Vårdintyg Praktik Juridik Etik

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
”från person till funktion”
Advertisements

Tvångsvårdslagar.
Tvångsvård - historik 1929 års Sinnessjuklag
Lag om psykiatrisk tvångsvård LPT
FÖRA BARN PÅ TAL En metod att stärka föräldraskapet när
Från brott till straff.
Psykiatrisk tvångsvård när den är som bäst
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)
Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Samordnad vårdplanering och informationsöverföring Sörmland
Träder ikraft 2014 Bitte Fritzson.
Inventering av personer med psykiska funktionshinder i Halland
Psykosocial problematik Barn som far illa Lagstiftning Elisabeth Cedervall 2011.
Tidiga erfarenheter av öppen psykiatrisk tvångsvård i Sverige
Landstinget i Östergötland
LPT. Lagen om sluten psykiatrisk tvångsvård.
Kliniska problem med sjukskrivning
PRIMÄRVÅRDEN.
Bakgrund Hälso- och sjukvård skall bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det har förekommit brister i patientsäkerheten vid bedömning, i planeringen.
Lag(1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård
Samverkan – möjligheter och hinder
Att samtala om barn med patienter med psykisk ohälsa
Livskvalitet hos anhöriga som vårdar en äldre närstående med inkontinens “Det var inte så här jag hade tänk mig livet” Gunnel Andersson, Med dr, uroterapeut,
Ny patientlag 2015 Syftet med lagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet.
DIVISION Landstingsdirektörens stab Ny patientlag Lagen träder ikraft den1 januari 2015.
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Karlskrona Hemtjänst.
Stöd i vardagen till psykiskt funktionshindrade - utgångspunkter
Behovsanalys och brukardialog 2011
Kunskapscentrum för barnhälsovård Barn som anhöriga
Rättsregler för rättsintyg
Varför frågar vuxna bara en gång och sedan nöjer sig med svaret ”bra”?
Socialtjänstens utrednings- och behandlingsinsatser
1 Patientlagen 1 januari Utveckling patientinflytande 2007 Valfrihet primärvård Halland 2009 Lag om valfrihetssystem Individens val styr Tvingande.
Patientlagen och information till patienter och närstående
Barn och unga med diabetes, skolans delaktighet för att de ska må bra under skoldagen men också på lång sikt. Tomas Andersson Barnläkare diabetesmott Drotting.
Tvångslagar inom psykiatrin
Samordnad Individuell Plan
Landstingets ledningskontor Patientlagen 1 januari 2015 Bakgrund och sammanfattning med inriktning mot specialistvård.
1 Patientlagen 1 januari Utveckling patientinflytande 2007 Valfrihet primärvård Halland 2009 Lag om valfrihetssystem Individens val styr Tvingande.
Patientlagen Källa: Sveriges kommuner och landsting.
Patientjournal Bestämmelser om journalföring finns i patientjournallagen (1985:562) och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1993:20)
Kriser Vad är en kris? Följande kännetecken brukar användas att definiera en ”normalkris”   Individen upplever att något viktigt behov är starkt hotat.
Projekt Röda Tråden Målgruppen: ”Vissa personer med psykiska funktionshinder som också har ett svårt missbruk och/eller kriminalitet t ex med LRV- dom.
SOCIALTJÄNSTEN - SKYDDANDE AV PERSONSUPPGIFTER
Munhälsan HSL eller SoL Enligt socialstyrelsens undersökning har 40% av personkretsen inte erbjudits någon munhälsobedömning Ungefär 11% tackar nej Stora.
Vård utan omvägar - en del av programmet för ökad patientsäkerhet
Delegering Vem får delegera?
Tystnadsplikt och Sekretess för räddningstjänsten vid IVPA-larm
Lag om vård av missbrukare i vissa fall (SFS 1988:870)
Gemensam rutin för Samordnad vård- och omsorgsplanering
Karlskrona 2 november 2011 LVM (SFS 1988:870)  Ingår i Socialtjänstlagen (SOL)  Vem som helst kan göra LVM-anmälan  Missbrukshandläggare (kommun) utreder.
Remisskonferens om Missbruksutredningen
Barnets rättigheter i nya patientlagen
God man God man enligt 11 kap 4 § föräldrabalken kan förordnas för en person som på grund av sjukdom eller liknande förhållande inte kan bevaka sin rätt,
Juridiska skillnader mellan offentlig och privat hälsovalsenhet
Patientlagen 2014:821 Texten är framtagen och reviderad ( ) av länets Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor tillsammans med Kunskapscentrum för.
Juridik. Jurist inom LiV Handlägger juridiska frågor inom alla områden som förekommer inom landstinget. dokumentation, ansvar, delegering, psykiatrisk.
Barn- och ungdomsenheten Anmälningsskyldigheten När anmäler vi? Osäkerhet vid anmälan? Vad händer vid en anmälan? Frivillighet och tvångsvård.
Barn som anhöriga – Landstinget i Värmland livlinan.liv.se/barnanhoriga.
Psykiatri och Primärvård Diagnosfördelning och remittering.
Vad är 1177 Vårdguiden?.
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Nyhetsbrev 1, januari 2017 Trygg och effektiv vård
Samverkan med ”långa gummiband” Om gummibandet inte håller utan går av, är det bara att försöka med ett annat gummiband.
Vård- och behandlingsgarantin - en del av patientlagen
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
”Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård”
Arbets/aktivitetsplan Implementering av samverkanslagen
Vad är 1177 Vårdguiden?.
Läkarintyg för sjukpenning
Presentationens avskrift:

Vårdintyg Praktik Juridik Etik Margareta Lagerkvist Rättspsykiatriska vårdkedjan margareta.lagerkvist@vgregion.se

Lagar och förordningar Information kan sökas på www.riksdagen.se www.sos.se Och i boken Psykiatrins juridik Undervisning finns på http//tvangsvard.ki.se

Författningar angående tvångsvård Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT) Lag (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård (LRV) Förordning (1991:1472) om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård Lag (1996:981) om besöksinskränkningar vid viss tvångsvård

Författningar angående tvångsvård SOSF 2008:18 Psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård SOSF 2005:29 Utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården SOSFS 2006:9 Säkerhet vid sjukvårdsinrättningar som ger psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård samt vid enheter för rättspsykiatrisk undersökning

LPT Gäller sedan 1992 Ändringar sker fortlöpande Lag om psykiatrisk tvångsvård Gäller sedan 1992 Ändringar sker fortlöpande

Intagning för sluten psykiatrisk tvångsvård Beslut om intagning fattas inom 24 timmar efter patientens ankomst till sjukhuset och efter personlig undersökning av specialistläkare under förutsättning att vårdintyg som ej är äldre än fyra dagar utfärdats av annan läkare.

Villkor för sluten psykiatrisk tvångsvård Allvarlig psykisk störning Oundgängligt behov av kvalificerad psykiatrisk dygnetruntvård (sluten psykiatrisk tvångsvård) Patienten motsätter sig vården eller grundad anledning att anta att vården inte kan ges med patientens samtycke

Villkor för sluten psykiatrisk tvångsvård OBS! Det ska beaktas om patienten till följd av sin psykiska störning är farlig för annans personliga säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa

Allvarlig psykisk störning Psykoser oavsett orsak Depression med självmordsrisk Vissa andra sjukdomar om mycket allvarliga MEN EJ ! enbart missbruk, demens eller utvecklingsstörning Om en sjukdom bedöms allvarlig beror på en samlad bedömning av sjukdomstyp, symtom och funktionsnivå

Oundgängligt behov av kvalificerad psykiatrisk dygnetruntvård Behovet av vård skall vara så uttalat att det bara kan bli tillgodosett genom intagning Om det finns en omedelbar risk för patientens liv eller fysiska hälsa skall det vägas in Om patienten redan vårdas enligt HSL skall det finnas risk att patienten allvarligt kan skada sig själv eller någon annan ( ”konvertering” enligt 11 §)

Motsätter sig vård eller grundad anledning att anta att vården ej kan ges med samtycke Den vård som patienten skall ta ställning till är den han oundgängligen anses behöva och som ges i förening med sluten psykiatrisk vård Dvs patienten måste kunna acceptera att följa ordinationer av ansvarig läkare under vårdtiden.

Vårdintyg Skall utfärdas av legitimerad läkare Får utfärdas endast i omedelbar anslutning till undersökningen av patienten Socialstyrelsens blankett måste användas Läkaren skall se till att intyget kommer till enheten för psykiatrisk vård

Vårdintyg Undersökning får företas bara om skälig anledning Om patienten ej vill undersökas får läkare i allmän tjänst (eller avtal med landstinget att utföra vårdintyg) besluta att patienten skall omhändertas av polis Polisen har skyldighet att lämna biträde och vid behov hjälpa till med transport till mottagande sjukhus

Lag om rättspsykiatrisk vård Gäller patienter som efter beslut av domstol skall ges rättpsykiatrisk vård Gäller även tvångsvård för den som är anhållen, häktad, intagen på en enhet för rättpsykiatrisk undersökning, intagen i kriminalvårdsanstalt eller intagen i särskilt ungdomshem till följd av en dom till sluten ungdomsvård Gäller ej patienter som vårdas enligt LVM

Patient som är anhållen, häktad osv - skillnader mot LPT Patient som är anhållen, häktad osv får ges rättpsykiatrisk vård om sådan vård kan tillgodoses genom intagning på en sjukvårdsinrättning Om vårdintyg utfärdats skall frågan om intagning avgöras skyndsamt efter undersökning av patienten Om patienten redan är intagen för frivillig vård kan specialistläkare besluta om ”konvertering”

Tidigare LRV-patient Definitivt utskriven fem år tidigare. Avslutade injektionsbehandling för tre år sedan. Sedan två och ett halvt år sporadiskt tagit tabletter Risperdal. Nu slagit sönder en hel del i hemmet. Vill ej ha kontakt med anhöriga som är mycket oroliga.

Somatisk sjukdom Man med mångårig schizofrenisjukdom. Vårdad senast för ett halvår sedan och därefter ej medicinerat. Klagat över törst och så småningom kan sjuksköterska i hemmet kontrollera P-glukos som är 27. Vill inte till sjukhus eller komma för ytterligare provtagning, orkar ej med det och dricker det han behöver.

Somatisk sjukdom 70-årig kvinna, änka sedan ett år. Dottern suiciderat för tre år sedan. Nu fått besked om allvarlig cancer och cytostatika rekommenderas av kirurg. Vägrar behandling. Tycker livet känns rätt meningslöst.

Krisreaktion Ung man med arbete. Tidigare gastritbesvär. Nu lämnad av flickvän sedan en vecka. Grubblar, tagit till öl för att sova och koppla av. Klarar ej arbeta och vill bli sjukskriven. På direkt förfrågan medger han självmordstankar och att han föregående natt försökt hänga sig. På halsen kan ses antydan till snörfåra. Vill absolut ej remitteras till sjukhus.

Störningar Kvinna med fast arbete som en längre tid varit störd av grannar. Trots klagomål till hyresvärden i stället själv blivit anklagad för att störa omgivningen. Även känt sig stressad på arbetet och anser sig ej klara av att arbeta.

Psykiska besvär Man som anger att han en längre tid varit plågad av en radiosändare i en tand och önskar remiss till specialisttandvård. Blir klart irriterad då han förslås psykiatrisk kontakt.

Störningar Man som lever på socialbidrag. Tett sig alltmer ovårdad och betett sig underligt vid besök på socialbyrån. Stört grannar och kommer att vräkas. Försök göres med hembesök tillsammans med socialsekreterare. Mannen anger via brevlådan att han ej tänker släppa in er och ej heller vill svara på några frågor.

Störningar Förtidspensionerad kvinna som enligt uppgift från störningsjouren stört och även mordhotat granne. Är tacksam för hembesök och berättar att hon under lång tid varit störd av en lesbisk granne som vill inleda ett förhållande med henne. Inte kunnat sova på grund av störningarna. Känt sig helt desperat och faktiskt funderat på att putta grannen nerför trappen.

Hemlöshet Kvinna som tidigare haft arbete men nu levt flera år på socialbidrag. Ingen kontakt med anhöriga. Nu i ett halvt års tid bott i en kartong nattetid. Är prydlig vid besöken på socialbyrån men har tett sig något hotfull. Vill inte bo i socialtjänstens boenden då hon inte vill bli övervakad.