Hur vet vi vad som är rätt/fel? Vem lär oss det? Är svaren på vad som är rätt eller fel giltiga för alltid?

Etik och moral ”Vi diskuterar ingen liten fråga, utan frågan om hur vi bör leva” Socrates Etik är ett gammalt ämne (Ethos) Försöker att förklara ”Vad är det goda? Vad är det rätta?”

Definitioner Etik: Varför vi gör som vi gör. De argument som vi lägger fram för att motivera våra moraliska val. Moral: Hur vi handlar i olika situationer. Moralen visar sig i våra handlingar.

Handlingen – process i tre delar Innan man kan resonera kring en handling måste man klarlägga vad det är som har skett, sker eller kommer att ske. Avsikten, uppsåtet – oftast avgränsad i tiden. Fysisk aktivitet, agerande – se ovan. Resultat, effekt eller konsekvens – inte alltid klart avgränsad i tid.

Inför valet av handling Vid varje val finns det: Någon, ett etiskt subjekt, som gör ett val/ en värdering. Någon form av övergripande regler Effekter av handlingen som utförs

Religion och etik Historiskt sett har religionen varit den normerande källan för etiken. Etiska plikter och bud formuleras i skrifter mm. Religioner ger sällan en enhetlig etik, tolkningsutrymmen finns. Sekulariseringen – kyrka har förlorat sin position som normförmedlare.

Kristen etik Enhetlig – JA/NEJ! Olika etik beroende på urval, bibelsyn, tidpunkt, kultur mm. Jesus som föredöme – för de fattiga och de utstötta. Kärleksetik – Dubbla kärleksbudet (Mark 12:31), Gyllene regeln (Matt 7:12) – Relation till fiender (Luk 6:27)

Etik under historiens gång Medeltiden: Kristna fick inte låna ut pengar mot ränta utan denna uppgift ålades judarna. Trots att förbudet fanns i GT och därmed gällde båda. Slavhandel: Inte fel utan den vite mannens rätt och plikt... Rasåtskillnad: Sexuella normer:

Hinder för moraliskt ansvar ”Det goda som jag vill det gör jag inte men det onda som jag inte vill, det gör jag” Paulus (Rom 7:19) Empati och inlevelseförmåga är viktigt moralen. Människans benägenhet att följa auktoriteter. Milgram

Tre alternativ/teorier Frågan om en handling bedöms som etiskt korrekt kan besvaras utifrån olika utgångspunkter. Regeletik Konsekvensetik Sinnelagsetik Situationsetik

Pliktetik Definition Grunder för etiken Historiska exempel Problem Tillbaka

Regeletik - Definition En handling är rätt om det är ens plikt att utföra dem, t.ex. att alltid försöka rädda liv. Direktförpliktande regler. Det är handlingen i sig som står i centrum. Det finns en färdig regelbok att följa. Reglerna grundas på något ”objektivt” (se nedan) Reglerna står på egna ben Tillbaka

Historiska exempel på pliktetik ”En handling är rätt om jag kan vilja att maximen (principen) för mitt handlande kan bli upphöjd till allmän lag.” Kant ”Behandla alla människor, inte som medel för egna syften utan som ändamål i sig själva.” Kant ”Allt ni vill att människor ska göra mot er det ska ni göra mot dem” Jesus ”Ömsesidigheten. Vad du inte själv önskar skall du inte tillfoga andra” Konfucius Tillbaka

Grunder för pliktetiken För att religionen (Gud) säger så För att mitt förnuft eller samvete säger så För att min känsla eller intuition säger så Tillbaka

Problem med regeletik Vad händer när två plikter kolliderar? På vilka grunder rangordnar man olika plikter? Finns det universella regler som är giltiga för alla? JA/NEJ? Tillbaka

Etik i olika kulturer Olika handlingar kan värderas olika i olika kulturer. Religion, historia, kultur, geografi mm påverkar. Exempel: Att supa sig full offentligt är acceptabelt i brännvinsbältet men ingen annanstans. Relationer mellan könen

Formandet av etiken/moralen Vårt moraliska beteende lärs in genom socialisation. Människan är en social varelse och tar till sig gruppnormer. Skrivna regler och oskrivna regler styr våra liv. Vi förväntas följa dem. Vissa regelbrott bestraffas formellt, andra genom informella sanktioner t.ex. utfrysning, förändrad rangordning, dåligt samvete.

Konsekvensetik Definition Vem/vilka/när? Utilitarismen Tillbaka

Konsekvensetik - definition En handling är rätt om den leder till de bästa konsekvenserna, t.ex. maximal lycka eller minimerat lidande. Handlingen har ”bättre” konsekvenser än andra handlingsalternativ. Många olika handlingar kan ge samma mål. Tillbaka

Oklarheter i konsekvensetiken Vems konsekvenser? Vilka konsekvenser? Konsekvenser när? Tillbaka

Vems konsekvenser? Mina egna konsekvenser? – etisk egoism Är det rimligt att bara tänka på sig själv när man bedömer en handling? Etik bygger på omtanke om andra – omöjligt att tillämpa etisk egoism generellt. Gruppens konsekvenser? Konsekvenser för alla människor? Tillbaka

Vilka konsekvenser? Utilitarism Största möjliga lycka för största möjliga antal människor. Bentham/Mill Eller minsta möjliga lidande för största antal individer. Singer Vad ger lycka? Lust, välbefinnande Undvikande av olust Tillbaka

Konsekvenser när? Vid bedömningen om en handling är etiskt riktig blir det svårt att avgöra om tidsaspekten är obegränsad. En handling som har goda konsekvenser i ett kort perspektiv kan få negativa konsekvenser i ett längre perspektiv. Tillbaka

Problem med utilitarism Svårt att få en överblick av konsekvenserna. Mångas lycka mot få personers lidande – ingen spärr mot orimliga handlingar. Hur mäter man lycka respektive lidande – inga objektiva måttstockar. Tillbaka

Sinnelagsetik En handling är rätt om avsikten är god. Tonvikt läggs på ett subjektivt engagemang hos den handlande. Trosetik Svårt att veta andra handlande subjekts bevekelsegrunder. Tillbaka

Situationsetik – sista utvägen? Varje situation är så unik att det inte går att resonera kring den utifrån generaliserande modeller. Antingen behöver man en detaljerad handbok, som kan besvara varje fråga (Liftarens guide till galaxen), eller måste den handlade stå helt fri från alla moraliska konventioner i sitt handlande. Universella etiska resonemang blir omöjliga. Tillbaka