Modell för beskrivning av god praktik

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

Samarbejde om demens  Samarbejdsmodellen for demens har fått 1,5 miljoner dkr för att skapa ett verktyg till att säkra ett tätare tvärsektoriellt och.
Kvalitetsgranskning gymnasial lärlingsutbildning6/22/2014 Kvalitetsgranskning av gymnasial lärlingsutbildning.
Träddiagram - ett sätt att ta fram aktiviteter och prioriteringar för hur man ska jobba med ett visst område.
Learning Study / Stöd för genomförande och dokumentation
Affärsplaner för samhällsentreprenörer?
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Utvärdering av projekt
Europeisk ergonomi-månad 2007 BLI BEKANT MED ERGONOMIN I OKTOBER Organisation av europeiska ergonomiföreningar FEESFinlands ergonomiförening ERY Social-
VÄSTBAS TIDIGT – TILLSAMMANS Ett sätt att samverka kring barn och unga
December 2012 Förskrivnings- processen. 2 Bedöma behov av insatser Bedömning av hjälpmedelsbehov är en del av en habiliterings-, rehabiliterings- och.
Pedagogisk dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet
Rådgivningen, kunden och lagen Möte med branschen fredag den 4 maj 2007 Helena Pettersson Ann-Christine Ihrfelt
Mål och betygskriterier
Att arbeta praktiskt.
KOLLEGOR PÅ UTVECKLINGSBESÖK
70 % av alla förändringsprojekt fallerar…
Problemformulering Vad är problemet eller behovet– gapen i våra resultat? Vad: Vad påverkas? Är det specifikt? Innehåller det ett implicit förslag till.
Nationell strategi för eHälsa och Socialstyrelsens roll
Hej och välkomna!.
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Vad är BRUK? … ett verktyg som Skolverket ställer till förfogande
Den etiska plattformen för prioriteringar inom svensk sjukvård
Samverkan inom socialförsäkringen Rapport
HaschAvvänjningsProgram
MER ” EGENTID ” – S Å ST Ä RKER VI BARNENS M Ö JLIGHET TILL SJ Ä LVBEST Ä MMANDE OCH INTEGRITET Bambi Ekonomisk f ö rening – Bambi Korttidshem,
Lärandemålklinik – vanliga och ovanliga frågor om lärandemål (=LM) Kvalitetsenheten och Lärcentret samarbetar inom projekt Alcuin, som har som.
Steg 3 – Mötet RUTINER FÖR VÅRT ARBETSMILJÖARBETE
Behov av habilitering och rehabilitering
Klubbar som stöd i undervisningen – ett skolledarperspektiv Vasa och Helsingfors
Evidensbaserade metoder och Evidensbaserad praktik
Uppföljning eller utvärdering - är det frågan?. Det ena utesluter inte det andra! Ungt forskningsområde – det finns utrymme för både och. Olika perspektiv.
Barns delaktighet _____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
Resursgruppmöte 1:a mötet inom 3 månader
Från riskbedömning till räddningsplan
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
Läroplansträff Välkomna!.
Regional utveckling möter socialtjänst -lärdomar och reflektioner från utvärderingen av URBAL i Härryda kommun. Anna Johansson FoU i Väst/GR.
Samordnad individuell plan (SIP)
Samordnad Individuell Plan
Tidigt ingripande och förebyggande stöd för elever inom allmän undervisningen.
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I FÖRSKOLEVERK-SAMHETEN
Uppföljning och utvärdering
Självutvärdering av projekt
Case management I Svenljunga, Tranemo och Ulricehamn.
Teknisk nämnden Nämndutveckling Underlag och utkast till uppläggning.
Om skrivande av uppsats
Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan
Lärande utvärdering genom följeforskning
V U X E N DIDAKTIK Självstyrt lärande PLANERING
Moment 2 Mall för presentation av idé
VUXENVUXEN DIDAKTIK UTVÄRDERING Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001 Fem viktiga frågor i samband med utvärdering 1. När skall utvärderingen.
Jobbansökan När du ska söka ett jobb är det viktigt att fundera över på vilket sätt du matchar de kvalifikationer som efterfrågas i platsannonsen. Skriv.
Resultat: Mättningar som vi gör en gång i vecka respektive månad ser vi en förändring och en markant förbättring i arbetet. Personalgruppen gillar PPP.
Kommunikationsplan för ----
Riskanalys i patientsäkerhetsarbete
Ett utvecklingsprojekt i Värdeforum FÖRBÄTTRAD RÄTTSSÄKERHET I LAGREGLERADE FRIVILLIGUPPDRAG Finansierad av Vad visade era tester? Telefonintervju (patientnämnden-stödpersoner)
Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen!. Systematiskt kvalitetsarbete 1 juli 2011 förstärktes kravet på ett systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsredovisningen.
MTFD Vårmöte 2016 Umeå – Tips & Tricks MTFD Presentationsmall: tips & tricks Introduktionsbild: (Denna bild tas bort) Denna Mall är framtagen för att underlätta.
ACD 3 Bligård & Simonsen ACD 3 (Aktivitetscentrerad design) Lars-Ola Bligård & Eva Simonsen
Molndal.se. Dagordning 8.30 – IBIC - Reflektionsövning - Fika – Genomgång av metodstöd, genomförandeplan & verksamhetssystem
Varför all denna utvärdering?
[Förbättringsprojekt]
Normaliseringsprocessen
Workshop Arbetsplatslärande.
(Företagsnamn) Marknadsföringsplan
I offentlighetens tjänst
Enhetens utvecklingsutvärdering
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Innehåll i dagen Mata in Ubåtar i Net-klient Redigera inmatningar
Presentationens avskrift:

Modell för beskrivning av god praktik Hyvän käytännön kuvaus Modell för beskrivning av god praktik Stakes, FinSoc

God praktik beskrivningsmodell Hyvän käytännön kuvaus God praktik beskrivningsmodell Beskrivningsmodellen för god praktik är avsedd som ett verktyg för hur en praktik, som utvärderats ge goda resultat, kan komprimeras. Praktiken granskas utförligt och består av en beskrivning av både verksamhetsmiljön och själva praktiken. Praktiken bedöms utgående från vilka effekter praktiken haft. Modllen kan tillämpas vid beskrivning av sådana praktiker, som utvärderats ge goda resultat. Det kan även vara frågan om praktiker, som bedöms som lovande.

Hyvän käytännön kuvaus Tydligheten och transparensen i beskrivningen gör det möjligt för läsaren att bedöma på vilken evidens och kunskap praktiken bygger på. Beskrivningen är ämnad för andra praktiker som kan tänkas tillämpa den goda praktiken i sin arbetsmiljö. FinSoc erbjuder en kanal att sprida god praktik för dem som vill beksriva sin praktik. Beskrivningarna publiceras på god.praktik.fi/ hyvakaytanto.fi sidorna. FinSoc konsulterar och arrangerar workshoppar för dem som vill beskriva sin goda praktik. Kontaktperson : ilse.julkunen[at]stakes.fi

Hyvän käytännön kuvaus Beskrivningen Beskrivningen av god praktik skall högst vara 10 sidor. Den består av två delar: 1. Verksamhetsmiljön, där den goda praktiken har utvecklats 2. Den praktiska verksamheten

1. Verksamhetsmiljön, där den goda praktiken utvecklats Hyvän käytännön kuvaus 1. Verksamhetsmiljön, där den goda praktiken utvecklats I denna del beskrivs den verksamhetsmiljö, antingen basverksamheten eller utvecklingsprojektet, där den goda praktiken har utvecklats. Det är centralt att göra synligt hur praktiken har utvärderats och bedömts ge goda resultat. Beskriv verksamhetsmiljön och utvecklingsprocesserna genom följande aspekter:

Stället där praktiken förverkligas Aktörer som deltagit i verksamheten Hyvän käytännön kuvaus Stället där praktiken förverkligas Aktörer som deltagit i verksamheten Vid frågan om basaktivitet, beskriv verksamheten i huvuddrag Vid frågan om utvecklingsprojekt, beskriv bakgrunden, utgångspunkterna och målsättningarna, samt det varifrån initiativet till utvecklingsprojektet härstammat från Hur har klienternas/brukarnas synvinklar tagits i beaktande vid planeringen och utförandet av verksamheten? Vilka antaganden om arbetsmodellen fanns (programteori); antaganden kan gälla direkta, indirekta, positiva och negativa effekter Utvärdering av praktiken: Hur utvärderades praktiken, vilka olika faser ingick i den och hur gick man tillväga? Användes olika resultatkriterier? Vilka utvärderingsmetoder användes? Metoder kan vara t.ex kontrollstudier, processutvärdering, realistisk utvärdering som kombinerar både process och resultatutvärdering, uppföljning, sakkunnigbedömningar, klientt/brukarbedömningar. En mångsidig utvärdering där olika synvinklar har beaktats och utvärderats ger en god grund och god bild för läsaren om den kunskap som den goda praktiken bygger på.

Hyvän käytännön kuvaus 2. God praktik I denna del beskrivs vilka nödvändiga aktörer, strukturer och processer den goda praktiken består av. Fundera över vilka alla delar i verksamhetsmiljön som är viktigt att beskriva för att andra skall kunna implementera praktiken. Beskriv därmed de olika delarna med en tillräcklig noggrannhet som möjliggör att praktiken kan tas i bruk av andra. Beskriv därtill de resultat som utvärderats av praktiken och hurudana planer skapats på hur den goda praktiken kan tänkas spridas.

Hyvän käytännön kuvaus Aktörer: Beskriv vilka aktörer som är nödvändiga för att verksamheten skall lyckas. Aktörer kan vara socialarbetare, ledare, andra sakkunniga, klienter, familj, sociala nätverk etc. Beskriv därtill vilka egenskaper aktörerna borde ha, dvs vilka speciell expertis och kunnande bör finnas. Motivera varför de är nödvändiga. Beskriv även de nätverksrelationer och samarbetsformer som är nödvändiga för en god praktik.

Hyvän käytännön kuvaus Struktur: Beskriv vilka strukturer är nödvändiga för att verksamheten skall lyckas. Beskriv speciellt de faktorer som är nödvändiga för denna praktik. Motivera varför just dessa faktorer är nödvändiga. Strukturella faktorer kan vara t.ex antalet personal, arbetsredskap, utrymmen, arbetsmodeller och teorier etc. Det är nödvändigt att beskriva de allmänna förutsättningar för arbetet, utan sträva efter att beskriva vad som speciellt är nödvändigt för denna goda praktik.

Hyvän käytännön kuvaus Process: Här beskrivs verksamheten och arbetsprocessen. Specificera vilka olika faser och aktivititeter som är nödvändiga för alla aktörer i processen. T.ex från klienternas synvinkel kan det betyda någon form av aktivitetet. Från socialarbetarnas synvinkel kan det betyda olika arbetsmetoder, såsom uppsökande arbete, pararbete, familjearbete, grupparbete och hur man arbetar med dem. Från familjens och nätverkets synvinkel kan det betyda deltagandeformer och de stödformer som erbjuds familjerna. Sammanfatta gärna processen i en tabell som åskådliggör de olika processerna.

Hyvän käytännön kuvaus Resultat: Beskriv vilka resultat man uppnått med verksamheten/praktiken. Specificera resultaten utgående från de mål som uppställts. Resultatdelen bör vara tillräckligt detaljerad och beskriva vilka resultat som uppnåtts med praktiken, t.ex vilka förändringar kan man finna bland klienternas situation. För vem ha resultaten varit goda, hur och varför? Kom ihåg att även beskriva möjliga negativa resultat.

Implementeringsplan: Hyvän käytännön kuvaus Implementeringsplan: Beskriv till slut hur man tänkt fortsätta implementera praktiken och vad är viktigt att uppmärksamma i denna process.