Samarbete mellan kommun och länsstyrelse Hur svårt kan det vara?

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
januari : Fotboll februari : bloggen och Basket boll mars : Bord tennis april : Skriva projektet för fototävling.
Advertisements

En tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar
Välkommen! Stormöte 28 april 2013 Ortsutveckling FLENS STAD.
Vem ansvarar för vad i kommunal vård och omsorg?
Esitelmän pitäjän nimi Helsingfors stads strategiprogram 2009–2012.
Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram med Nya skånska klimatmål Tommy Persson Miljöstrategiska enheten Miljöavdelningen
Sveriges miljömål Sveriges riksdag har satt upp miljömål för en hållbar samhällsutveckling. Målen styr miljöarbetet i Sverige. De visar vägen till ett.
SKL:s återrapportering 6 december 2012 Överenskommelsen inom det sociala området Anna-Karin Berglund Avd. för ekonomi och styrning.
Välkommen! Stormöte 4 februari 2014 Ortsutveckling FLENS STAD.
VISION Kommunplaner – strategisk planering
Svenskt Lantmäteri en viktig grund för det goda samhällsbygget
1 Ny LTP , 4 april 2013 Direktiv och tidplan Dialogmöte ny LTP 4 april 2013.
Hearing södra skärgårdens infrastruktur Utan en fungerande infrastruktur försvåras möjligheterna till en levande skärgård.
DEFINITIONER AV DE 16 SVENSKA MILJÖKVALITETSMÅLEN
LANDSTINGSDIREKTÖRENS STAB Regional utveckling BILD 1 Resultat av enkät till landstingspolitiker
Norrbotten Hållbar regional utveckling. Förutsättningar, möjligheter och hinder –Stort (98249 km²) –Glesbefolkat (2,53 inv/ km², 21,9 inv/ km² i Sverige)
Hälsa på samhällsnivå Hur vill du jobba med kapitel 7.
Region Värmland.
Anpassning till ett förändrat klimat Uppdrag för länsstyrelserna Regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik – Klimat 2008/09:162.
Jämställdhetspolitiken Tillväxtverket 26 september
SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 RKG 2 juni 2010.
Uthållig kommun – ett verktyg för att nå målen 22% av landets kommuner 100% av länets kommuner Kalmar nationellt pilotlän.
Leadermetoden… Bygger på - Nära samverkan mellan sektorerna …underifrånperspektiv …fokus på lokal landsbygdsutveckling Bygger på - Nära samverkan mellan.
Tillväxtfrågor på SKL Entreprenörsregionen 1 december 2011
Samhällsplanering omfattar riktlinjer för utveckling av bebyggelse, service, kommunikationer, infrastruktur och miljö. Samhällsplanering inbegriper stadsplanering.
Handläggning enligt SoL
Ungdomsdialog Alfta 12 maj. LUPP 2010 Vad är LUPP? Hur ska vi få länets högsta svarsfrekvens? Vad gör elevråden? Information från respektive elevråd U-råd.
November 2014 Stockholms läns landsting Landstingets interregionala samarbete 90 talet Samarbetsavtal med Tallinn-, Riga- och Vilnius-regionerna.
Länsgemensam ledning i samverkan
Anpassning – brett arbete som spänner över hela samhället Länsstyrelserna regionalt ledarskap –Samordna arbetet på regional nivå med anpassning till ett.
”Ett hållbart Blekinge” – Hur ska vi nå miljömålen?
Europeiska socialfonden
Demokratiska nivåer Nationellt - Riksdag - Regering Regionalt - 21 län
Vår Kommun Samhällskunskap år 8.
Sveriges Kommun Det här är vår presentation om Sveriges kommun.
Färdplan 2050 Viktor Rydell. Global nivå Vid FN:s klimatkonferens i Cancún 2010 åtog sig alla industriländer att ta fram nationella långsiktiga strategier.
Norrstyrelsens styrgrupp för infrastruktur 2009 BILD 1 Infrastruktur i Region Norrland – vision, mål och verksamhetsidé.
DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET
Hållbar utveckling – Vad betyder det för Ängelholm
Från RUP till RUS Möjligheter nära dig Styr regionala utvecklingsarbetet Grund för regionala program med betydelse för hållbar.
Tillsammans gör vi det hållbara möjligt!
Miljömålen och förorenade områden
Utvecklingsstrategi för Örebroregionen
Ortsutveckling Skebokvarn
ÖP-läget i kommunerna. Den 21 juni tog riksdagen beslut om en ny plan- och bygglag som börjar gälla den 2 maj I och med förändringen stärks översiktsplanens.
Strandskydd PROP. 2008/09: 119.
1 Använd gärna denna presentation! Presentationen beskriver arbetet i projektet som arbetar med det kommande landsbygdsprogrammet Presentationen.
Enheten för regional tillväxt, Näringsdepartementet
Ortsutveckling Skebokvarn Välkommen! Stormöte 19 november 2012.
Sveriges miljömål Sveriges riksdag har satt upp miljömål för en hållbar samhällsutveckling. Målen styr miljöarbetet i Sverige. De visar vägen till ett.
Serviceprogram (RSP) Remissutkast Jämtlands län - att längta till och växa i.
Vad, hur och varför samverkan? Resultat !?
Ortsutveckling Skebokvarn Välkommen! Stormöte 2 september 2013.
Regionalt serviceprogram- Jämtlands län
LH inleder: Välkomna! Syfte med dagen Lst´s roll
VÄLKOMNA TILL Länsplandag Klimatanpassning i den fysiska planeringen 17 april 2012.
Ortsutveckling Skebokvarn Välkommen! Stormöte 18 november 2013.
Länsstyrelsen roll och uppdrag
Integration Gävleborg 2.0
Stadens organisation INTRODUKTION SOCIALSEKRETERARE
Samarbete i teamet och ett rehabiliterande synsätt i myndighetsutövningen IngaLill Karlström, Östersunds kommun. E-post:
1 Det kommunala uppdraget! 2 Verksamhetsidé för SKL En fråga om demokrati. SKL är en arbetsgivarorganisation för kommuner och landsting.
Välkommen till Älvsbyns kommun. Peter Lundberg, informatör Näringslivskontoret Älvsbyns kommun
Vision 2030 Resultat från medborgardialog. En vision i sitt sammanhang (schematisk) Vision 2030 Prioriterat område 1 Prioriterat område 3 Prioriterat.
Vilka aktuella frågor arbetar SKL med? Gunilla Glasare.
Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design Gestaltad livsmiljö – en ny politik för arkitektur, form och design SOU 2015:88 Överlämnande.
Välkommen till skärgården
Miljömålen består av tre slags mål
Vad innebär regionbildningen?
Miljömålen består av tre slags mål
Presentationens avskrift:

Samarbete mellan kommun och länsstyrelse Hur svårt kan det vara? Förenkla – helt enkelt, SKL Blekinge 23 oktober 2012 Rubriken och frågan ger väldigt många olika associationer. Spännvidden kan vara allt FRÅN en uppfattning som handlar om att man inte tycker det ska finnas något samarbete – det är ju två olika självständiga myndigheter som ska utöva sin respektive jurisdiktion utan inblandning eller kommunicering annat än formellt och där det är oundgängligen nödvändigt för att handlägga ”ärendet” Täta brandväggar emellan – självständiga fristående myndigheter där inte ska ske någon inblandning. Överprövande instans… TILL generöst informationsutbyte – samverkan inom olika sakområde, gemensamma visionsarbeten, stödjande rådgivningsinsatser, informella möten med aktuella gemensamma frågor på agendan Jag kommer inledningsvis att berätta för er om Länsstyrelsens uppdrag och Kommunernas uppdrag koppla ihop detta med ”Tillväxt och Välfärd” därefter ge ett exempel på hur Blekinge presenteras för omvärlden och slutligen med utgångspunkt i mina erfarenheter från ett exploateringsärende ge mina funderingar på samarbete mellan Länsstyrelse och kommun

www.lansstyrelsen.se Vårt uppdrag Länsstyrelsens uppdrag är att arbeta för en utveckling där miljö, tillväxt och goda levnadsvillkor går hand i hand. Målet är en ren livsmiljö, en stabil arbetsmarknad samt ett gott liv för invånarna. Kort sagt arbetar vi för en hållbar utveckling i länet. Länsstyrelsen ansvarar för att beslut från riksdagen och regeringen genomförs i länet, och vi samordnar den stat­liga verksamheten. När det gäller länets utveckling ska vi tillvarata och arbeta för både enskilda människors och samhällets intressen. Vi är en kunskapsorgani­sation som arbetar tvärsektoriellt med många olika sakfrågor. Våra kompetens­områden spänner över samhällsfrågor av vitt skilda slag, från landsbygdsutveckling och biologisk mångfald till integrationsfrågor och skydd av kulturmiljöer. Enligt länsstyrelseinstruktionen (SFS 2007:825) ska vi bland annat arbeta med livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor regional tillväxt infrastrukturplanering hållbar samhällsplanering och boende energi och klimat kulturmiljö skydd mot olyckor samt krisberedskap och civilt försvar naturvård samt miljö- och hälsoskydd lantbruk och landsbygd fiske jämställdhet integration. Miljö, tillväxt och goda levnadsvillkor Statens representant – ”Helikopterperspektiv” över Blekinge -- Nationellt informerad 23 oktober 2012 www.kosunen.se

”www.kommunen.se” Det kommunala uppdraget Förskoleverksamhet och barnomsorg Grundskola, gymnasieskola, särskola och kommunal vuxenutbildning Öppen förskola Fritidsverksamhet Socialtjänst (inkl. individ och familjeomsorg) Omsorg om äldre och funktionshindrade Kollektivtrafik Renhållning och avfallshantering Kultur Näringslivsservice Sysselsättning Bygga bostäder Stadsplanering och byggfrågor Hälso- och miljöskydd Energi Tekniska frågor (vägar, VA, fastigheter) Räddningstjänst Krisberedskap Myndighetsutövning (livsmedelstillsyn, serveringstillstånd, bygglov m.m.) Om kommuner I Sverige finns det 290 kommuner. De ansvarar för en stor del av den samhällsservice som finns där vi bor. Bland de viktigaste uppgifterna är förskola, skola, socialtjänst och äldreomsorg. Kommunerna är skyldiga att ha vissa verksamheter enligt lag. Andra verksamheter är frivilliga och beslutas av lokala politiker. Det här är kommunen skyldig att erbjuda Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och särskola Kommunal vuxenutbildning Svenska för invandrare Socialtjänst, inklusive individ- och familjeomsorg Omsorg om äldre och funk­tionshindrade Hälso- och viss sjukvård i särskilt boende Stadsplanering och byggfrågor Hälso- och miljöskydd Renhållning och avfallshantering Räddningstjänst Vatten och avlopp Bibliotek Krisberedskap Kollektivtrafik (tillsammans med landstingen) Bostadsförsörjning Det här är exempel på verksamheter som är frivilliga för kommunen att erbjuda Öppen förskola Fritidsverksamhet Bygga bostäder Energi Hälso- och viss sjukvård i hemmet Sysselsättning Näringslivsutveckling Kultur 23 oktober 2012 www.kosunen.se

ett annat sätt är nästa bild VÄLFÄRD OCH TILLVÄXT ett sätt att illustrera alla de olika verksamheter och frågor som har betydelse för tillväxt och välfärd och där både Länsstyrelsen och Kommunerna är aktörer kan ju vara genom bilder… omsorg, fritid, kultur, miljö, teknik, utbildning, företagsfrågor…. etc ett annat sätt är nästa bild Vem är Kommunen? (bilder från Ronneby Kommun) Med en enkel indelning av de som svarar på frågan så blir det 3 grupper: Besökare, Boende, Bolag (företagare – verksamma i kommunen) Besökare Vad förväntas av Kommunen? Oftast en grupp som inte har direkta krav på den kommunala organisationen utöver ”turistinformation” , trevligt bemötande, att infrastruktur och kommunikationer fungerar, blir man sjuk - bli omhändertagen... Boende/Bolag Om det inte är sandat på vägarna, om det saknas utrustning på lekplatsen, om skolmaten inte smakar bra, om bygglovet inte beviljas, om företagaren inte får tillstånd att fortsätta sin verksamhet, om det inte är städat i parken osv…. listan är väldigt lång… och svaret är ofta ”Det är kommunen” Oavsett om den jag möter är en person som är på besök i kommunen, bor i kommunen eller är verksam som företagare så vill jag ju gärna att den personen ska känna sig nöjd med att vara just i min kommun... 16 april 2012 www.kosunen.se

Tillväxt – Välfärd Social service Inkomst/Intäktsbas Vård Forskning/Utveckling Fritid Inflyttning Turism In- och utpendling Tillväxt Välfärd Varför är det viktigt med goda relationer mellan kommunens representanter och företagare…? att företagare ska uppfatta kommunens verksamhet på ett positivt sätt… Välfärd och tillväxt/framgångsrikt företagande hör samman. Ingen välfärd utan tillväxt och ingen tillväxt utan välfärd. För varje ruta så finns det någon koppling in mot det som återfinns i beskrivningarna av Kommunens uppdrag eller i Länsstyrelsens. Hur Kommunen/Länsstyrelsen uppfattas av de som har kontakt med den bidrar till den bild som sprids och som i sin tur är den bild som lägger grunden till både tillväxten och välfärden. Lika viktigt med goda relationer mellan kommmuner och som det är mellan kommuner och länsstyrelse! Blekinges intäktsbas Intäktsbasen är de företag med produkter och tjänster som säljs utanför länet. Ett arbete i intäktsbasen ger ett till arbete inom kommersiell service och ett till inom offentlig service, därför är intäktsbasen viktig för oss. I Blekinge har vi cirka 350 företag i intäktsbasen, där arbetar nästan 19 500 personer, eller en tredjedel av de som arbetar. Projektet Hållbar tillväxt i Blekinges Intäktsbas, delfinansieras av EU och är initierat av näringslivsansvariga tjänstemän i Blekinge. Projektet syftar till att bidra till fler växande företag och ökad sysselsättning i Blekinge. Målgruppen är alla intäktsbas företag i Blekinge med 5-200 anställda. Projektet koordineras av Region Blekinge med fem olika delprojekt: • Högskolan som regional kunskaps- och innovationsaktör -Blekinge tekniska högskola. • Öka viljan och förmågan till tillväxt hos små, unga företag - Telecom City. • Samverkan mellan företag för ökad gemensam marknad - Tech Network. • Kreativa tillämpbara finansieringslösningar och exportfrämjande insatser - ALMI. • Investerings- och lokaliseringsfrämjande insatser -NetPort.Karlshamn. Intäktsbasen Men – det är inte alla intäkter som fördelas. De arbetsplatser som får sina intäkter utifrån svarar en tredjedel av jobben i Blekinge. I Blekinge arbetar cirka 22 000 personer i denna typ av arbetsplatser. Vi kallar dessa verksamheter för Intäktsbasen – de står för Blekinges ”export” till omvärlden. Skattekraft Kultur & Nöje Tillgång kompetens Utbildning Arbetstillfällen Tillgång till bostäder Nya företag Starka företag 23 oktober 2012 www.kosunen.se

Hur svårt kan det vara? 4 § Förvaltningslagen Varje myndighet ska lämna – upplysningar - vägledning och råd till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhet 6 § Varje myndighet skall lämna andra myndigheter hjälp inom ramen för den egna verksamheten. Nu sitter kanske någon och tänker ÄH vad är nu detta – 30 minuter med något som inte rör mig… jag sysslar faktiskt med myndighetsutövning… kan inte ska inte vara inblandad… Men tänk det tycker inte jag! Förvaltningslagen ger stöd för att hävda detta. Även om bestämmelser inte är direkt tillämpliga på samarbetet mellan Länsstyrelsen och Kommunen så är det självklart att man NATURLIGTVIS bör eftersträva snabbhet och enkelthet… Lika naturligt är det att lämna upplysningar och råd… i grunden handlar det om att varsamt hantera skattemedlen. Förvaltningslagen…7 § kommentar hämtad från Karnov  Paragrafen är framförallt tänkt att utgöra ett slags tolkningshjälpmedel, med vilket övriga bestämmelser i lagen får en tydligare innebörd. Till exempel bör frågan om ett ärende ska handläggas muntligen eller skriftligen alltså avgöras med hänsyn till vad som inom ramen för rättssäkerheten är enklast, snabbast och billigast. Notera att paragrafen endast gäller ”ärenden” där ”enskild” är part och således inte är tillämplig på myndigheternas faktiska handlande (t ex undervisning) eller ärenden utan någon enskild i partsställning. Myndigheterna bör dock naturligtvis eftersträva snabbhet och enkelhet även i fall då bestämmelsen inte är direkt tillämplig. Självklart är det så att den som innehar uppdrag som innebär myndighetsutövning alltid har ”lagboken” under armen – men det går att ge råd och service utan att hamna i någon slags jävssituation. I relationerna mellan Kommun och Länsstyrelsen handlar det om – precis som i alla andra situationer – ha respekt för varandras uppdrag och skapa förtroende och tillit. 7 § Varje ärende där någon enskild är part ska handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Vid handläggningen skall myndigheten beakta möjligheten att själv inhämta upplysningar och yttranden från andra myndigheter, om sådana behövs… 23 oktober 2012 www.kosunen.se

Blekinge har: fem kommuner ca 160.000 invånare landareal 2.941 km2 ca 4 mil söder-norr, ca 11 mil öst-väst öar, sjöar och åar Sverige i ”miniatyr” 11 x 4 mil Blekinges lilla format förs fram som en fördel. Korta geografiska avstånd Blekinge ligger strategiskt nära de växande marknaderna i Europa. Länets historia präglas av nybyggaranda och entreprenörsskap, drivkrafter som fortfarande är starka i regionen. Blekinge betyder lugnt vatten. En vackrare kustregion får man leta efter.

Vilken slags bild av Blekinge kommuniceras med omvärlden? Vad är det för bild som kommuniceras med omvärlden? Nu lämnar vi Blekinge och förflyttar oss nästan tvärs över till Västkusten, närmare bestämt Halland och Laholm Förmedla några av mina erfarenheter av samverkan mellan Kommun och Länsstyrelse -- kopplat till ett praktiskt ärende Mitt exempel rör planering MEN kan tjäna som idé för hur man kan samverka också inom andra verksamhetsområden http://www.youtube.com/watch?v=JNsS0ckRq5g 23 oktober 2012 www.kosunen.se

Februari 2009 Fastighetsägaren presenterar önskemål om att exploatera sin fastighet. Processbild NR 1 – Fastigheten omfattar ca 45 ha Ärendet Kommunen träffade 2007 ett avtal med Expendo AB om planläggning av fastigheten Allarp 2:3 vilken då hade förvärvats av Expendo. Kommunstyrelsen beslutade 2008-06-24, § 180 att även del av kommunens fastighet Allarp 2:2 skulle innefattas i plantillståndet vilket sedan resulterade i ett reviderat planläggningsavtal med denna innebörd.   Planarbetet har därefter pågått under en tid där ett planprogram har remissbehandlats. Avsikten är nu att planförslaget inom kort skall gå ut på samråd. Parallellt med detta har nu ett förslag till ramavtal arbetats fram för att reglera huvuddragen i en kommande exploatering. Fastigheten köptes 2007 – ett första planerings- och idéarbete genomfördes Sedan blev paus av olika anledningar…. Så där är vi Expendo – kom till kommunen – initiera exploatering… Vi tittade på den formella processen och funderade på om vi inom kommunen kunde bidra till en smidigare process – företagsvänligt och serviceinriktat finns det något att göra som komplementering till den formella proceseen Kan ett initialt grundarbete... medverka till att det inte blir sådant som uppfattas som onödiga stopp... naturligtvis också med respekt och utan att åsidosätta de tider som gäller för den formella processen Påverka underlagen – GÖRA MYCKET I BÖRJAN INNAN DET BLIR DISKUSSIONER OM BRISTER I UNDERLAG OCH VAD SOM BORDE HA GJORTS OCH ANDRA HINDER --- ISTÄLLET FÖR ATT FOKUSERA PÅ VAD ÄRENDET EGENTLIGEN HANDLAR OM DVS SAKFRÅGORNA

Inte bara titta på den aktuella fastigheten och de fastigheter som gränsar till den… Ju högre paraplyperspektiv desto bättre – förmedla kunskaper om omvärlden Länsstyrelsen kan tillsammans med andra myndigheter vara ett stöd i att lyfta blicken…

Planering lokal + mellankommunal + regional gränsande till/inom tillväxtområde (ökande näringsliv och befolkning) strategiskt läge / attraktivt område gräns mellan två kommuner gräns mellan två länsstyrelser nära till både kommunikationer och naturområden Iniativ Expendo – kom till kommunen – initiera exploatering – angelägen börja bygga Vi tittade på den formella processen och funderade på hur den kunde underlättas av ett initialt grundarbete... dvs försöka att inte få onödiga stopp... Och det är nu vi inser att det helt klart är läge för att börja fundera på hur vi verkligen ska driva arbetsprocessen Kommunen har som mål att år 2020 vara 25000 invånare. Det innebar en ökning med ca 90 personer per år… och hur åstadkommer man det – kanske med ett sådant här exploateringsprojekt Handlar om en formell process dvs VAD… och själva arbetet dvs HUR Allarps strategiska placering på gränsen mellan två kommuner, med närhet till både kommunikationer och naturområden, ger området fantastiska förutsättningar för att bli ett exemplariskt bostadsområde. Området kan bli en unik miljösatsning i Laholms kommun, där planeringen integreras med miljömål redan vid starten av planeringsprocessen, och där kommun och näringsliv samverkar i strävan mot ett hållbart samhälle. Den nya småstaden planeras för att rymma ca 1000 personer, och innehåller förutom bostäder även service i form av skola, servicelägenheter, idrottshall, café, restaurang och butiker. Planområdet är ca 45 hektar stort Riksintressen Detaljplaneområdet och dess omgivningar omfattas av flertalet riksintressen. Flera av dessa riksintressen är geografiskt omfattande och sträcker sig inom både Hallands och Skåne län. Detaljplaneområdet ligger inom en sammanhängande och lättillgänglig strandzon som omfattas av riksintresse för friluftslivet (MB 3 kap. § 6, Friluftsliv Laholmsbukten). Detaljplaneområdet och dess omgivningar har värden för turism och friluftsliv och ingår även i ett riksintresse med särskilda hushållningsbestämmelser (MB 4 kap § 2 och 4, kust turism och friluftsliv, högexploaterad kust). Detaljplaneområdet ligger även i anslutning till ytterligare riksintressen, bland annat riksintresse för naturvård, kulturmiljövård och yrkesfiske. Näringsliv Existerande företagande… både i Laholm längs E6 och inne i Båstad… 23 oktober 2012 www.kosunen.se

Utsikten från Hallandsås Om vi klättrar upp en bit och ser på sammanhanget som den aktuella fastigheten befinner sig i. Utsikten från Hallandsås 23 oktober 2012

Lägesbestämning markområdet är beläget södra delen av Laholmsbukten i väster område med naturmark och södra Skummeslövs naturreservat, sanddyner och sandstrand Reningsverk (Laholm/Båstad) söder om ett bostadsområde gränsande till jordbruksmark och gränsande till ett ridcenter i Båstads kommun i öster Västkustbanans banvall och E6 ny järnvägsstation (Hallandsås), inom cykelavstånd mellan två flygplatser närhet till europaväg Oslo - Köpenhamn Lägesbestämning Planområdet är beläget i Allarp/Skummeslövsstrand söder om ett bostadsområde utmed Allarpsvägen. I söder angränsar jordbruksmark och på andra sidan kommungränsen ett ridcenter i Båstad kommun. I väster tar södra Skummeslövs naturreservat vid efter ett område med naturmark och i öster Västkustbanans banvall. Eftersom planområdet är beläget vid kommungränsen mellan Laholms kommun och Båstads kommun är det mellankommunala samarbetet viktigt. 23 oktober 2012 www.kosunen.se

Sommarbebyggelse… förändrats successivt permanentboende Reningsverket som ligger omgärdat av naturreservat. Reningsverket tar emot både från Laholm och Båstad. Innebär att det också indirekt finns intresse för länsstyrelsen i Skåne… och vi önskar ju självklart att de båda länsstyrelserna ska vara överens… beslut fattas av Länstyrelsen i Halland… 23 oktober 2012 www.kosunen.se

Företagsområden i båda kommunerna Företagsområden i båda kommunerna. Idag verksamma företag – önskemål om att etablera sig… skyltläge… alla de olika områden som räknades upp som uppdrag för Kommunen och Länsstyrelsen finns representerade som hinder/problemställningar i ”exploateringsärendet” Hur gör vi? Hur kan vi förankra och få hjälp med att landa ärendet i detaljplanebeslut (Vision/mål, nöjda politiker, regionalt mellankommunalt, lokalt) och också bädda för att exploatören ska känna tillförsikt och nöjdhet Ny järnvägsstation

Ta fram ett preliminärt planeringsdokument Steg 1 Viljeförklaring Steg 2 Ta fram ett preliminärt planeringsdokument - Ekologisk - Social - Ekonomisk Steg 3 Med utgångspunkt i Exploatörens idéer och Kommunens Vision/Mål togs fram ett Letter of Intent/Viljeförklaring Området utvecklas på alla områden utifrån perspektivet Den hållbara staden, som sammanfattas som stadsbyggnad utifrån en Ekologiskt, Socialt och Ekonomiskt hållbar helhet.. Alla diskussioner fördes med utgångspunkt från grundunderlaget – således inget färdigt material utan kommunicering parallellt med framtagande… det gjorde också att vi fick hjälp med klurigheter och materialet växte fram tack vare frågor… Länsstyrelsen Båstad Kommun Vägverket/Trafikverket – under omorganisation… den statliga myndigheternas ansvarsområden diffar. Kontakta myndigheter och andra berörda aktörer samt intresserade för informationsutbyte… 23 oktober 2012 www.kosunen.se

förberedande arbete innan den formella planprocessen informella kontakter för att informera och diskutera Länsstyrelsen (regional nivå) Trafikverket Lantmäteriet Grannkommunen (mellankommunal nivå) Energileverantörer etc. ------------------------------------------------------------------- lägga en god grund inför beslutsfattande/kvalitetssäkra beslutsunderlaget lägga grunden för att etablera kontakter i syfte att att ge information till både formella beslutsfattare och opinionsbildare t.ex. sociala organisationer, miljöorganisationer första möte i februari 2010 Vi kontaktade de olika myndigheterna. Bad om möte, berättade att vi ville träffas för att diskutera ”ett exploateringsärende”… och möttes i några fall av en ”avvaktande” hållning. Mycket noga med från Länsstyrelsen att tydliggöra att detta inte på något sätt fick bli en situation som kunde leda till problem för framtida beslut… myndighetsutövning Så vi träffades i februari 2010 På agendan: information om ”Allarp” dvs tankar kring bostadsområdets framtida utformning, mellankommunala frågor, riksintressen, hälsa&säkerhet, miljökvalitetsnormer och strandskydd Det ligger en stor utmaning i att kunna ta sig ur den formella värld som vi lever i. Det kräver en ömsesidig öppenhet och respekt för varandras roller om vi ska kunna umgås på ett informellt sätt. Kommunen som i grunden styr av politiska önskemål och länsstyrelsen med isn myndighetsroll som utövas av statens tjänstemän. Jag menar – det handlar om att man måste (och ska) respektera varandras formella roller där vi ibland inte har samma uppfattning. Dessa kommer normalt till uttryck vid formella samråd eller beslut av skilda slag. Bäst tycker jag det är om sådana formella ställningstaganden kan föregås av en informell dialog där respektive part kan uttrycka sin uppfattning och kanske ge varandra råd. På så sätt kan vi undvika de flesta åsiktskollisioner genom att vi förstår varandra bättre. Men… informella samråd kräver mod!! KKE kontaktar Båstad för träff och info// Beskriva nuläget, operativa ställningstaganden, vad har man för särskilda planer osv. Båstads kommune 29 januari – gemensamma förutsättningar och Gemensamma utmaningar? Inre Kustväg GC-vägar/planering Sammanshängande grönsstruktur Förskola Skola Kultur och Fritid Boendefromrer för äldre Serv ice för äldre Centrumbildning Arbetstillfällen/företagsstruktur Turistnäring kollektivstrafik Infrastruktur Kommersiell service Kommunal service Planfrågor Konflikter? turister – sliter de på områdena som är naturreservat? Inspirationsmöte Energi&Avfallsteknik fredag 25 mars Få MKBn färdig – inga frågor när den väl går in till Länsstyrelsen 23 oktober 2012 www.kosunen.se

Samråd – detaljplan Under samrådsskedet informationsmöten anordnade av kommunen (förtroendevalda, tjänstemän och exploatören) Exploatörens egna aktiviteter och arrangemang för att skapa kontakt och informera. Även under den formella processen så fortsätter de informella mötena/diskussionerna I förgrunden så ser ni närmast i bild en tänkt gata… Trafikverket eller rättare sagt dåvarande Vägverket hade i sin planering att den s.k. Inre Kustvägen skulle binda samman Laholm och Båstad. Kommunen och Trafikverket var inte överens E6 Historien om detaljplanen är egentligen två. Den första vann laga kraft 30 juni 2011. Där hade vi Kommunen undantagit ett område där Inre Kustvägen skulle gå eftersom vi inte var helt överens med Trafikverkets tjänstemän och vi tyckte inte vi kunde dra ut på planen längre. Trafikverket gillade inte det men Länsstyrelsen köpte vårt resonemang. Andra planen vann laga kraft den 6 juli 2012, med enkelt planförfarande gällde Inre Kustvägens sträckning och lite justeringar kring denna. 23 oktober 2012 www.kosunen.se

Hur svårt kan det vara? 1+1 personer 2 relationer 1+2 6 relationer Hinder Förutom de formella ansvarsområden som kan påverka vi är ju bara människor… här har 99 relationer 1+3 personer 12 relationer 6 30 relationer 10 99 relationer 23 oktober 2012 www.kosunen.se

…jobbar vi ihop eller bara samtidigt? 23 oktober 2012 www.kosunen.se

Viljeyttring Exploatör – Kommun Letter of intent Genom samarbete skapa ett område som är attraktivt att bo och leva i, ger ett innovativt livstidboende, vari tas ett samlat grepp för att utveckla det hållbara samhället där miljöfrågor och förutsättningar för en gynnsam ekologisk utveckling prioriteras och klimateffekten beaktas där nya tekniska lösningar tillämpas när det gäller såväl byggteknik som energianvändning som kan profilera sig med närproducerad energi, med hög kvalitet vad avser arkitektur och som kommer att bidra till områdets speciella profil, som anpassas till landskapsbilden och som tar upp de natur- och kulturvärden som finns i området, vari Kommunens mål att utvecklas i riktning mot en fossilbränslefri kommun och där behovet av kommunal service tillgodoses.

Detaljplan– schemalagd/formell process Samråd Utställning Program Samråd juni-augusti 2010 Utställning till 31 december 2011 Antagande Planstart Planprogram 21 sep 2009 rev. 27 april 2010 Kommunfullmäktige 31 maj 2011 laga kraft 30 juni 2011 Genomförande Verkställighet Exloatörens intresse att kunna få en så smidig process som möjligt. 2 februari 2011 – Plangrupp Länsstyrelsen, Redovisning av planförslag som var klart för samråd februari 2009 kom Fastighetsägaren med önskemålet att exploatera – i juni 2011 laga kraft… Den 20 oktober 2010 fanns planförslaget framme Historien om detaljplanen är ju egentligen två. Den första vann laga kraft 30 juni 2011. Där hade vi undantagit ett område där Inre Kustvägen skulle gå eftersom vi inte var helt överens med Trafikverkets folk och vi tyckte inte vi kunde dra ut på planen längre. Trafikverket gillade inte det men Länsstyrelsen köpte vårt resonemang. Andra planen, laga kraft 6 juli 2012, med enkelt plaförfarande gällde Inre Kustvägens sträckning och lite juteringar runt denna.

Hur svårt kan det vara? Energileverantörer Lantmäteriet Kommersiell service Trafikverket Länsstyrelse Verksamma företag Politiker/kommunen Kommunal service Grannkommuner Exploatören/Fastighetsägare Verksamma företag Kollektivtrafik Intresseorganisationer Det är många som ska eller vill vara berörda… många intressen som ska hanteras Min uppfattning handlar om att skapa relationer och förtroende för 23 oktober 2012 www.kosunen.se

Kustnära boende…

inland

Kommunen är en stor organisation – även i en mindre kommun. foto Lars Ingemarson Vem/Vilka är det då som ska fixa alla dom här tjänsterna? Kommunen är en stor organisation – även i en mindre kommun. Det finns visioner, mål, policydokument, lagstiftning, lokala bestämmelser… och allt syftar till att landa i en tillvaro som för så många av oss som möjligt innebär den ”Bästa av alla världar”. Visioner och mål handlar ofta om hur många fler som ska bo i kommunen om 10 år, hållbar samhällsutveckling, snål energiförbrukning, bra skola, god äldreomsorg, väl mixat och expansivt näringsliv, utveckling i framkant, progressiv turistnäring. Det är inte några enstaka tjänster som Kommunen förväntas tillhandahålla... utan det handlar ju faktiskt om en oerhört bred verksamhet– ingen KONSULTFIRMA kan matcha Den kommunala verksamheten omfattar Skola och barnomsorg Vård och omsorg Individ och familjeomsorg Miljöfrågor Tekniska frågor (vägar, VA, fastigheter) Kultur och Fritid Näringslivsservice Myndighetsutövning (livsmedelstillsyn, serveringstillstånd, bygglov m.m.) Glöm inte bort växel medborgarservice administrativa funktioner – ex. alla dom som finns in entrén till den kommunala verksamheten... inte bara den fysiska entrén foto Lars Ingemarson 16 april 2012 www.kosunen.se