Så följs Sveriges arbete upp

En presentation över ämnet: "Så följs Sveriges arbete upp"— Presentationens avskrift:

1 Så följs Sveriges arbete upp
När det gäller barnets rättigheter finns ingen internationell domstol som det gör till, till exempel Europakonventionen. Däremot finns en övervakningskommitté, FN-kommittén för barnets rättigheter, som ska bevaka att staterna gör ett bra arbete med rättigheterna.

2 FN-kommitténs inre arbete
FN-kommitténs inre arbete regleras i konventionens del 2. Artiklarna 42 – 45 FN-kommitténs inre arbete regleras i konventionens del 2. Artiklarna 42 – 45 talar om att konventionen ska göras känd (42), att det ska finnas en kommitté som ska vara sammansatt av, numera, 18 ledamöter (43) och de väljs för en period av fyra år. Kommittén väljer själva hur de vill arbeta (43). Kommittén ska granska de rapporter som konventionsstaterna skickar in vart femte år (44). Staterna åtar sig att göra alla rapporter allmänt tillgängliga i landet. Det inre arbetet går i princip ut på att tolka de olika rättigheterna i generella kommentarer, att läsa staternas rapporter och ge sammanfattande kommentarer till dem.

3 Generella kommentarer
Drygt tjugo generella kommentarer, de finns översatta på Barnombudsmannens hemsida. FN-kommittén är den auktoritativa uttolkaren av konventionens bestämmelser. FN-kommittén har arbetat fram drygt tjugo generella kommentarer till olika artiklar eller rättighetsområden. De är en hjälp vid tolkningen av de olika bestämmelserna som finns i konventionen. De finns inom områden som barnets rätt till skydd, rätt till utbildning, rätt till hälso- och sjukvård och rätt till lek vila och fritid. Inför att en generell kommentar ska tas fram bjuder kommittén in till en särskild dag ”day of general discussion” för att ta reda på hur andra ser på det område som ska få en vägledning. Inbjudna till en sådan dag kan vara barn och unga, organisationer och civilsamhället. Sammanställningen av diskussionen blir sedan den generella kommentaren.

4 Övervakningssystemet
Rapporter skickas från staterna till FN-kommittén vart femte år. List of issues Kompetenta organ Förhör i Genève Sammanfattande kommentarer Enligt artikel 44 ska konventionsstaterna skicka rapporter till FN-kommittén, första gången efter två år, och sedan vart femte år för att visa hur arbetet med barnets rättigheter framskrider. Efter det åker representanter från regeringarna till Genève och Palais Wilson, för att svara på kommitténs frågor. Inför detta möte skickar kommittén ett antal frågor till regeringarna som underlag för diskussionerna. De kallas list of issues. Även andra kompetenta organ har möjlighet att skicka in egna rapporter. Sådana kompetenta organ kan vara Barnombudsmannen, Rädda Barnen eller Unicef. Vid själva förhöret kan även andra än regeringens representanter närvara, till exempel Barnombudsmannen och olika NGO:s. Några veckor efter förhöret skickar kommittén sina sammanfattande kommentarer till regeringen och uppmanar dem att genomföra det som påpekats.

5 Tilläggsprotokoll Inblandning i väpnad konflikt
Trafficking, prostitution och pornografi Klagorätt Till konventionen finns tre tilläggsprotokoll, där två handlar om ökad skydd för barn och det senaste handlar om barnets rätt att klaga till FN-kommittén om de anser att de inte har fått sina rättigheter tillgodosedda. Sverige har ratificerat de två första protokollen. Det är ingen som vet om eller när protokollet om klagorätten kommer att ratificeras av den svenska regeringen.