IKT och svenska i lärarutbildningen, F-6, Högskolan i Halmstad Eva Hansson Universitetsadjunkt i svenskämnets didaktik VFU-ledare F-6 Grundskollärare F-6 i svenska och matematik IKT = Informations och KommunikationsTeknik Hej!   Nu är det dags för ytterligare ett seminarium i seminarieserien ”eLunch om IKT” och den här gången är det Högskolan i Halmstad som står för innehållet! Mellan appen och verkligheten - Arbete med IKT i svenskan F-6, på lärarutbildningen i Halmstad. Föreläsare: Eva Hansson, universitetsadjunkt i svenskämnets didaktik , berättar om hur hon i svenskundervisningen, på Högskolan i Halmstad, arbetar med att väcka studentens eget intresse för IKT, samtidigt som studenten får konkreta tips för hur arbetet med IKT i grundskolan kan se ut. Genom de träningsarenor som på detta sätt erbjuds studenten ges också tillfälle att belysa IKT i dagens grundskola och samhälle, på ett medvetet och kritiskt sätt.   När: Torsdag 28 februari, kl. 12.15-13.00 Plats: Öppna webbsidan https://connect.sunet.se/elunchomikt/ Du kan gå in som Guest. Skriv gärna in lärosätets förkortning och ditt namn. Ingen föranmälning krävs för att delta! Värd för detta seminarium: Högskolan i Halmstad. Kontaktpersoner: Johan Lindström: johan.lindstrom@hh.se, Jeanette Sjöberg: jeanette.sjoberg@hh.se Seminarieserien arrangeras av den svenska användargruppen för Blackboard. I gruppen ingår Högskolan i Halmstad, Lunds Universitet, Högskolan i Gävle, Mälardalens Högskola, Örebro Universitet och Linnéuniversitet. För mer information, gå in på CLU:s hemsida (www.hh.se/clu) eller klicka på länken nedan. http://www.hh.se/omhogskolan/centrumforlarandeochutbildningclu/utbildning/seminarierworkshops/elunch.65437006.html Jeanette Sjöberg lektor i pedagogik fil. doktor i barn- och ungdomsvetenskap Högskolan i Halmstad Pedagogisk utvecklare Centrum för lärande och utbildning, CLU Högskolan i Halmstad 035-167709/167818

LUT, lärarutbildningen Eva lärarutbildare, F-6

Disposition Utveckling och framtid Utrustning och teknik Kursplaner Att skapa miljöer för lärande Konkreta exempel Ett exempel mer i detalj Fler konkreta exempel

”Det multimodala perspektivet på kommunikation har utvecklats i en tid som kännetecknas av globalisering, av att kunskap i hög grad är situerad, snabbt föränderlig och varierande. […] Digitala medier övertar allt mer det tryckta ordets tidigare dominerande ställning som primärt medium för informationsspridning.” (Jewitt, 2010) Närliggande exempel: Italienska politiker bedriver valkampanjer via TV (Silvio Berlusconi) och Internet (Beppe Grillo) Denna presentation kommer att vara multimodal. Text, bild och ljud och så mitt prat till.

Från det muntliga, över runstenen, pergamentet och boken, till den datorvärld vi lever i idag. … framtiden…?? 2600 fkr 300 ekr 1483 Sverige mitten 1900-tal 1483 boktryckarkonsten Sverige Hej! Vi pratade ju om framtiden och vad som kommer efter de datorer och tekniker vi känner till idag. Vi pratade om hologrammet... här kommer en länk till något som är jättehäftigt: http://www.youtube.com/watch?v=TGbrFmPBV0Y       Ni kan läsa om artisen och hologramprojektet här: http://www.mtv.com/news/articles/1683173/tupac-hologram-coachella.jhtml Artisen är alltså död men står ändå på scen... Väcker frågor om vad som är verklighet och inte och hur det gestaltar sig för oss, eller hur? /Eva   Foto i tur och ordning: Clipart. Flickr: Jürgen Hovaldt, xeophin,Old books binding Crops, maizers

…till hologrammet eller? Njaaa… hologrammet, nej det tror vi inte Eva… … framtiden…?? papyrus framför, pergament bakom 1483 boktryckarkonsten Sverige Hej! Vi pratade ju om framtiden och vad som kommer efter de datorer och tekniker vi känner till idag. Vi pratade om hologrammet... här kommer en länk till något som är jättehäftigt: http://www.youtube.com/watch?v=TGbrFmPBV0Y       Ni kan läsa om artisen och hologramprojektet här: http://www.mtv.com/news/articles/1683173/tupac-hologram-coachella.jhtml Artisen är alltså död men står ändå på scen... Väcker frågor om vad som är verklighet och inte och hur det gestaltar sig för oss, eller hur? /Eva   CNN hologram i nyhetssändning

Tupac Shakur, född 1971, USA, mycket framgångsrik hiphopartist, skådespelare och samhällsaktivist. Mördad 1996. 2012 står han på scenen. Tupac Shakur hologram Snoop Dog and Dr. Dre Perform Coachella Live 2012 2.22 kommer Snoop Dog in På måndagskvällen 17/4 2012 återuppstod hiphop-legenden Tupac som hologram under musikfestivalen Coachella. Nu kan rapparna Dr. Dre och Snoop Dogg ta med hologrammet på turné, skriver Wall Street Journal.

Material- och teknikutveckling Supermaterialet grafen: böjbar mobil och läsplatta med. Chalmers leder EU:s miljardsatsning på grafen, jan. 2013 3d-kopiator: ”Förbjud 3d-vapen”, amerikansk kongressman, dec. 2012 http://www.nyteknik.se/popular_teknik/teknikrevyn/article3601842.ece Förbjud 3d-vapen http://www.nyteknik.se/nyheter/it_telekom/allmant/article3232295.ece Böj mobilen http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-leder-EUs-miljardsatsning-pa-grafen.aspx PRESSMEDDELANDE FRÅN CHALMERS, UMEÅ UNIVERSITET, KAROLINSKA INSTITUTET OCH LINKÖPINGS UNIVERSITET: Chalmers har fått EU:s förtroende att leda ett gigantiskt forskningsinitiativ kring supermaterialet grafen.

Man ska också förhålla sig till en praktisk verklighet… Foto Eva Hansson Foto: vernieman Vi ska alltså förhålla oss till att det sker en utveckling konstant, studenterna och jag här på HH. Men vi måste också förhålla oss till en del andra saker: Dessutom…även om jag bokar datorsal och vi har köpt in plattor till LUT så tar studenterna i högre och högre grad med sig sin egen utrustning. Foto Sean MacEntee Foto Clipart om inget annat anges

Vilket kanske är helt okej: Det vore kanske bättre att låta eleverna (skolbarnen) ta med sin egen utrustning till skolan och i stället satsa pengarna på pedagogisk utveckling; kompetensutveckling och den pedagogiska användningen av tekniken. Samtidigt så väcks frågor om likvärdighet och en skola för alla. Detta menar Francesc Pedró i rapporten Connected Minds technology and today’s learners, OECD, 2012. Visar sig att eleverna tar själv med sig sin teknik, hur mycket jag än bokat datorsal…. forskning. Jag ser att detta uttalande också gäller studenter i högskoleutbildning

Och så ska vi också förhålla oss till två olika kursplaner.

Att skapa miljöer för lärande ”Bildmedia förenade med interaktiva metoder – människa och dator i dialog – visar på nya möjligheter att få överblick, att se sammanhang och finna information, och inte minst, finna nya vägar för lärande. Lärarutbildningen skall utformas så att den förbereder blivande lärare för att verka i ett alltmer kunskapsrikt arbetsliv och samhällsliv där kommunikationsteknik ingår som ett naturligt inslag.” (SOU 1999:63a, s. 54) Att skapa miljöer för lärande […] Den nya kommunikationstekniken motiverar inte längre att elev och lärare hela tiden måste mötas i skolans lokaler. Interaktiva metoder och elektronisk kommunikation innebär att läroprocesser kan äga rum över stora avstånd, vilket medför att ”virtuella klassrum” uppstår. Läraren kan befinna sig på en plats, eleven på en annan och informationskällan på en tredje. Utmaningen ligger i att föra samman lärare och elever (individuellt eller i grupp) med källan så att ett gemensamt lärande uppstår. Men det handlar också om att ställa kritiska frågor om vilket innehåll som förmedlas via kommunikationstekniken. På vilka sätt skiljer sig innehållet från andra mediers? Den nya kommunikationstekniken öppnar således för ett nytt förhållningssätt till information och kommunikation. Exempelvis antas att människan blir mer grafisk, mer visuell, i sitt tänkande.17 http://www.regeringen.se/content/1/c6/02/46/76/01ff9c9c.pdf SOU 1999:63a, s. 54

Lärarutbildningsämnet byggs upp från tre håll: från barns och vuxnas frågor om världen från skolämnet och dess kursplan från universitetsämnet och forskningsämnet (SOU 1999:63a, s. 86) s 85 i sammanfattningen, SOU 1999:63a: En utgångspunkt utgör universitetsämnet – ämneskunskaperna definieras av de frågor som ställs inom den vetenskapliga disciplinen. Det handlar då främst om ett antal centrala begrepp och principer som ligger till grund för disciplinen. En annan utgångspunkt är förskolans och skolans sätt att normativt formulera frågor (via läroplaner), vilket förväntas ge ett relevant innehåll för den blivande läraren att hantera. Ämneskunskaperna i lärarutbildningen väljs då i förhållande till läroplans- och kursplanemål. Ämneskunskaperna kan vara formulerade som teman eller som skolämnen men också som ett uttryck för socialisation i form av moraliska och värdemässiga inslag i lärarutbildningen. En tredje utgångspunkt utgör barnets, elevens eller den vuxnes sätt att formulera frågor om världen, vilket den blivande läraren kan möta i såväl teoretiska som praktiska studier. Det kan t.ex. gälla frågor om naturvetenskapliga fenomen, historiska skeenden eller moraliska och etiska dilemman. Ämneskunskaperna kan dessutom diskuteras som

Flera verkligheter behöver förenas Barnet/eleven på fritiden och i grundskolan Studenten på fritiden Jag försöker arbeta med parallella didaktiska skikt. Mål från studenternas kursplaner och mål från Lgr 11. Studenten i lärarutbildning

De kastas in i IKT-tänket direkt Kursen hanteras via Blackboard (Bb). Vi lever som vi lär. De möter mig först som ljudfil i UVK 1 (kursen före svenskan), innan de möter mig IRL. Vi kastar in dem i IKT-tänket direkt. De skapar en 10-i-topp- lista gällande skönlitteratur via cyberrymden. De gör en sammanfattning av Barnbokens utveckling i Photo Story. De gör en reklamfilm för skönlitteratur och/eller sakprosa, i valfritt program.

Uppgift: 10-i-topp-lista Var och en intervjuar en verksam lärare om skönlitteratur i skolan. Var och en skriver en sammanfattning av intervjun (max 250 ord). Ni träffas sedan i grupper om fyra, i cyberrymden (Skype, chatt etc.), ni får alltså inte träffas IRL. Enas om en rangordnad, 10-i-topp-lista, om vad man behöver tänka på gällande skönlitterärt arbete i skolan. Skriv en gemensam reflektion om hur samarbetet i cyberrymden fungerade. Ladda upp listan och reflektionen, på anvisad plats i Bb.

Uppgift: Barnboken i samhället. Gruppuppift: Sammanfattning av boken Barnboken i samhället (Kåreland, 2009). Länk till föreläsning som Eva håller: http://videoarkivet.hh.se/streamAsx/2290381497B2451F.asx Sammanfattningen görs i ett program som heter Photo Story, där ni använder ljud, tal, bild/foto och musik. Photo Storyn ska vara cirka 10 min lång. Här kan ni kosta på er att vara kreativa! Tänk att Photo Storyn skall fungera som informationsfilm för någon som inte vet något om barnbokens utveckling. Här finns programmet Photo Story att ladda ner gratis via Skolverkets PIM- sida: http://www.pim.skolverket.se/xp/handledningar/Om- PIM/Programvaror-i-PIM/4/ Ladda upp Photo Storyn på anvisad plats i Bb.

Uppgift: Barnboken i samhället Gör en sammanfattning av barnbokens utveckling över tid. De läser en fackbok och de tittar på en föreläsning jag spelat in, som ligger i videoarkivet med ljud och bild. De får inga lektioner i Photo Story. Bara tips om var man hittar manualer. Photo Storyn laddas upp i Bb. Jag ger feedback på allas. Alla kan se allas Photo Story och alla kan se allas feedback. Flera grupper vågar tidigt använda sig själva som meningsbärare i framställningarna. Flera grupper vågar tidigt använda sig själva i framställningarna. Photo storyn är skapad av Caroline F, Sara G, Andreas och Felicia (Grupp D, F-3, HT-12)

Uppgift: Gör en reklamfilm för en skönlitterär/sakprosa bok Reklamfilm bok Martin Widmarks Vikingar, Emilia och Sofia LÄSK 30 Gt HT 12 Filmen är skapad av Emilia Svensson och Sofia Svärd, LÄSK 30 Gt HT 12

Vi tittar på ett annat exempel, lite mer i detalj.

Examinationsuppgifter …som både examinerar studenten och som ger studenten konkreta didaktiska, metodiska och pedagogiska tips för undervisning …som är omväxlande och som distanserar sig från träsket ”skriftlig individuell hemtentamen” … som knyter an till flera olika textvärldar … som gör kommunikationsteknik till ett naturligt inslag … som är bedömningsbara … som utmanar studenten… och oss lärare! Didaktik: NE: läran om undervisning; undervisningens och inlärningens teori och praktik. … Didaktik handlar om lärande och undervisning i relation till kunskapstraditioner och kunskapspraktiker, normer, bedömningssystem och institutionell inramning, lärresurser och handlingsutrymme. Didaktiken omfattar såväl kunskaper och färdigheter som hur man utvecklar förmågor och identitet. Mycket handlar om att skapa examinationsuppgifter som både examinerar studenten och som ger studenten konkreta didaktiska tips för undervisning. Per Måhl för examensuppgifter.

Planens delar Förankring i kursplanerna; Lgr 11 och HH-kursplaner (lärarutbildaren) Förväntat resultat (studenten) Aktiviteter/uppgifter för bedömning (studenten) Bedömning/rättning av prestation (studenten) Undervisning Inspiration Per Måhl, sakkunnig på betygssättning och bedömning, för grundskolan i huvudsak (personlig kommunikation 2013-02-14) och Gustavsson, Måhl och Sundblad (2012).

Bedömning Ni visar i er redovisning att ni har förstått hur man med dramaturgi, kan arbeta med ett innehåll nära knutet till barn och ungas verklighet och identitetsutveckling. Antingen för att som lärare förmedla ett innehåll och/eller för att inspirera barn till det samma. På ett eller annat sätt använda er av IKT, i framställan och/eller innehåll.

Förväntat resultat kan välja ut ett verklighetsanknutet ämne som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor kan förmedla ovan innehåll så att det blir meningsskapande för barn och vuxna kan förmedla innehållet via dramaturgi kan använda sig av ett språk och en språkstil som passar för dramaturgin

Aktivitet, uppgift för bedömning Skriv ett manus till ett litet drama/en scen. Det ska handla om något som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Det ska utgå från verkligheten. Dramat ska ha en väl fungerande inledning, innehåll och avslutning och god anpassning till syfte och mottagare. I dramat ingår IKT på ett eller annat sätt. Dramat spelas upp på redovisningsdagen.

Kursplaner HH- kursplan för studenten …förmåga som är nödvändig för iscensättning av svenskundervisning för den aktuella åldersgruppen … vidare innefattas språk- och identitetsutveckling … i kursen behandlas skilda medier och också IKT Lgr 11 ta avstånd från kränkande behandling berätta om vardagsnära ämnen för olika mottagare formulera sig och kommunicera i tal och skrift skapande av texter där ord och bild samverkar LÄSKarna något med värdegrunden. Klipp in vad de hade för mål i sin kursplan som examinerades på detta sätt. Klipp även in mål från Lgr 11

Kalle Kanin får hjälp över bäcken av Olle Utter. Undervisningen Jag modellar dramaturgins förlopp, genom röd tråd och ”Kalle Kanin”. Kalle Kanin får hjälp över bäcken av Olle Utter. Kalle Kanin tycker om morötter. Morötterna finns på åkern långt bort. På sin väg dit (röda tråden) så stöter han på fler karaktärer och också hinder. Inspirerat av Veronica Grönte (2002) Kalle Kanin kan så klart lika gärna vara hämtad från en annan textvärld, t.ex. en sim. Foto på mig som Kalle Kanin. Jag modellar, de härmar till viss del, jag ger alltså en input. Vygotsky härma, Grönte röd tråd, dramaturgi. Sen kan man få dem att gå vidare själva. Studenterna får också undervisning i SFG och genrepedagogik (Johansson & Sandell, 2012). Narrativen: deltagare, processer och omständigheter

Om utsatthet och att passa in Karin är utsatt, hon bestämmer sig för att bli en ny Karin. Efter lovet träffar hon klasskompisarna i matsalen. Därefter är det lektion. Mobilen är språkrör för Karins tankar: Idag ska jag försöka vara normal, idag ska jag passa in. Det brukar bli bättre efter lovet. Idag är jag den nya Karin. Drama skapat av: Cecilia Carlquist, Caroline Larsson, Yvonne Göransson, HT 2012

Ett annat exempel från ”upphovsrättsdagen” Ett annat exempel från ”upphovsrättsdagen”. Här kombineras i en och samma uppgift: Studenten lär sig om Internet i skolan via Skolverkets hemsida. Studenten förmedlar sin nyvunna kunskap genom att använda IKT. I detta fall tablets eller datorer. Studenten lär sig själv och av varandra om relevanta program, t.ex. Imovie eller olika appar. Studenten får uppslag till undervisningsinnehåll för elever. Informationsfilm om upphovsrätt Film av: Elin A, Elin R, Jennie, Jessica, HT 12

Exempel på pedagogiska filmer i matematik Ett annat exempel på hur dramaturgi kan användas i kombination med IKT. Detta är studenter i mattekursen som gör pedagogiska informationsfilmer om matematik. Robin Fridh, Martin Karlsson, Kaspar Svedenman & Elisabeth Nilsson Moviemaker våren 2009 Det var en gång en liten grabb som ville ha en vän, han letade och letade vad tror ni hände sen Grupp F Emily S etc där de utnyttjar power pointen och dockteater och sig själva. Var ligger den filmfilen???? På ett grönt USB?

Kalles tårtbitar. En film om bråktal. Film av: Lisa Pettersson, Hanna Johansson Dreyer, VT 2009

Sandvargen Emily sitter och spelar på sin mobil. Fredrik kommer och vill tipsa om en bok som heter Sandvargen. Studenterna är multimodala, de använder på en och samma gång: Muntligt berättande Dramaturgi ”Rörliga” pappersdockor Dator med projektor Datorprogram Paint Ljussättning i rummet Möblering i rummet Grupp F Emily S etc där de utnyttjar power pointen och dockteater och sig själva. Vid 1.45 bra bild sen grejar jag med objektivet och Vid 2.50 är det bra bild igen. http://videoarkivet.hh.se/streamAsx/B63D7A545D1B4ECA.asx

Till sist en hälsning från Halmstad i form av en kort faktafilm  Halmstadfilmen tre hjärtan och det blåser på laholmsvägen Skapad i Imovie LÄSK Gt HT 12

Foto, bilder och filmer: Clipart Flickr - Creative Commons Adlibris Fotografier och filmer av Eva Hansson om inget annat anges. Visas med tillstånd av studenter. Filmer skapade av studenter visas med tillstånd. Projektansökan i digital form

Källor Böj mobilen http://www.nyteknik.se/nyheter/it_telekom/allmant/article3232295.ece Chalmers och grafen http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-leder-EUs- miljardsatsning-pa-grafen.aspx Connected Minds (2012). OECD. http://omvarld.blogg.skolverket.se/2012/07/27/hur- ska-it-anvandas-i-undervisningen/ Förbjud 3d-vapen http://www.nyteknik.se/popular_teknik/teknikrevyn/article3601842.ece Förbjud 3d- vapen Grönte, V. (2002). Pennvässaren – Dramaturgin som verktyg för bra berättelser. Varberg: Argument Förlag AB. Gustavsson, A., Måhl, P. & Sundblad B. (2012). Prov och arbetsuppgifter – en handbok. Stockholm: Liber. Jewitt, C. (2010). Didaktik som multimodal design. I: A-L. Rosvall & S. Selander (Red.), Design för lärande. Stockholm: Norstedts. Johansson, B. & Sandell Ring, A. (2012). Låt språket bära: genrepedagogik i praktiken. (3. uppl.). Stockholm: Hallgren & Fallgren. SOU 1999:63a. Att lära och leda - En lärarutbildning för samverkan och utvecklinghttp://www.regeringen.se/content/1/c6/02/46/76/01ff9c9c.pdf