VärNa modellen – att mäta och styra samverkan 9 maj Siv Liedholm siv.liedholm@kvadrat.se Presentation

Frågeställningar Varför utveckla ett sätt att mäta och styra samverkan? Viktiga utgångspunkter Hur utvecklar vi VärNamodellen? Vad har vi kommit fram till? Framåtblick

Varför utveckla ett sätt att mäta och styra samverkan? NNS har definierat 15 indikatorer för finansiell samordning varav 7 -10 mått riktas till deltagare och 3-9 mått riktas till personal, parternas chefsgrupp och styrelse . Indikatorernas utformning är ”låst”, enkäten styrs via NNS. SUS är ett myndighetsgemensamt verktyg som används för att mäta resultatet av individinriktade insatser. Verktyget har brister, olämpligt att använda i utvärderingssyfte enligt ISF. NNS-indikatorer VärNa modellen SUS Ger möjlighet att koppla samman mätningar på strukturell nivå med mätningar på individnivå. Ger flexibilitet i tid och rum. 2019-06-30

Utgångspunkt: Behovstriangeln Invånare som behöver hjälp… Invånare som behöver hjälp från minst 2 parter… Invånare som klarar sig själva   2019-06-30

Utgångspunkt: Styrningen behöver utformas utifrån verksamheten som ska styras Kommuner AF FK Region Sto

VärNa modellen Mäter förmågan att uppfylla syftet med det gemensamma arbetet och det som är viktigt för målgruppen och parterna

Hur utvecklar vi VärNamodellen? Med utgångspunkt från uppdraget – vad är syftet med verksamheten? Gemensam förståelse för vad som är viktigt WS 1 och WS 2 Mål och målbild Mätningar av målgrupper och behov Mätningar av flöde (tid och insatser) Mätningar av resultat WS 2 och WS 3 Mätningar av förutsättningarna för samverkan Mätningar av kvalitet (delatagarkvalitet, professionell kvalitet) Hur arbetet organiseras och utförs Avslutsmöte Användning av mätningar för att planera, styra/förbättra, utveckla och redovisa resultat

VAD HAR VI KOMMIT FRAM TILL SÅ HÄR LÅNGT?

Syfte och mål Syfte: ”Genom samverkan skapar vi förutsättningar för människor i Nacka och Värmdö till egenförsörjning och ökad egenmakt” Mål: En ökande andel av de som bor i Nacka och Värmdö försörjer sig själva (långsiktig effekt) Resan mot hållbar egenförsörjning blir effektivare* (effekt på kort/mellanlång sikt)) * Rätt insats i rätt tid för att undvika onödigt lång tid i utanförskap, omarbete för parterna, långa genomloppstider med alla kostnader det för med sig för samtliga parter (inkl. personen och anhöriga)

Mål för förutsättningar Orange ruta= grund- förutsättningar Syfte: ”Genom samverkan skapar vi förutsättningar för människor i Nacka och Värmdö till egenförsörjning och ökad egenmakt” Ljus gul ruta= ideala förutsättningar Förutsättningar för samverkan Informationsinhämtning/ mätningar görs för planering, styrning (förbättring) och uppföljning av resultat från samverkan – på samtliga nivåer IT-system Samtliga ledningsnivåer (politiker och tjänstemän) har formulerat gemensamma mål för samverkan (mål för förutsättningarna för samverkan samt för utfall/effekter av samverkan) Synkade regelverk så långt som möjligt Delad, aktuell information om personer, insatser mm i en digital plattform (app) Kunskap om varandras uppdrag och regelverk, ”språk” Organiserade mötesstrukturer mellan parterna finns avtalade/överenskomna på alla nivåer. Cheferna stödjer samverkan. Praktikplatser tillgängliga lokalt. Lokala träffpunkter för kommuninvånare och näringsliv som underlättar kontaktskapande och gemensamt arbete mellan parterna Överenskomna arbetsprinciper och processer, gemensam syn (värderingar) på deltagarna Varje part prioriterar samverkan. Dedikerade resurser (personal, ekonomi) finns för samverkan. Insatser finns tillgängliga och kan/får anpassas Cirkulär kompetens-utveckling Medarbetare från parterna vet vem de ska kontakta och är tillgängliga för varandra vid behov Ökad egen- försörjning Ökad egenmakt ”Effektivt flöde” God arbetsmiljö God ekonomi Arbetssätten i det gemensamma arbetet Samla information och få gemensam bild av nuläget parterna emellan Få gemensam förståelse för situation och behov ur personens perspektiv Skapa en plan tillsammans med insatser anpassade efter individens behov Genomför planen i ”samhandling”, följ upp och besluta om nästa steg

VärNamodellen – en första skiss Syfte: ”Genom samverkan skapar vi förutsättningar för människor i Nacka och Värmdö till egenförsörjning och ökad egenmakt” Mätningar av förutsättningar (resurser, kompetens, relationer, möten, mm) Mätningar av målgrupper och behov Arbetssätt Mätningar av resultat: personer, ekonomi, utfall (kvalitet) samt effekter Skaffa en gemensam bild av nuläget Förstå situation och behov ur personens perspektiv Skapa en plan tillsammans med insatser anpassade efter individens behov Genomför planen i ”samhandling”, följ upp och besluta om nästa steg Mätning av flöde (tid och insatser) Mätningar utifrån personens perspektiv (deltagarkvalitet) Mätningar utifrån professionens perspektiv (professionell kvalitet)

VärNamodellen – en första skiss Mäta målgrupperna och behoven Definition. Inventering av vilka som finns i respektive kommuns ”topptriangel”. Mäta förutsättningarna för samverkan Via enkät mäta parternas stöd för samverkan, tillgängliga resurser, mötesstrukturer, kompetensöverföring mm Mäta deltagarnas upplevda kvalitet och professionell kvalitet Gemensamma planer, mötesnärvaro, grad av uppfyllelse av det som är viktigt för deltagarna Mäta arbetsflödet (tid, insatser) Att mäta tids- och resursåtgång samt ledtider för parterna och deltagarna i olika sätt att organisera arbetet (MIA jmf med ordinarie organisering) Mäta resultat -Mäta graden av egenförsörjning, upplevd egenmakt, och stegförflyttning mot arbete eller studier. -Total kostnad för tid och insatser för ”topptriangeln” - Mäta upplevd meningsfullhet och trivsel hos medarbetare och chefer VärNamodellen – en första skiss Kvalitet: Antal personer i topptriangeln (fördelat på olika behovsgrupper) som har en insatsplan som omfattar flera parter Mötesnärvaro vid gemensamma möten (per möte) Uppfyllelse av det som är viktigt för varje person i behovsgrupperna (rätt insats på rätt sätt?) Antal avbrutna insatser och orsak

En framåtblick

Frågor I vilken utsträckning uppfattar ni att samtalet kring samverkan handlar om att skapa rätt förutsättningar för samverkan? Vad tror ni är viktiga framgångsfaktorer för att VärNa modellen ska kunna bidra till förbättrad samverkan?