Lokalkraft Sverige En sammanslutning av ett fyrtiotal lokala energileverantörer som verkar för att skapa goda förutsättningar för att medlemsföretagen.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Idéer för ett bredare entreprenörskap
Advertisements

Höga elpriser Yvonne Fredriksson GD Energimarknadsinspektionen Energiledargruppen Stockholm onsdag den 23 februari 2011.
Vad vet vi om aktiva kunder och kundnöjdhet? Dialogforum 10 december 2012 Samordningsrådet för smarta elnät Yvonne Fredriksson, GD.
En tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar
Informationsutbytet på elmarknaden
E-Build™ Contact Förstudie om en branschgemensam företagsportal 6 december 2013.
Seminarium 26 november 2013 Maria Khorsand, vd SP Sveriges Tekniska Forskningsinsitut och ordförande i rådet.
Vad är Envi-Card? - Ett effektivt intranetverktyg som underlättar
Rapport Medlemspanelen augusti 2010 FöretagarFörbundet.
Ledningssystem SOSFS 2011:9.
PSI Vad är det? Vad är på gång?
Nordisk slutkundsmarknad
Nordisk balansavräkning 29 april
Tekniken, fördelar och nackdelar Av Elin och Johan Olofsson ht-07
Svenskt Lantmäteri en viktig grund för det goda samhällsbygget
Ursprungsmärkning av el Stf GD Tony Rosten, Energimarknadsinspektionen EDIEL-konferensen 5 oktober i Stockholm.
E.ONs syn på prisförändringsprövning Hearing om förslag på åtgärder för utvecklade fjärrvärme- marknader till nytta för kunder och restvärmeleverantörer.
Vanliga fel vid riskbedömning
U t v e c k l i n g s c e n t r u m Chefsdagen 5/
Om utformningen av statlig tillsyn
Introduktionskurs för användare Del 1
Smarta nät - en ny plattform för hållbara ICT-lösningar Per Everhill Affärsutvecklare Tekniska verken.
El produktion och distribution
Systematiskt kvalitetsarbete i våra kommuner
Smarta elnät och nettodebitering Math Bollen SERO årsmöte, Katrineholm 15 april 2011.
Utredningar om mätning Förbrukning Småskalig produktion EDIEL & avräkningskonferens 24 – 25 november 2010 Lars Munter Marknad.
Telestörningsnämnden TSN
Hantering av nätbegränsningar på den nordiska elmarknaden – NordREG:s synpunkter på rapport från EA Energy, Hagman Energy och COWI Nordiska ministerrådets.
Styrel Ett modernt system för prioritering av elanvändare vid elbrist som införs
Vägval för resurseffektiv effektivisering 1.
Risk- och sårbarhet för dricksvattenförsörjning Boden den 9-10 mars 2010 Länsstyrelsen om vattenskyddsområden Malin Andersson Länsstyrelsen i Norrbotten.
Kapitel 15 Budgeten.
Boverkets Allmänna råd 2008:1, Buller i planeringen…….
Små företag och offentlig upphandling Ulrica Dyrke Företagarna 17 jan 2008.
PBL - översynen PBL kom 1987 Ändrat finansieringssystem 1993 Förändring av risk och roller Idag marknadsorientering Förändra PBL !
Personalpolitisk inriktning
Välkomna JTF referensgrupp 26 maj Dagordning Inledning Transportstyrelsens föreskrifter om bedrivande av tågtrafik Framtiden efter JTF Workshop.
Företagsklimat Företagares och politikers syn på skatter, regler och kostnader Skillnader i synen på företagsklimatet 2010 Dalarnas län.
En ändamålsenlig kommunal redovisning (KomRed) Gunvor Pautsch.
Regler för upphandling Med offentlig upphandling avses de åtgärder som vidtas av en upphandlande myndighet för att tilldela ett kontrakt eller ingå ett.
Arbetsmarknadspolitiska insatser för kvinnor och män Hur effektiva är programinsatser utifrån ett könsperspektiv? Christer Gerdes.
Elledningar, koncessioner och Bärläger Ida Nyberg & Björn Galant, Storvik 20 oktober 2015.
Sid 1 Pia Heyman Nya regler.
En trygg dricksvattenförsörjning En trygg dricksvattenförsörjning SOU 2016:32 Särskilde utredaren Gunnar Holmgren Sekretariat: Folke K Larsson, Ulrika.
Förstudie – Optimerad Energi Lars Olsson- Seniorit AB.
Hur kan man öka insynen på elmarknaden - och varför är det viktigt? Sven–Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent
Hälften förnybart – hur når vi 100 %
Skillnader i syn på företagsklimatet 2010 Kronobergs län
Skillnader i syn på företagsklimatet 2010 Kalmar län
Skillnader i syn på företagsklimatet 2010 Blekinge
Skillnader i syn på företagsklimatet 2010 Upplands län
Skillnader i syn på företagsklimatet 2010 Gotlands län
Skillnader i syn på företagsklimatet 2010 Södermanlands län
Skillnader i syn på företagsklimatet 2010 Skåne län
Analyserade alternativ
DARWin 2015 Matz Tapper.
Skillnader i syn på företagsklimatet 2010 Jönköpings län
De utmaningar vi arbetar med inom ramen för CITyFiED-projektet finns i många bostadsområden i Sverige och runt om i Europa. Med innovativa lösningar för.
Skillnader i syn på företagsklimatet 2010 Örebro län
Heby kommuns kvalitetspolicy
Funktionskrav på elmätare – ett steg på väg mot ett smartare elnät
ASPEKTER PÅ CIO-ROLLEN-1
Utdrag ur propositioner
Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet
Ledningens genomgång: Informationssäkerhet Mall där allt underlag finns i denna presentation Datum 2018-XX-XX.
Svenskt Näringsliv om elnätsreglering
Tillväxtverkets handlingsplan för klimatanpassning i svenska SME
Ei:s arbete inom aggregatorrollen Utvecklingen av EU-regelverket Elin Broström, Energimarknadsinspektionen.
Riksdagspartierna och energipolitiken
Elförsörjning. elförsörjning Bakgrund Budskapet - Lobbyism flera avsändare och aktörer Ledningsnätet utbyggnad Regionnät – stamnät Eleffektbrist Men.
Presentationens avskrift:

Lokalkraft Sverige En sammanslutning av ett fyrtiotal lokala energileverantörer som verkar för att skapa goda förutsättningar för att medlemsföretagen ska kunna ge elkunderna en trygg elförsörjning med hög kvalitet till en rimlig kostnad. Sätter kundnyttan först genom lokalt ägande Driver viktiga och aktuella frågor för de små och medelstora företagen Är ett komplement till Energiföretagen Sverige.

Lokalkraft Sverige Företräder (nät) 345 000 elnätskunder Omräknat i kronor 2 300 Mkr Och antal anställda 500 personer

Lokalkraft Sverige Företräder (elhandel) 315 000 elhandelskunder Omräknat i kronor 1 900 mkr Och antal anställda 100 personer

Krav på tariffer för lokalnät Ellagen 1 kap 5§ Med nättariff avses avgifter och övriga villkor för överföring av el och för anslutning till en ledning eller ett ledningsnät. Ellagen 4 kap 1§ Nättariffer ska vara objektiva och icke-diskriminerande. De ska utformas på ett sätt som är förenligt med ett effektivt utnyttjande av elnätet och en effektiv elproduktion och elanvändning. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur nättarifferna ska utformas för att främja ett effektivt utnyttjande av elnätet eller en effektiv elproduktion och elanvändning.

Förtydligande av kraven i proposition Inmatning och eller uttag? Objektiva Vad gäller kravet på objektivitet syftar det till en korrekt fördelning av det totala avgiftsbeloppet enligt tariffen mellan berörda kunder och kundkategorier. Icke-diskriminerande Att tariffen skall vara icke-diskriminerande innebär att någon hänsyn inte får tas vid tariffsättningen till från vilken leverantör den överförda elen kommer eller från vilket land elen kommer.

Förtydligande av kraven i proposition Effektivt utnyttjande av elnätet och en effektiv elproduktion och elanvändning Medlemsstaterna ska säkerställa avlägsnandet av sådana incitament i nättarifferna som inverkar menligt på den totala effektiviteten i elproduktionen, överföringen av el och elförsörjningen, liksom incitament som kan hämma deltagande av efterfrågeflexibilitet i samband med balanseringstjänster och upphandlingen av tilläggstjänster. Medlemsstaterna ska se till bl.a. att tarifferna gör det möjligt för leverantörerna att förbättra användarnas deltagande i systemens effektivitet. Att nättarifferna ska vara förenliga med ett effektivt utnyttjande av elnätet innebär även att de inte får vara utformade på ett sätt som hindrar tillhandahållandet av sådana systemtjänster, laststyrningsåtgärder, efterfrågestyrning och distribuerad produktion.

Vad innebär lagkraven på tarifferna? Elnätstariffer ska enligt kravet på objektivitet och icke-diskriminering fördela nätkostnaderna på ett rimligt vis mellan kunderna. Effektivt utnyttjande av elnätet torde innebära att på kort/medellång sikt det existerande elnätet ska utnyttjas på ett ekonomiskt optimalt sätt. På längre sikt (A) att incitament ges för att så långt som möjligt minimera utbyggnaden av elnätet och hålla ner nätförlusterna med beaktande av ”export” av lokal produktion. Vidare ska tarifferna (B) inte hindra tillhandahållandet av systemtjänster för laststyrningsåtgärder, efterfrågestyrning och distribuerad produktion. Risk för motriktade signaler i tarifferna A och B. Kraven på att de ska utformas på ett sätt som är förenligt med en effektiv elproduktion och elanvändning är svårare att konkretisera. Ska nättarifferna ta hänsyn till utbud och efterfrågan på el?

Den framtida elmarknaden Mer väderberoende elproduktion Mer lokal produktion Laddning av elbilar Aggregatorer styr kundernas elanvändning. Med uppkopplade anläggningar som styrs centralt kommer många apparater att slås på eller av exakt samtidigt. Apparater agerar automatiskt beroende på elpris (Värmepumpar)

Elnätsföretagens förutsättningar är olika En tariffstruktur passar inte i alla elnätsområden Fördelningen mellan olika kundkategorier i ett nätområde kan påverka hur tarifferna ska utformas för att uppfylla kravet på objektivitet.

Incitament ska leda till agerande För att kunna agera på det vis incitamenten styr behöver kunderna: Förstå incitamenten Ha möjlighet att agera – styra sin elanvändning Tycka incitamenten gör det värt att agera Vilja investera i utrustning som styr

Olika kundgrupper har olika möjligheter att agera Kunder med liten elanvändning har små möjligheter att agera. Typexempel de som bor i lägenheter Värmelast ger viss möjlighet att flytta elanvändningen i tid Näringsidkares möjligheter är individuella

Lokalkrafts syn på föreskrifter om tariffstruktur El är ointressant för det stora flertalet kunder. Det är svårt att göra förändringen känd för allmänheten. Det räcker inte med att ändra tarifferna det behövs mycket information om hur kunden ska agera också. Risken för motriktade signaler i elpris och nättariffer måste beaktas. Här har även Ei en roll om/när det införs krav på ny utformning av elnätstariffer

Lokalkrafts syn på föreskrifter om tariffstruktur En del kunder kommer att få stor förändring av kostnaderna när tariffer ändras. En stegvis förändring är önskvärd. Det är viktigt att noggranna konsekvensanalyser görs av förslagen. Det behöver analyseras hur förändrade tariffer slår för olika kundkategorier i olika typer av elnät, landsbygd, tätort, i norr, i söder etc. Kommer vissa kundkategorier att drabbas mer än andra av Ei:s föreskrifter ska detta redovisas och motiveras av Ei. Det kan komma att krävas investeringar av kunderna för att de ska kunna anpassa sin elanvändning till de incitament tarifferna ger. Ei bör analysera vilka åtgärder dessa kundgrupper kan vidta för att begränsa kostnadsökningen och kostnaderna för dessa åtgärder. Alla kunder har inte möjligheter att reagera på prissignaler. Det bör övervägas om tarifferna då ska ge sådana.

Lokalkrafts syn på föreskrifter om tariffstruktur Det bör inte bli för stora skillnader i kostnader för kunderna från en sekund till nästa. Alltmer utrustning blir uppkopplad mot internet och styrs av prissignaler. Det kan bli stora förändringar av elanvändningen vid klockslag då tariffer ändras eftersom alla förändringar sker vid exakt samma tidpunkt. Detta kan ge tekniska problem i elsystemet.

Utblick Med mycket väderberoende produktion kan elpriset tidvis bli lågt. Lågt elpris medför stor efterfrågan. Detta leder till högt utnyttjande av elnäten. Vilket i sin tur kan medföra höga nätkostnader för kunden. Är detta i överensstämmelse med kraven i ellagen? Stamnät, regionnät, lokalnät, elproduktion, elhandel, aggregatorer utgör en helhet