Enhetens utvecklingsutvärdering

En presentation över ämnet: "Enhetens utvecklingsutvärdering"— Presentationens avskrift:

1 Enhetens utvecklingsutvärdering
Dekanus äger processen Dekanus i samråd med utvärderad enhet bestämmer med stöd av rektors definition av en god lärandemiljö vad som granskas och hur utvärderingen utförs Utförs för att stöda utbildningens kvalitativa utveckling och stärka gemensamma arbetsmetoder (kvalitetskultur) Genomförs av en sakkunnig som föreslås av enheten. Enheten utser en intern referensgrupp (med medlemmar för alla intressenter) för att stöda den sakkunnigas arbete. Idén skulle vara en involverande utvärdering enligt metoden ”punktutvärdering av en kritisk vän”.

2 Även metoden benchmarking kan övervägas som utvärderingsmetod om det finns starka argument för att en sådan kan gå att genomföra (t.ex. vilja hos alla parter för gemensam finansiering). Den sakkunniga utvärderar hur enheten arbetar med det valda området genom materialanalys och ett platsbesök (diskussioner+skuggning). Den sakkunniga tar med stöd av referensgruppen fram god praxis och utvecklingsbehov i en kort rapport. Den sakkunniga återbesöker/bekantar sig med enhetens arbete 8-12 månader efter att rapporten färdigställts. Den sakkunniga fastställer en kort analys av hur utvecklingsarbetet inletts. Åbo Akademi | Domkyrkotorget 3 | Åbo

3 Frågor och teman som klasslärarutbildningen
vid Fakulteten för Pedagogik och Välfärdsstudier önskar att blir föremål för enhetens egen utvärdering Med utgångspunkt I Åbo Akademis beskrivning av god lärandemiljö Åbo Akademi | Domkyrkotorget 3 | Åbo

4 1. Är progressionen i praktikperioderna ändamålsenlig?
2. Är förskunskaperna inför de olika praktikperioderna tillräckliga/ändamålsenliga? 3. Är integrering mellan kurser inom utbildningen (teori) och praktiperioderna (praktik) tillräcklig/ändamåsenlig? 4. Är arbets- och ansvarsfördelningen mellan handledarna (fakulteten och övningsskolan) optimal? 5. Är fördelningen mellan praktik på övningsskolan och vid fältskolorna ändamålsenlig? Åbo Akademi | Domkyrkotorget 3 | Åbo

5 B. Hur förstärka forskningsorienteringen/basen i praktik-perioderna?
A. Hur utveckla praktiken ytterligare med beaktande av helhets-/fenomenbaserat arbete och en gränsöverskridande lärarroll/en ny verksamhetskulturen (samarbete som resurs/begränsning)? B. Hur förstärka forskningsorienteringen/basen i praktik-perioderna? C. Hur kommer de processer och det kunnande som ingår i praktikperioderna till uttryck i läraridentiteten (en lärarprofil)? Åbo Akademi | Domkyrkotorget 3 | Åbo

6 Syns Åbo Akademis minoritetsprofil i klasslärarutbild-ningen?
Ger FPV:s klasslärarutbildning samma möjlighet till djup och bred som t.ex. klasslärarutbildningen vid Jyväskylä universitet. Syns Åbo Akademis minoritetsprofil i klasslärarutbild-ningen? Åbo Akademi | Domkyrkotorget 3 | Åbo

7 Utvärderingsupplägget enligt Ole Karlsson modell
2 h - detaljplanering av uppdraget tillsammans med enheten (Skypemöte), beställning av material 4 h - förberedelser, läsa in sig på enheten utgående från material enheten tagit fram, ta fram frågor som utvärderaren vill få svar på eller vill diskutera vid närbesöket 18 h - 3 närdagar (kl med en lunchtimme, 6 h) på enheten för diskussioner, workshops, skuggning eller vad uppdraget behöver 8 h - sammanställa observationer (vad fungerar bra/vad fungerar mindre bra) och rekommendationer till stöd för enhetens fortsatta arbete med processen 2h - diskussion med enheten om observationerna (Skypemöte) 6 h - follow-up, besök vid enheten 8-12 månader senare, diskussioner och sammanställning av nulägesrapport Åbo Akademi | Domkyrkotorget 3 | Åbo

8 Förslag till utvärderare professor emeritus Pentti Moilanen
med Matti Rautiainen som reflektionspar Åbo Akademi | Domkyrkotorget 3 | Åbo