Forskningsanknytning i den högre utbildningen BAKGRUNDSUPPGIFTER

►► Dagens högre utbildning bedrivs endast i begränsad omfattning av forskande lärare • Två tredjedelar av svensk högre utbildning utförs av personer som ägnar en dag i veckan eller mindre åt forskning • Mindre än en tiondel av all högre utbildning utförs av aktiva, meriterade forskare

►► Att ändra på detta förhållande genom att distribuera forskningsmedel efter utbildningsvolym får stora konsekvenser för forskningen • Forskningsanknytningsresurs enl. RUT2: överför 1,5 miljarder från forskningsanslaget till utbildningsanslaget enligt principen kr / HÅS  Två tredjedelar av dagens forskningsanslagen till de mindre högskolorna skulle styras av utbildningens dimensionering. • Forskningsanknytningsresurs enligt ”En vitbok i färg”: öka forskningsbasanslaget från 8000 kr/HÅS till kr /HÅS, motsvarar 5,4 miljarder  Om detta sker genom omfördelning inom dagens ramar skulle nästan hälften av alla offentliga forskningsmedel styras av den högre utbildningens dimensionering och allokering

►►Forskningsmeriter avgör vem som får anställning vid högskola även när den anställde i huvudsak förväntas arbeta med undervisning • Undersökning bland utbildningsansvariga vid Chalmers, KaU, UmU • OBS: 42 av 114 anser att utbildningsmeriter väger tyngre när den anställda främst förväntas undervisa på grundläggande nivå

►►Bland de mest uppskattade lärarna återfinns både sådana som är lysande forskare och sådana som inte forskar själva alls Vilken lärarkategori fungerar bäst för undervisning?

►►Framgångsrik undervisning ger tämligen små karriärfördelar för högskolelärare • Det finns en obalans mellan forskning och utbildning när det gäller utvärdering och uppföljning – God undervisning uppmärksammas för lite! – Dålig undervisning uppmärksammas för lite! • Gott om incitament som forskare medan studenternas uppskattning det viktigaste i undervisningen • FRÅGA: Handlar det om en värdering eller är det främst ett mätproblem?

►►HSV:s bedömningar av i vilken mån den högre utbildningen behöver stå i direktkontakt med forskning har i praktiken tillåtit vissa skillnader mellan olika slags utbildningar • Kravet att högre utbildning skall bedrivas i en forskande miljö bedöms redan idag som viktigare för avancerad nivå än för grundläggande nivå • För kortare yrkesprogram har högskoleverkets bedömmargruppen generellt haft lägre krav på aktiv forskningsverksamhet

Forskningsanknytning i den högre utbildningen SLUTSATSER

►► Forskningsanknytning är inte synonymt med forskande lärare • Det är orealistiskt att tänka sig att all högre utbildning skall utföras av lärare som själva är aktiva forskare • Forskningsanknytningen kan och bör tillåtas se mycket olika ut för olika slags utbildningar

►► En fixering vid en Humboldtianskt ideal för forskningsanknytningen hindrar oss från att utveckla den högre utbildningen • Högskolan måste kunna premiera den gode högskolelärare som inte själv är forskningsaktiv • Staten måste kunna premiera den högskola som utvecklar sin utbildning utan att samtidigt expandera sin forskning på områden som berör utbildningen • Studenterna måste ges möjlighet att bedöma både högskolans utbildningskvalitet och forskningsstyrka vid sitt val av utbildning

►►Genom att bejaka att forskningsanknytning kan se annorlunda ut i olika delar av högskolesystemet öppnar vi möjligheter för att stärka de aspekter av forskningsanknytningen som verkligen betyder något: att alla studenter får möjlighet att tillgodogöra sig ett forskningsmässigt förhållningssätt till kunskap att den kunskap som utbildningen ger är baserad på stark vetenskaplig grund

►►Forskningsanknytning bör i första hand säkerställas genom lärarnas forskningsbakgrund • Svenska lärosäten bör skapa tydligare karriärvägar som belönar den som framgångsrikt fokuserar på utbildningsuppgifter på bekostnad av forskningsaktivitet • Andelen disputerade lärare bör fortsätta höjas, samtidigt som vi differentierar bilden av att alla dessa lärare också måste vara aktiva forskare

►►Lärosätena och staten bör gemensamt utveckla forskningsanknytningen Staten bör säkerställa att alla studenter vid svenska lärosäten får möta aktiva, högt meriterade forskare som ett (begränsat) inslag kvalitetsinslag i grundläggande högre utbildning att studenter i högre utbildning på avancerad nivå i högre grad än idag undervisas av aktiva forskare med god kontakt med den internationella forskningsscenen