ASYLRÄTT: EN INTRODUKTION

Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar Gratis juridisk rådgivning Driver processer nationellt och internationellt Uppdrag som offentligt biträde Utbildningar Deltar i flyktingdebatten och är med och skapar opinion för en rättssäker asylprocess Rädda Barnen CARITAS UNHCR Svenska Kyrkan Stockholms Stift

Samarbetsavtal Rådgivningsbyrån har också samarbetsavtal med de flesta av Svenska Kyrkans stift och med Equmeniakyrkan.

Vad är en flykting ? I media och allmänt talas om Flyktingkris Flyktingar på Medelhavet Flyktingförläggning Flyktingar utvisas

Flykting är den som befinner sig utanför sitt hemland som inte vill och kan återvända på grund av en välgrundad fruktan för förföljelse som följd av hudfärg, etnicitet, politisk och religiös tillhörighet eller tillhörighet till viss samhällsgrupp.

Vem är inte flykting T.ex den som flyr enbart undan krig Eller den som migrerat på grund av ekonomiska orsaker

Vad vi tar upp i avsnittet Utvecklingen från hösten 2015. Politisk agenda – begränsningar i möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige Asylprocessen Verkställighetshinder Tillfällig lagstiftning?

Statistik Under 2015 kom ca 163 000 asylsökande till Sverige varav ca 35 000 var ensamkommande barn och ungdomar. Under 2016 kom ca 29000 asylsökande och 2017 kom ca 25600. Under perioden januari – september har ca 18 000 asylsökande kommit.

Varifrån kommer de asylsökande (avrundat) 2017 och 2018 Syrien 4700 2700 Afghanistan 1680 800 Somalia 800 730 Statslösa 1200 770 Iran 1100 1250 Eritrea 1700 870 Albanien 760 620

Särskilt om ensamkommande barn och ung-domar Under 2015 kom ca 35 000 ensamkommande varav ca 23 000 från Afghanistan 2016 kom ca 2200 ensamkommande och 2017 ca 1330. Under 2018 kom 944 ensamkommande varav 99 från Afghanistan.

Följder av den stora inströmningen Den s.k. mottagningskrisen ledde till stora svårigheter i mottagningssystemet. Framåt såg man från politiskt håll en stor belastning på prövningssystemet hos Migrationsverket och framtida stora integrationsproblem som arbete och bostad för nyanlända.

Tillkännagivande den 24 november 2015 Regeringen meddelade vid en presskonferens den 24 november 2015 att man beslutat om åtgärder för att minska inströmningen. Detta avsåg: Inresekontroller Införande av en restriktiv utlänningslagstiftning.

Asylprocessen i Sverige

Vad grundar sig rätten till uppehållstillstånd på De huvudsakliga och direkt tillämpliga rättskällorna är UTLÄNNINGSLAGEN och BEGRÄNSNINGSLAGEN

Andra rättskällor 1951 års konvention om flyktingars rättsliga ställning (flyktingkonventionen) Europakonventionen EU direktiv som skall bli förordningar, dvs. direkt gällande lag. Andra konventioner som konventionen mot tortyr, barnkonventionen och kvinnorättskonventionen.

Ytterligare källor för vägledning Vägledning (Guidelines) från UNHCR, FN:s flyktingkommissariat. Rättsfall/praxis från EU-domstolen och Europadomstolen. Avgörande från Kommittén mot tortyr och FN:s människorättskommitté. Domar från Migrationsöverdomstolen. Rättsliga ställningstaganden från Migrationsverket.

Landinformation Det finns en rad organisationer som publicerar information om förhållanden i olika länder och för olika grupper som Amnesty Human Right Watch Freedom House Landinfo (norska utrikesdepartementet) Amerikanska utrikesdepartementet Brittiska inrikesdepartementet (Border & Immigration Agency)

Flera källor En nästa oändlig mängd dokument finns att finna i Migrationsverkets databas LIFOS (lättast att googla fram). En annan portal är ecoi.net (österrikiska Röda Korset). Specifik information om, t ex en viss befolkningsgrupp, en viss provins eller ett visst parti, kan googlas fram. Informationen är till allt övervägande del på engelska.

Anledning till flykt Den främsta anledningen till flykt är förföljelse på grund av etniska och religiösa konflikter. Därefter följer risk för förföljelse på grund av politiska skäl.

Andra skäl till flykt Risk för förföljelse på grund av Köns- och familjerelaterade skäl som våld i familj Skäl relaterade till sexuell läggning Annan risk för illabehandling

Asylprocessen, grundärende Den består av Ansökan till och prövning hos Migrationsverket Vid avslag överklagande till migrationsdomstol Slutligen kan man överklaga till Migrationsöverdomstolen

MIGRATIONS-ÖVERDOMSTOL Processordningen LAGA KRAFT Preskription efter 4 år BESLUT Bifall Avslag + Utvisning DOM Ej PT /Avslag MIGRATIONSVERKET Utreder asylskäl MIGRATIONSDOMSTOLEN Omprövar MiV:s beslut MIGRATIONS-ÖVERDOMSTOL Prejudikat

Ansökan Asylansökning inges till någon av Migrationsverkets ansökningsenheter Ekonomisk utredning genomförs och beslut om bistånd enligt lagen om mottagande av asylsökande m.fl fattas Om behov föreligger anvisas förläggningsplats. Om prövning skall ske i Sverige förordnas ett offentligt biträde om utvisning kan bli aktuell utom i s.k. uppenbart ogrundade fall.

Offentligt biträde I de flesta fall där det inte är uppenbart att uppehållstillstånd skall beviljas skall ett offentligt biträde förordnas. De kan vara en advokat, biträdande jurist på advokatbyrå eller annan lämplig jurist. Dock förordnas inte offentligt biträde i sk uppenbart ogrundande fall, i Dublin-fall eller vid återföring till stat där personen har uppehållstillstånd.

Dublinförordningen Enligt Dublinförordningen är den stat som först mottagit asylansökan eller utfärdat visering är ansvarig för prövningen. Detta oavsett om man prövats eller ej i den staten. Om så är fallet kontrolleras genom SIS eller VIS-systemen. Det första är baserat på fingeravtryck. Om annan stat medger återtagande fattas beslut om återföring till den staten. Gäller inte ensamkommande barn. Om återföring inte skett inom 18 månader efter slutligt beslut upphör denna stats skyldighet att återta personen varför prövning sker i Sverige.

Beviljats uppehållstillstånd i annan stat Har någon beviljats uppehållstillstånd i annan EU-stat prövas inte asylansökan utan personen återför till landet i fråga. I dessa fall finns ingen tidsgräns.

Migrationsdomstol Om Migrationsverket avslår överklagandet kan man överklaga till någon av de fyra migrationsdomstolarna (Luleå, Stockholm, Göteborg och Malmö). Huvudprincipen är ett skriftligt förfarande men muntlig förhandling (egen närvaro) kan medges i vissa fall. I praktiken begränsas muntlig förhandling till trovärdighetsfall, där den enskilde själv ges möjlighet att förbättra sin trovärdighet. Bifallfrekvens är ca 5 – 7 %.

Brasklapp Om en sökande fått avslag hos Migrationsverket men vinner bifall efter överklagande till migrationsdomstolen skall man vara försiktig att ta ut glädjen i förskott. Migrationsverket är part och kan överklaga till Migrationsöverdomstolen och om de beviljas prövningstillstånd kan beslutet bli ett annat, d.v.s. avslag.

Migrationsöverdomstolen Slutinstans är Migrationsöverdomstolen som är en del av Kammar- rätten i Stockholm. Prövningstillstånd (dispens) fordras för prövning i sak, d.v.s. att asylskäl och andra skäl prövas. Sådan prövningstillstånd beviljas i mindre än 1 % vid klagomål från enskilda klaganden. Dispens beviljas prejudikatsskäl och extra-ordinarie skäl.

Dispens Prejudikatsdispens: När en enskild rättsfråga eller lagtolkning behöver få ett entydigt svar. Extra-ordinarie dispens: När ett procedur- eller rättegångsfel begåtts. S.k. ändringsdispens meddelas inte, d.v.s. att det finns skäl till ändring av övriga skäl.

Identitetsfråga – vem är den sökande ? En central fråga är alltid vem den asylsökande är. De flesta sökanden saknar pass eller andra godtagbara handlingar. I vissa fall görs språkanalys kombinerat med test av lokalkännedom. Dessa tester har kritiserat bl.a. på grund av analytikernas bristande kometens. Ej fastställd identitet innebär svårigheter t.ex. kan inte åberopade dokument knytas till en viss person.

Är skälen tillräckliga ? Först prövas om skälen är tillräckliga, d.v.s. om det som förts fram är tillräckliga för att ett behov av skydd (asylskäl) skall föreligga. I vissa fall utgör inte de risker som den enskilde åberopat skydds- behov enligt den internationella asylrätten. Kan exempelvis avse risk att ställas till ansvar för ordinär brottslighet. I andra fall tror man på den enskilde men bedömer inte att denne mot bakgrund av vad han eller hon är eller har gjort löper en tillräcklig stor risk. Man kan då stödja sig på information om landet i fråga.

Är den sökande trovärdig ? Det vanligaste avslagsgrunden är att den asylsökande inte anses vara trovärdig. Denne anses ofta vag, detaljfattig och motsägelsefull. Anses ha för grunda kunskaper, sakna förmåga att förklara ett sammanhang och inte kunna förklara varför han eller hon riskerar förföljelse eller är av intresse för myndigheter och andra aktörer.

Bevisbörda Det är alltid den asylsökande som har att göra sitt skyddsbehov sannolikt. Undantag är s.k. inre flyktalternativ. Då vilar bevisbördan på Migrationsverket. Inre flyktalternativ avser att den enskilde kan vara skyddad i viss del av ett land, även om han eller hon kan skyddsbehov mot en annan del av landet. Alternativet måste vara relevant, erforderligt skydd skall ges och rimligt, d.v.s. det måste åtminstone vara möjligt att klara sig i en grundläggande mening.

Felkällor under asylprocessen Tolkning, beroende på endera bristande språkkunskaper hos tolk eller att denne genom sin blotta person påverkar eller hämmar den sökande. Kulturskillnader som gör det svårt att förstå vad den sökande menar. Förutfattade uppfattningar hos handläggare och i vissa fall även hos biträden. Tolkar lätt in en felaktig bild av ett händelseförlopp. Bristande förmåga hos den sökande att uttrycka sig och förklara ett sammanhang. Hänger ofta samman med låg utbildningsnivå.

Uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov Flykting Alternativt skyddsbehövande

Alternativt skyddsbehövande Grundad anledning att anta att man Straffas med döden eller utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller annan förnedrande behandling eller bestraffning Allvarlig och personlig risk att skadas på grund av urskillnings-löst våld med anledning av en yttre eller inre väpnad konflikt

Flykting Flykting är den som uppfyller villkoren i 1951 års konvention om flyktingars rättsliga ställning. Detta innebär att den sökande inte vill eller kan återvända till sitt hemland på grund av en välgrundad från för förföljelse som följd av ras (hudfärg), nationalitet (etnicitet), religiös eller politisk uppfattning eller tillhörighet till viss samhällsgrupp. Det sistnämnda innefattar könsrelaterade skäl eller skäl p.g.a. sexuell läggning.

Statusförklaringar Den som erkänts som flykting kan erhålla flyktingstatusförklaring och resedokument. Den som erkänts som alternativt skyddsbehövande kan erhålla alternativ skyddsstatusförklaring. En flykting kan erhålla vissa förmåner som rätten till pensionspoäng och CSN-lån.

Begränsningslagen Gäller mellan 20 juli 2016 – 19 juli 2019 och sätter delar av utlänningslagen ur spel. Enligt nu gällande förslag kommer lagen att förlängas i två år i avvak- tan på en ny utredning om utlänningslagen. Dock kommer vissa förändringar rörande rätten till familjeåterfören- ing att göra.

Inskränkningar De s.k. begränsningslagen innebär att endast tidsbegränsade uppe- hållstillstånd beviljas, 3 år för flyktingar och 13 månader för alternativt skyddsbehövande. Grunden övrigt skyddsbehövande utgår. Berör s.k. miljöflyktingar och vid vissa fall av svåra motsättningar i hemlandet. Ömmande skäl (tidigare humanitära skäl) utgår och anpassas till en nivå anpassad till internationella konventioner. (TÄNK: Europakonventionen). Detta är en anpassning till EU:s miniminormer.

Utgångna ömmande skäl Ömmande skäl utgår som sjukdomstillstånd, sociala skäl och anknytning till det svenska samhället. Detta gäller såväl synnerligen ömmande skäl för vuxna eller särskilt ömmande skäl för barn. Dock skall internationella konventioner följas. Torde de innebära en kraftig skärpning av vad som avses med tillräckliga humanitära skäl.

Internationella konventioner I asylsammanhang är de väsentliga konventionerna Europakon- ventionen och FN:s konvention mot tortyr. De väsentliga artiklarna i Europakonventionen är artiklarna nr 2 (rätt till liv) och nr 3 (skydd undan tortyr och illabehandling). Även nr 8 (rätten till familjeliv) och nr 13 (rätten till effektiva rättsmedel) är av betydelse. FN:s konvention mot tortyr skyddar mot utvisning till stat där en rimlig risk för att utsättas för tortyr och annan illabehandling föreligger.

Permanent eller tillfälligt uppehållstillstånd? Huvudregel: tillfälliga uppehållstillstånd, barn och barnfamiljer kan vara undantagna  När gjordes ansökan? Permanent eller tillfälligt uppehållstillstånd? Ansökan gjordes efter den 24 november 2015 Tillfälligt uppehållstillstånd Undantag: Barn - synnerligen ömmande omständigheter, varaktigt nedsatt hälsotillstånd, absolut krävs ett permanent uppehållstillstånd Vid förlängning av TUT: PUT om arbete OBS ungdomar upp till 25 år Ansökan gjordes innan den 24 november 2015 om barn/barnfamilj Permanent uppehållstillstånd

Efter tillståndstidens utgång Tidsperioden för tidsbegränsade tillstånd är 3 år för flykting och 13 månader för alternativt skyddsbehövande. Innan tidsperioden löpt ut skall förlängningsansökan ges in. Den som har ett arbete som han eller hon kan försörja sig på kan beviljas permanent uppehållstillstånd. Gäller ej personer under 25 år som inte fullgjort sina gymnasiestudier. Detta gäller inte personer som före den 20 juli 2016 beviljades permanenta uppehållstillstånd.

Övergångsbestämmelser Den vars beslut fattades fram till och med den 19 juli 2016 beviljades permanenta uppehållstillstånd (några undantag är alltid funnits). Fr.o.m. den 20 juli 2016 beviljades endast följande grupper permanenta uppehållstillstånd om ansökan registrerats senast den 24 november 2015: Familjer med barn under 18 år. Ensamkommande barn, dvs. under 18 år. Barnet måste dock vid prövningstillfället vara 18 år.

Anhöriginvandring försvåras Endast anhörig till konventionsflykting kan beviljas uppehållstillstånd. Enligt förslag skall även anhöriga till de som klassats som alternativt skyddsbehövande ha möjlighet till familjedåterförening.

Hur många får uppehållstillstånd av de asylsökandena Beslut av Migrationsverket vid prövning i sak (Dublin-fall och de med tillstånd i andra länder borträknade) under 2018. Andel bifall 38 %. Några länder: Syrien 100 % Irak 26 % Eritrea 91 % Iran 41 % Afghanistan 32 % Somalia 48 % Kosovo 9 % Mongoliet 4 %

Efter överklagande Andels bifall hos migrationsdomstolarna var under perioden jan – sept 2018 7 %

Verkställighetshinder Avser s.k. extra-ordinär prövning efter att ett utvisningsbeslut vunnit laga kraft d.v.s. slutligen prövats, i de allra flesta fall av Migrationsöver- domstolen. Kan avse prövning enligt 12 kap. 18 § utlänningslagen t.ex. praktiska och medicinska verkställighetshinder. Eller ny prövning i fråga om uppehållstillstånd enligt 12 kap. 19 § denna lag (ny omständighet kopplat till behov av skydd)

Uppehållstillstånd på grund av verkställighetshinder Praktiska verkställighetshinder Medicinska verkställighetshinder Annan särskild anledning Mottagarlandet vill inte ta emot den asylsökande Så svårt sjuk att det inte går att genomföra verkställigheten Barn som sammanbor med förälder Avgörande är ej svårighetsgrad utan hindrar sjukdomstillståndet verkställigheten? Läkarintyg; objektivitet och saklighet, specialist

Även andra skäl inom 12:18 utlänningslagen Kan även inkludera andra skäl som sammanhänger med ett behov av skydd som risk för dödsstraff, kroppsstraff, tortyr och annan förföljelse. Dock tämligen sällsynta då sådana innefattas ramen för en skydds- prövning.

Ej överklagbart Beslut enligt 12 kap 18 § utlänningslagen kan inte överklagas.

Kriterier för att bevilja ny prövning enligt 12 kap 19 § Att omständigheten är ny och tidigare inte prövad. Omfattar i princip inte bevisning för omständighet som redan prövats. Att det kan antas att verkställighetshinder föreligger Verkställighetshinder är i princip detsamma som risk för förföljelse. Att det är ursäktligt att omständigheten förs fram på ett sent stadie.

Ny omständighet Omständigheten måste vara ny. Får inte vara en modifikation av eller ett tillägg till omständigheter som tidigare prövats. Ny bevisning för omständigheter som tidigare förts fram och bedömts räknas inte som ny omständighet. Dock inte utan undantag. Medicinsk tortyrskadeutredning kan anses vara ny omständighet.

Två processer Först ansöker man om ny prövning med resultat att ansökan kan befallas eller avslås. Avslagsbeslut kan överklagas. Beviljas ny prövning genomförs en ny utredning om rätten till uppehållstillstånd. Offentligt biträde tillsätts. Om man då inte beviljas uppehållstillstånd kan avslagsbeslutet överklagas. Utvisningsbeslut inhiberas då ny ansökan getts in och gäller fram till ett avslagsbeslut.

Gymnasielag I Ensamkommande, som beviljats tidsbegränsad uppehållstillstånd men inte någon förlängning (av skyddsskäl) har möjlighet att beviljas uppehållstillstånd för gymnasieutbildningen samt att därefter etablera sig på arbetsmarknaden eller fortsätta med högre studier. Gäller även dem som pga av åldersskäl inte kan verkställas och beviljats en uppskjuten verkställighet.

Gymnasielag II Enligt lagen skall ensamkommande beviljas uppehållstillstånd för studietiden samt ytterligare sex månader om De ansökt senast den 24 november 2015 Migrationsverkets beslut dröjt 15 månader eller mer Inte begått brott Inget krav om fastställd identitet ställs.

Rådgivningsbyrån Telefonrådgivning: 0200-88 00 66 mån – ons kl.09.00-11.00 Mail: info@sweref.org www.sweref.org – Infobank med information om migrationsrätt tomas.alvarsson@sweref.org

Barnens Asylrättscentrum För frågor om barn i asylprocessen finns Barnens Asylrättscentrum, en mottagning inom Rådgivningsbyrån. Telefonrådgivning: 0200-75 17 03 torsdagar kl. 9.00 – 11.00 Mail: barn@sweref.org