TRAS Tidig Registrering Av Språk Hur systematiska iakttagelser

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

Granskningsområden Måluppfyllelse och resultat Tillsynen granskar inom detta område förskolornas måluppfyllelse gällande resultatet av förskolornas arbete.
I detta bildspel reflekterar kollegor i olika ämnen tillsammans över språkliga handlingar i klassrummet. Underlag till diskussionen är den uppgift som.
TILLSAMMANS KAN VI GÖRA SKILLNAD VAR MED I EN ENTREPRENÖRIELL UTMANING.
En förskola att förundras i!
Förskolan Körsbäret Handlingsplan Ht-10, Vt-11
Säters förskolor fastställd vt.2009 ( rev.ht. 2010)
Läroplan för förskolan (Reviderad 2010)
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Komplement Bornholmsmodell för förskolan
Föräldramöte 12 september 2011
Exempel utifrån ett antal målområden
Källbystugans kvalitetsarbete
Närvaro!!.
Möta utmaningar………………
Ulla Wiklund 2013/Reflektum AB
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade
Kvalitetssäkring 2010/2011 Tullens förskola, avdelning: Kobben
Föräldramöte 11/ Välkomna till Syskonavdelningarnas föräldramöte 2011.
Pedagogisk dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet
Mål och betygskriterier
Vi vill att varje 5 – åring som lämnar våra förskolor i Avesta kommun…
Pedagogisk dokumentation
En reviderad läroplan för förskolan
Observation av språk i dagligt samspel
Pedagogiskt ledarskap
D = delaktighet I = inflytande A = ansvar
Läroplansträff förskolan - betydelse av förhållningssätt och syn på barn för att lyckas med pedagogisk dokumentation Välkomna!
Läroplansträff Välkomna.
Lokal Pedagogisk Planering
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Ett temainriktat arbetssätt
BABBLARNAS FÖRSTA LÅT Hämtad från Youtube.
Förändringarna av förskolans läroplan och den nya skollagen
Läroplan för förskolan Victoria Blom Solna 5 maj 2011
Vår tolkning av Förskolans Läroplanenfastställd december 2010
Föräldramöte Ht
Förskolan Sandviks lärmiljöer utifrån läroplanen
Förskolan Ekot´s modell för
Välkommen till Skogsduvans föräldramöte!
Läroplansnätverk förskola
Språklig medvetenhet.
Dessa bilder vill vi ha som ett bildspel, vi vill bara ha ett bildspel, som är stort. Där vi i nuläget har de 4 småbilderna. Ta bort det lilla bildspelet.
Välkommen till Kattfots föräldramöte!
Informationsmöte Furulidsskolan VÄLKOMNA! Furulidsskolan - med målet i sikte -
Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan skall lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling.
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
Barnens bild av Sigtuna, Sigtunas bild av barnen Avdelning: År:
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I FÖRSKOLEVERK-SAMHETEN
Prioriterat utvecklingsområde 10/11
Läroplansnätverk förskolan
Förskolan Ekot´s modell för
pedagogisk dokumentation
Hur kan vi förstå begreppet?
Ifous Små barns lärande APT 22 april 2015
Det vi vet Barn utvecklar språk; talat-, skrift-, kropps- och teckenspråk i samspel med sin omgivning och möten med den andre.
Pedagogiska året Vattentornet 15/16
IKT – spaning Bjälbo förskola 2014
VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE Funktionell kvalitet.
Sege parks förskola våren 2016 Utvecklingsområde Miljö Material Alla barns rätt till stöd 1.
VÄLKOMNA TILL MYGGANS FÖRÄLDRAMÖTE
Välkomna till styrd helpdesk: Lek
Välkomna till styrd helpdesk
Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER.
Föräldramöte Välkomna!.
Välkomna till styrd helpdesk: Skapande
Välkomna till styrd helpdesk: Skapande
Verksamhetsbeskrivning
”Ester Arg och Daisy Galej” och Babblarna
Presentationens avskrift:

TRAS Tidig Registrering Av Språk Hur systematiska iakttagelser kan användas för att utveckla språkliga aspekter i verksamheten Gun-Britt Hedström Januari 2013 Föreläsare för JL – utbildning JL Utbildning       Bolandsgatan 15 G2      753 23 Uppsala     Telefon: 018 - 10 55 50   |   Fax: 018 - 10 55 60 www.jlutbildning.se gunbritt.hedstrom@kungsanget.se

TRAS är resultatet av ett tvärvetenskapligt samarbete mellan; Bredtvet och Eikelund kompetanssenter Högskolan Stavanger Senter for leseforskning, Högskolan Stavanger Senter for atferdsforskning, Högskolan Stavanger Institutt for spesialpedagogik, Univ. Oslo Spesialpedagoger och förskollärare i verksamheten Konstruktivistisk språksyn dvs att barnet på många sätt konstruerar språket från grunden och språkinlärning är en kreativ process som sker i aktivt samspel med omgivningen Frågorna täcker det vi idag vet är mest centralt för vidare utveckling.

2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, Utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull. Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, dvs. verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. Det handlar ytterst om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan. Det är analyserna av utvärderingens resultat som pekar ut väsentliga utvecklingsområden. All form av utvärdering ska utgå från ett tydligt barnperspektiv. Barn och föräldrar ska vara delaktiga i utvärdering och deras röster ska lyftas fram. Förskollärare ska ansvara för • att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, ..

Vi iakttar – observerar – enskilda barn, för att få information om VERKSAMHETEN! TRAS materialet kan ses som en spegel för verksamheten. Om ett barn inte ”visar/använder” det som efterfrågas, så fråga er: Vad har vi i verksamheten erbjudit för möjligheter att upptäcka detta??

Målet; det ingår i vardagsarbetet.(ser mer…) Hur gör vi för att det ska fungera i verkligheten?? * När vi börjar… * När det är extra stressigt….. TIPS! Ta ett delområde i sänder, när ni börjar…. Läs om det området i handboken Sätt upp en lapp med veckans delfråga/frågor. (Ett område= 9 frågor) Iaktta varje barn. Bestäm hur ni ska notera och förvara era iakttagelser. Ha realistiska förväntningar. Vänta inte på ”bättre tider”. Börja! Var inställd på att det tar mest tid i början. Hur ofta????? Målet; det ingår i vardagsarbetet.(ser mer…)

Lpfö 2011 2.2 Utveckling och lärande Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet.   Mål; Förskolan ska sträva efter att varje barn ……………………………. Utvecklar sin nyfikenhet och sin lust att leka och lära (samspel, kommunikation) Utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler. (samspel, kommunikation, uppmärksamhet) utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,(kommunikation, uttal, språkförståelse, ordproduktion, meningsbyggnad) utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, (kommunikation, uppmärksamhet, språkförståelse, språklig medvetenhet) utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, (uppmärksamhet, kommunikation, ordproduktion, uttal, meningsbyggnad) utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,(kommunikation, uttal, ordproduktion, språkförståelse, språklig medvetenhet, samspel, uppmärksamhet……)

För att det ska bli ett bra resultat av att arbeta med TRAS så bör ALLA i arbetslaget få en introduktion om syftet och genomförandet (nära i tid) ALLA i arbetslaget bör vara delaktiga samt läsa handboken Arbetslaget behöver också TID till att bearbeta det de SER, HÖR och det som står i handboken Information ges till arbetsledare Information ges till föräldrar om syfte och genomförande. ”Vi gör det för att veta hur vi ska lägga upp arbetet och bättre kunna följa upp varje barn och följa upp läroplansmål för verksamheten ”

Tänk alltid på att Alla barn utvecklas i sin egen takt! Observationen berättar vad NI sett och hört, inte 100 % vad barnen kan . Säg inte att barnet ÄR si eller så. Säg ”jag ser/ jag hör iden situationen……” Tänk ”brett” dvs hur är det utomhus, på egen avd, på annan avdelning, i gympagruppen? Målet - barn ska kunna använda sina förmågor i olika sammanhang Om ni ”kör fast” på någon fråga; Titta på rubriken! Läs i handboken för fler infallsvinklar än ni har i arbetslaget. Ev. lämna frågan en tid och återkom. Läs läroplanen Undvik ”hopande” av arbete. Hitta fungerande former för att göra era iakttagelser. Hela arbetslaget bör vara delaktiga så att det blir kompetensutveckling Skillnad på ord/språkförståelse och ord/språkproduktion. Skilj på begreppsförståelse och ord/språkförståelse! Barn kan mycket väl ha ”begrepp” för något men sakna (ev.svenska) ord. Ge dem orden! Flerspråkiga Tänk på att det ni ser och hör är vad barn behärskar på svenska språket, inte vad det kan på sitt modersmål. Ta hjälp av flerspråkig personal, modersmålslärare?

HUR kan vi hjälpa barn att utveckla samspel? Vuxna måste vara trygga och stabila. Stadigvarande relation med samma personer – samspel över tid. Anknytning - en - flera…. Arbeta med positiva relationer i gruppen (vuxna-vuxna, barn-vuxen, barn-barn) Sätt ord på vad ni gör. Stimulera barnet till att delta i ”låtsaslek” genom att själv delta och låtsas så att barnet får ”lekord” Var vaksam på barns relationer och kroppspråk Handboken ger fler idéer! Observera mera! gunbritt.hedstrom@kungsanget.se www.parlerba.se

Är det en eller flera individer? Är det en speciell situation? Ibland behöver man följa upp gruppens relationer lite mer….. Man måste reflektera och strukturera/fokusera vad som ska iakttas Är det en eller flera individer? Är det en speciell situation? Är det en speciell plats? (trångt, ogenomtänkt möblering) Är det ett speciellt beteende? (som vuxna retar sig på) Är det en speciell tidpunkt? (veckodag, tid på dagen..) Områden; ”samspel”, ”motorik”, ”lek”, händelser etc

Man måste välja hur man ska dokumentera det man ser och hör! Anteckningar; spontana noteringar, dagbok,, Strukturerat/”fylla i”/scheman…. Fotografera Videoinspelning Annat V B Tar kontakt xx xxx Får kontakt ++- ---+

Om man iakttagit barnens lek en tid…… Förslag till reflektion……. VERKSAMHETSASPEKTER Vilka lektyper förekommer? Rollek, konstruktion, ”jaga”, Lekinnehåll. Behöver barnen ny inspiration, nytt material, mer stoff… Lokaler; hur används lokalerna, möblering, fördelning av barn, vuxna Vuxna; ser på, medlekare, inspirerar vid behov, engagemang Barn; attityder, är alla delaktiga i något, engagemang INDIVIDASPEKTER LEK Samspel Lekinnehåll Förmåga att uppfatta leksignaler; (språkförståelse?) Försök att se ur många olika perspektiv…

Boktips…..

Ur; Barn i början” M.Westerlund N&K2009

För din två- och treåring LÄS! LÄS!! LÄS!! ABC droppar För din baby ABC droppar från nio mån till två år ABC droppar För din två- och treåring ABC droppar För din fyraåring ABC droppar För din femåring

Två språk eller flera? Innehåll; (urval av frågor) Flerspråkiga familjer är olika Vilket språk ska vi tala med barnet då vi föräldrar har olika modersmål? Vad ska jag göra när mitt barn bara svarar på svenska? Kommer mitt barn att lära sig svenska om jag fortsätter tala mitt modersmål med barnet? Hur kan jag stödja mitt barns utveckling i svenska? Finns på 16 olika språk Skolverkets hemsida, svart fält längst ned till vä. Skriv ”Två språk eller flera” i sökrutan gunbritt.hedstrom@kungsanget.se

Boktips….. Gunilla Gerland Ulrika Aspeflo Pavus utbildning 2009

Pragmatiska svårigheter En språkstörning som uppmärksammats på senare tid. Resulterar i samspelssvårigheter när barnet inte förstår eller gör sig förstådd. ”problem att använda språket på ett lämpligt sätt i en viss situation” D.Bishops Kan förändras över tid Finns inga test för denna typ av störning men en logoped kan göra en bedömning av flera olika språkliga funktioner. Huvudsymptom vid autismspektrumstörningar. ---------------------- ”Barn utvecklar sitt språk” Liberg 2009 sid 173-193 TRAS Handboken sid 30 – 32. 49,

”Att leka sig in i språk och språka sig in i lek” Barbro Bruces Power Point Program - Föreningen ... www.lekarbetspedagogik.se/downloads/Handouts.pdf