Läsglädje – varför och hur? Eivor Sommardahl April 2014
Om vikten av att kunna läsa För samhället För individen
Läsförståelsen a och o Om förståelsen inte finns vid läsning av en text blir läsningen enbart teknisk och ger ingen upplevelse.
Dessutom: Vi minns bara information som säger oss någonting.
80 procent av orden måste vara bekanta. Läsning på rätt nivå 80 procent av orden måste vara bekanta. Karin Taube
Läsning bara på den egna komfortnivån är inte utvecklande. Men … Läsning bara på den egna komfortnivån är inte utvecklande.
Om språket inte räcker till Svagt skolspråk bidrar till problem med läsförståelsen. Språkstörningar som inte upptäcks i tid ger läsförståelseproblem i de högre årsklasserna. Lässvårigheter kan ge negativ självbild.
Läsning – tvång eller njutning? Eleverna som svarat att de inte tycker om att läsa menar att det finns ett visst tvång kopplat till läsningen och att det är tråkigt. De elever som å andra sidan svarat att de tycker om att läsa kopplar läsningen ihop med avkoppling, njutning och ett sätt att lära sig nya saker. Lars Pettersson, Pojkars och flickors attityder till läsning. En studie av elevers läsning i årskurs 9, Mälardalens högskola, 2012
Svaga läsare kan komma igång om de får läsa texter som: har lättare ordval och meningsbyggnad har lättare typografi är i form av ljudböcker intresserar dem speciellt någon vuxen läser det första kapitlet förknippas med positiva situationer
Hur gör en aktiv läsare? Skumläser okända texter för att få överblick. Läser med penna i hand. Känner olika genrer. Går bakåt i texten när de inser att de missförstått något. Försöker tolka svåra ord med hjälp av sammanhanget. Förstår att tankeled kan saknas i texten. Kan använda de nya insikterna i framtiden.
För att bli bra på något krävs minst 5 000 timmar ihärdig övning – gäller också läsning. läsforskaren Ingvar Lundberg
Vad kan hemmet göra? Läs för mej, pappa! Sedan slutet av 1990-talet driver ABF tillsammans med fackföreningsrörelsen projektet Läs för mej, pappa! Syftet är att stimulera män inom LO-kollektivet att läsa för sina barn och i förlängningen även läsa mer själva. Projektet vänder sig till pappor/styvpappor som har barn i åldern 0-10 år.
Viktigt att väcka läsintresset tidigt Hjälp barnet att förstå texten via: bilder röda tråden samtal uppmärksamhet på vad barnet inte förstår
Hemmet kan: Stötta, uppmuntra och reservera tid för samtal Visa gott exempel Ställa förväntningar
Faktaböcker – skönlitteratur ”Pojkarna vill ha böcker om motorcyklar och bilar, ormar och sport, dinosaurier och militärer och de väljs för att hitta information eller som underhållning. De gånger pojkar väljer skönlitteratur, blir det oftast ”skräck”, science fiction, humor, action eller äventyr.” Boltz, H. Robin, 2007: What we want: Boys and girls talk about reading. I: School library media research.
Vad kan dagis göra? Barn i dagisåldern mest nyfikna – tiden borde därför utnyttjas för att väcka barnens läs- och skrivintresse!
Dagvårdens möjligheter Avända mycket tid för språkstimulas tala och berätta lyssna läsa (lek)skriva Många använder redan t.ex. Språkstrategi för dagvården A-Ö
Få alla lärare övertygade om att de är modersmålslärare. Vad kan skolan göra? Få alla lärare övertygade om att de är modersmålslärare.
Vad kan skolan göra mer? Fokusera på kvalitet i stället för kvantitet. djupläsa samtala kring texter i alla ämnen (process)skriva konkretisera och visualisera texter.
”Nästan alla 2-åringar använder internet åtminstone ibland.” Mediebarometern, Nätverket för ungdomsforskning, 2013
Ta vara på elevernas IT-intresse Läs- och skrivinläring på dator (t.ex. Trageton) Pojkar och digital läsning Flickor och sociala medier Läsplattor och mobiler för dyslektiker Datorspel i undervisningen Bloggar, e-läromedel m.m.
Läsglädje och läsengagemang ”Vi kommer aldrig att få alla att bli bokslukare. Däremot kan man arbeta med att skapa läsengagemang, alltså att få eleverna att förstå nyttan av att förstå vad man läser och öva sig i det.” Barbro Westlund i Att undervisa i läsförståelse, 2012