bidra till att motverka sådana begränsningar i elevens studie- och yrkesval som grundar sig på kön eller social eller kulturella bakgrund.” Ur Läroplan (LpO 94) Uppdrags-beskrivning Strukturella faktorer Systemets hinder och möjligheter Organisatorisk faktorer Samhälleliga faktorer

Utvärdering o uppföljning Uppdraget Utvärdering o uppföljning Vad förväntas? Hur ska det genom-föras? Med vilka resurser? Med vilka resultat? Tolkning Planering och dialog Inventering – inåt och utåt

Diskussions frågor – i mindre grupper 1) Vilken sorts kulturella skillnader har du märkt i dina samtal med personer med invandrarbakgrund eller i dina kontakter med människor från andra kulturer på annat sätt? 2) Vilken/vilka kulturella skillnader upplever du som svårast att hantera? Hur har du löst dem? Vilken/vilka kulturella skillnader har du mestadels upplevt som positiva? 4) Hur kan man använda samtal och det professionella förhållningssättet som verktyg för att minska på effekterna av kulturella skillnader?

Tusen tack!